Skip to content

Ska ansträngning inte få löna sig?

juni 15, 2017

När skolan sköljs över av förslag på hur eleverna inte ska behöva anstränga sig då blir i alla fall jag orolig. Läxfritt, läsfritt, betygsfritt, närvarofritt, …… allt som på något sätt innebär trösklar som är jobbiga att ta sig över föreslås att det ska tas bort. Ja förresten så ska lärarna vara ansvariga för att eleverna lyckas så att det inte finns några som helst skäl för eleven att göra något som känns svårt. Lotterier föreslås som urval så kan den som jobbat och strävat efter något bli totalt blåst på några fördelar.

I skolresultat -> välfärd, 26 år senare visas att effekterna av bristande arbete i skolan ger effekter efter ungefär ett kvartsekel. Kanske borde vi vara försiktigare med uppmana till lättja.

Skolresultat -> Välfärd, 26 år senare

juni 15, 2017

Blixtlåset, skiftnyckeln och dynamiten, Sverige har en stolt historia inom uppfinningar. När en del försöker försvara den misslyckade skolpolitiken med att vi är så innovativa och framgångsrika så måste jag påpeka att  det var vi med realskolan och katederundervisningen också. Fast vad värre är effekterna har dessutom en fördröjning.

Ta en typisk skolreform, anta att den den får genomslag direkt vilket är ovanligt. Välj mitt i skolsystemet typ 7an. Då har en elev 6 år kvar i skolan, då högskola är en vanlig del i avancerade yrken så blir det 3 år till. Löptid mellan starta arbeta till banbrytande insatser är ungefär 7 år. Nu behöver det dock vara ett flertal årskullar som kommer ut på arbetsmarknaden med de förbättrade eller försämrade kunskaperna för att de ska ha en tillräcklig effekt. Säg 10 årskullar. 6+3+7+10=26 år.

90-talets våg av dumheter som skolan utsattes för får med detta genomslag på vår välfärd 2026! Nu hoppas jag dock att de flesta effekter modifieras av tiden så det golvet faller inte ur välfärdssystemen 1/1 2026 utan exakt tidpunkt när vi blir medvetna om försämrad välfärd går inte att förutsäga. Bara för att det är diffust får vi inte förtränga vilka obehagliga effekter vi kan få.

Sätt in spetskompetensen senare

oktober 1, 2016

Det talas om att upptäcka problemen tidigare i skolan och plötsligt har någon zoomat iväg om högre löner, högre kompetens hos förskollärare. ”upptäck problemen tidigare så är de lättare att åtgärda” som ofta formulerats har en viktig ledtråd. Det är mindre krävande att hitta och åtgärda problem tidigt under barnets uppväxt.

Rutiner, reserver och möjligheter att sätta in resurser tidigt när ett problem upptäcks är viktigt men underlättas av att det inte behöver vara superkompetens som sätts in. ”It isn’t rocket science to learn to read and write”. Däremot när en elev haft en svår social situation under sin uppväxt, mött en vuxenvärld som är svår att lita på, tappat självförtroende på många sätt då är det svårt. Ju äldre elev desto fler strategier för att dölja sina svagheter och ju mer komplex är bilden av vilka förmågor som saknas. I slutet av elevens skolgång då behövs spetskompetens som ser till att varje elev når sin potential. En spetskompetens som både utnyttjar de områden eleven hunnit långt på och täcker upp där eleven är svag. Sätt in den riktigt stora spetskompetensen senare där den kan nå målet att ge eleven en bra framtid.

Lite fakta om droger

juni 1, 2016

Det är lite trendigt med knarkliberalism. Det känns som att några dragit igång en PR kampanj. Jag samlar därför lite fakta.

Först en länk till mängden drogrelaterade dödsfall i olika länder. http://www.worldlifeexpectancy.com/cause-of-death/drug-use/by-country/

Sedan en länk till hur det ser ut rent legalt över världen. https://en.m.wikipedia.org/wiki/Legality_of_cannabis_by_country

Till att börja med så är cannabis förbjudet i väldigt stor utsträckning över världen så att hitta stöd för legalisering någonstans är ytterst svårt. Då är förstås tesen som förs fram att länder som har några lättnader skulle ha mindre problem. Det finns förstås exempel på detta. Frankrike, Italien mfl exempel pekar dock lika tydligt åt andra hållet. Det går förstås inte att dra några säkra slutsatser för den som använder statistik på ett professionellt sätt.

Till slut då den där medicinska analysen kring varför det är dåligt med cannabis.http://www.gp.se/nyheter/debatt/jod%C3%A5-cannabis-%C3%A4r-en-d%C3%B6dsdrog-1.1760566

Norrevångsskolan, Mörrum – analys

december 17, 2015

Här är en liten skola som ville vara trendiga och slopade läxor – Läxfritt på Norrevångsskolan, Mörrum, Karlshamn. Det går att följa upp hur det går för skolor om man orkar bearbeta statistik med hjälp av data från exempelvis Siris. De införde läxfritt hösten 2013 så det blir ett årtal innan försöket och två efter. Trenden för meritvärden ser ju bra ut.

201,7 210,5 219,7

men börjar man studera hur det ser ut med nationella prov känns det tveksammare. Följande  serie med resultat i matematik ser ju ganska dyster ut.

10,2 10,5 8,1

Det är något bättre i andra ämnen men det pekar inte uppåt på NP på det sätt som meritvärdesökningen skulle antyda. Det här är ingen stor skola men att elevgruppen skulle avvika så systematiskt så att de är bättre i alla ämnen utan NP än de med NP det har ingen hög sannolikhet.

Det här är säkert inget medvetet fusk men det avslöjar verkligen hur gärna ett lärarkollektiv vill visa att de har rätt. Norrevångsskolan bör inte användas som en positiv förebild och förespegla oss att mindre läxor skulle öka inlärningen. Som vanligt finns istället en koppling mellan arbetsinsats och resultat.

 

Kan man bli överens om att utbildning ska löna sig?

oktober 18, 2015

Det är väl inte någon som officiellt hävdar att utbildning inte ska löna sig men sen när det blir konkretare så är det vanligt med en kraftfull kamp för att exempelvis lärare med längre utbildningar inte ska ha högre löner. Ämneslärare är ett av fyra yrken som förlorar i livslön förlorar på sin utbildningsinvestering. Vilka är då argumenten?

1. Yrken jämförs och de med kortare utbildning framhålls som om de hade högre krav på ansvar och att de skulle ha en stressigare arbetsmiljö.
2. Alvessons bok Tomhetens triumf eller något liknande används för att peka på en utbildningsinflation som gör utbildning allt mindre värd.
3. Generella jämlikhetssträvanden används som argument för att motivera mer lika löner, trots att det bara sker ytterst lokalt.
4. Svårigheter att bedöma vad som är viktigare prestationer används för att hävda att lika till alla skulle vara rättvisare.

20151018-220421-79461319.jpg

PS: Fortsatt diskussion baserat på ursprunglig version av detta inlägg. Mats Olsson är lärarutbildare i Malmö och har bakgrund som förskollärare han driver bloggen http://tystatankar.com/

tystatankar_ämneslärarlön

Utbildning gör människor värdefulla

oktober 17, 2015

20110818-151207.jpgDe flesta av oss ställer upp på ett människovärde, lika för alla, så att viss grundläggande respekt och rättigheter har alla rätt till. Detta ska dock inte få oss att glömma att människors förmågor är olika värdefulla. Det finns förstås skillnad mellan hur snabb kassörskan, besiktngsmannen, ingenjören är men det är ändå större skillnad mellan arbetsuppgifterna. En neurokirurg räddar liv efter liv och städerskan har också en viktig roll för patienten men nog är det dags att vi erkänner att den första förmågan har ett större värde.

Visst bör vi som arbetar med utbildning tro att denna ökar människors förmåga? Visst bör vi tro att efter en bra utbildning så kan personen utföra värdefullare arbetsuppgifter än innan?

Tummen ner för okunskapenDå är det faktiskt för sorgligt att vi tabu-belägger vilka yrkesroller som ger samhället mest värde? Då är det faktiskt djupt fel att inte erkänna att olika lärarkategorier, med olika utbildningslängd också är olika värdefulla för det framtida Sverige. Högstadieeleven har ofta haft många alternativa sätt att lära sig tillräckliga grunder och det var inte så att valet av dagmamma, eller vilken förskollärare som råkade vara sjuk spelade så stor roll och föräldrarna fanns också där som en röd tråd för barnet. Då kommer elevens första utmaningar där det på högstadiet inte finns någon riktigt bra alternativ och här skapas eller missas de talanger inom biologi som kommer ge Sverige genombrotten inom medicin, miljö och teknik. Det kan finnas en andra chans på gymnasiet med ännu kraftfullare lärarresuser eller kanske till och med på högskolan men det börjar bli en väldigt dyr och lång väg till de där yrkena som bygger Sverige. Nej vare sig det handlar om förståelsen av samhället, matematiken eller fysiken så här börjar insatserna som verkligen förändrar Sveriges möjligheter. Det är i PISA för åk 9 som Sverige tappar så otroligt, det är så mycket mindre tidigare i skolsystemet.

Utbildning måste löna sig om Sverige ska hänga med in i framtiden.