Skip to content

Utbildning gör människor värdefulla

oktober 17, 2015

20110818-151207.jpgDe flesta av oss ställer upp på ett människovärde, lika för alla, så att viss grundläggande respekt och rättigheter har alla rätt till. Detta ska dock inte få oss att glömma att människors förmågor är olika värdefulla. Det finns förstås skillnad mellan hur snabb kassörskan, besiktngsmannen, ingenjören är men det är ändå större skillnad mellan arbetsuppgifterna. En neurokirurg räddar liv efter liv och städerskan har också en viktig roll för patienten men nog är det dags att vi erkänner att den första förmågan har ett större värde.

Visst bör vi som arbetar med utbildning tro att denna ökar människors förmåga? Visst bör vi tro att efter en bra utbildning så kan personen utföra värdefullare arbetsuppgifter än innan?

Tummen ner för okunskapenDå är det faktiskt för sorgligt att vi tabu-belägger vilka yrkesroller som ger samhället mest värde? Då är det faktiskt djupt fel att inte erkänna att olika lärarkategorier, med olika utbildningslängd också är olika värdefulla för det framtida Sverige. Högstadieeleven har ofta haft många alternativa sätt att lära sig tillräckliga grunder och det var inte så att valet av dagmamma, eller vilken förskollärare som råkade vara sjuk spelade så stor roll och föräldrarna fanns också där som en röd tråd för barnet. Då kommer elevens första utmaningar där det på högstadiet inte finns någon riktigt bra alternativ och här skapas eller missas de talanger inom biologi som kommer ge Sverige genombrotten inom medicin, miljö och teknik. Det kan finnas en andra chans på gymnasiet med ännu kraftfullare lärarresuser eller kanske till och med på högskolan men det börjar bli en väldigt dyr och lång väg till de där yrkena som bygger Sverige. Nej vare sig det handlar om förståelsen av samhället, matematiken eller fysiken så här börjar insatserna som verkligen förändrar Sveriges möjligheter. Det är i PISA för åk 9 som Sverige tappar så otroligt, det är så mycket mindre tidigare i skolsystemet.

Utbildning måste löna sig om Sverige ska hänga med in i framtiden.

Annonser

Dags för kamp mot likformighetsivrarna

oktober 11, 2015

Ett lobbyarbete för ökad likformighet bland lärare har gått så långt att många missat följande saker som borde vara självklara:

  • För skolan bör vi tro på utbildning och de lärarkategorier som har längre utbildning bör ha högre löner.
  • Det är svårare att lära barn relativitetsteorin än att knäppa sin jacka.
  • För att bli ämneslärare krävs specialistkompetens inom flera områden. Det är inte slätstrukna betyg i ämnet som behövs utan toppbetyg och sen många års studier. Det är engelskalärare som talar korrekt och utan grammatiska brister eleverna behöver. Sedan behövs djupa kunskaper i pedagogik och ofta ytterligare ett ämne.
  • Sociala problem växer också med åren och utmaningarna med äldre elever är inte mindre på det området heller

En av favoriterna bland likformighetsivrarna är att prata om alla lärare är länkar i samma kedja och hävda att de första är avgörande och viktigare. De missar då att de första utvecklingsstegen kan tas på många olika sätt, de missar att yngre barn behöver rutiner i första hand, att de kan lära i olika ordning och att de behöver trygghet och kontinuitet med vuxennärvaro. Vanliga vuxna, tillräcklig bra föräldrar och sjysst pedagogisk personal men ingen specialistkompetens. Tänk istället på en rot där många små delar leder vidare till allt kraftfullare och viktigare delar det är så tillväxt och utveckling sker.

IMG_1451

Lite matematik gör skillnaden

september 14, 2015

Det är jobbigt med ett nytt språk med mycket stringent grammatik och mängder av mönster som behöver förstås. Så varför ska så många ägna sig åt att förstå detta. Vygotskij mfl har pekat på att när hjärnan erövrar ett nytt slags tänkande så blir den bättre förberedd på mängder av andra intellektuella utmaningar. Bortsett från detta finns det några skäl för alla att lära sig mycket matematik?

Lite statistik och så kunskap om gener och arv så kan man ganska snabbt avfärda dumt snack om inavel hos invandrare som något relevant för den debatten. Lite kunskap om samvariation och plötsligt kanborrkärnor i is säga oss att klimathotet ska hanteras seriöst. Lite matematiska prognoser och sen en bild över folkmängd för olika åldersgrupper kan ge oss ett budskap om att vi behöver flyktingarna. Räkna på hur mycket plast vi vräker ut i haven och dra slutsatser om hur många fåglar som hotas av detta. Räkna ut vad som behövs för att resa till månen och bedöm att det var sant att USA landade där. Matematiken hjälper oss att verkligen förstå mängder av saker inom både NO och SO, saker som är avgörande för en konstruktiv debatt om våra viktigaste samhällsfrågor.

När någon bara fokuserar på den direkta nyttan av matematiken i enskilda yrken så missar man verkligen värdet av att vi är många som kan ha en debatt baserad på kunskap om våra mest aktuella utmaningar.

PS. Jag tänker lite på historien om räven och de sura vindruvorna. Något som vi tycker är svårt att uppnå vill vi försöka göra ned och få till något oviktigt. Visst finns det en parallell med en del människor syn på matematik? https://en.wikipedia.org/wiki/The_Fox_and_the_Grapes

Ett litet problem symboliserar skolans kris

juni 7, 2015

Absurt att lärare ska göra sig förtjänta av bättre arbetsvillkor!Ja det var ungefär sju år sedan jag var med i radiodebatt (Skolministeriet) om att beslagta moblitelefoner. Jag sa att det var ju bara ett enkelt stöd för lärarens rätt att bestämma över det pedagogiska men möttes av allt möjligt om att det var integritetskränkande etc.

Lagen finns kvar men föräldrar och elevers berättelser ger intrycket att den inte finns. Mängder av klassrum har blivit sambandscentraler både för det senaste skvallret och alla de där sakerna föräldrar glömt att säga ett par timmar tidigare. Att spela mobiltelefonspel på lektion är så många gånger vanligare än att använda telefonen till något som har att göra med lektionen.

Då vaknar socialdemokraterna till att det är faktiskt de som har ansvar för skolan och börjar agera i denna ”lilla” fråga. Det är förstås lustigt men samtidigt är jag oändligt tacksam. Vi har en stor svensk skolkris som hänger ihop med att arbetsro och kunskap varit sådant som skoletablissemanget inte har sett som viktigt.

  

Okunnigheten i skolorna är enorm!

maj 22, 2015

knutenHandTänk vi fokuserar fortfarande på svårigheten att sätta betyg fastän den stora idiotin är av helt annat slag. Hur kan kommunerna ha misskött rekryteringen av lärare så grovt att de inte har ämnesbehöriga lärare i mängder av klasser och ämnen.

Fullständigt skrämmande lista!

Burlöv: Noll lärare i geografi, historia. En lärare i kemi, samhällskunskap, biologi.

Bjuv: En lärare i spanska, tyska. Två i Svenska som andra språk.

Staffanstorp: En lärare i hemkunskap.

20131209-212956.jpgPerstorp: Noll lärare i franska, slöjd. Två lärare i bild.

Kävlinge: Två lärare i franska.

Eslöv, Kävlinge: Två lärare i spanska.

Sjöbo: Noll lärare i franska, en i biologi, två i hemkunskap.

Jag har använt artikeln Noll lärare i hela kommunen som kan sätta betyg

Ingen pedagogik utan ämne

maj 6, 2015

En viktig poäng som hela svenska skoletablissemanget verkar ha missat totalt. Pedagogik är något man ägnar sig åt med utgångspunkten att man kan ett ämnesstoff. Den som försöker sälja in pedagogik utan ämne den ”säljer konserverad gröt lagom söt” för så fort de försöker tala pedagogik utan ämne misslyckas det totalt. Ibland försöker de luras genom att använda exempel från förskola och lågstadie där ämnesstoffet är så enkelt att det upplevs som självklart men det är omöjligt att tala pedagogik utan ämne

Variation och elevinteraktion, men inget flum

april 9, 2015

Jag förtydligar mitt förra inlägg om flum med en bild från en FB tråd där en annan lärare och jag berättar om hur vi arbetar med variation och stor elevinteraktion men ändå har ett tydligt ledarskap och lärandemål. Dynamik men inte flum!