Lärares löner borde höjas
augusti 1, 2012
Teachers’pay and pupil performance förklarar varför svenska lärares löner borde höjas. Sen är olika kategorier av lärare olika kritiska att satsa på, sen behöver de tre motivationsfaktorerna autonomi, syfte och att behärska också förbättras. Fast just nu nöjer jag mig med att svenska lärares löner behöver höjas.
21 kommentarer
leave one →
Jans Syrliga KaramelLer 
Jan,
Jag håller med om att lärarlönerna måste höjas. Sen ska det naturligtvis ske på ett sätt som är ansvarsfullt så att man inte riskerar de stabila offentliga finanser som vi har idag i Sverige. Vi har ju i andra länder (Grekland, Spanien, Portugal, Italien osv.) sett vad som händer när man missköter sina offentliga finanser!
Det behöver inte vara några 10000 extra på ett bräde, det behöver bara vara en aning mer än alla andra så att den negativa trenden bryts. Sen fortsätter arbetsgivaren att ge lärare lite mer än andra tills de relativa löneläget förändrats.
Och samtidigt ta bort dokumentationsivern … så kanske lärarna får mer tid över till det dom är anställda för – undervisa. Då kommer nog yrket att öka i status igen.
Lärare är för billiga när de läggs på så mycket extra dokumentationsarbete på dem.
PRIO-projektet i Stockholm visar snarare vad man gör på dagen. När man gjort om tiderna har det inte inneburit att administrationen minskat. Det är annat som stjäl tiden.
Jag har inte fått fram mycket resultat av PRIO projektet som addresserar hur administrationen förändrats. Var hittar man det? För vilken tidsperiod? Tar man ett riktigt långt perspektiv så är det helt uppenbart att den administrativa belastningen ökat.
Det är inte redovisat offentligt än, under tiden kan du gå in på skollyftet.se och kolla SKLs seminarium under Almedalen 2012.
Jag måste erkänna att jag inte anser att SKL har den trovärdighet som behövs för att det på något sätt ska kunna gå att förlita sig på inofficiella resultat. Resultat som varken kan kontrolleras, eller analyseras. Vi vet ingenting om avgränsning eller giltighet.
Jag påminner om: https://jansyrligheter.wordpress.com/2012/03/21/nar-ska-skl-ta-ansvar-for-sina-missgrepp/
Syfte är viktigare än lön. När ett ett tidigare framgångsrikt företag inte längre får sina medarbetare att tro att de arbetar med spetsteknologi så flyr medarbetarna flyr till andra företag som kan erbjuda den visionen.
Sen är förstås huvudmannens lansering av skolfrälsare med underliga idéer och dåligt underbyggd forskning ett direkt slag mot lärarnas känsla för att yrket har ett viktigt syfte. Obehöriga lärare och slapp attityd till krav på nyanställda och deras introduktion späder på detta ytterligare. En nonchalant inställning till skolans kunskapsuppdrag hos huvudmannen sätter spiken i kistan.
Det är många som tycker att lärare har det för bra. De ser att lärare har långa ledigheter. Ställ frågan anorlunda:
Skall vi ha skolan kvar? Eller skall vi ha en skola utan lärare? Faktum är att svensk skola har försämrade resultat de sex senaste åren – speciellt inom matte, fysik, emi och biologi, och att kompetenta sökande inte väljer läraryrket utan andra bättre betalda och friare yrken, som civilingenjör.
Jag tror du skall peka på att lärarutbildningarna står tomma inom vitala ämnesgrupper som matematik, fysik, kemi och biologi. Det saknas lärare inom dessa ämnesgrupper.
Lärarbrist är det dock inte första gången skolan råkar ut för och hitills har huvudmannen hittat ”lösningar” även om jag anser att de haft avskyvärda sidoeffekter. I dagsläget finns den största bristen bland förskollärare och jag är i stort sett helt övertygad om att unga tjejer från alla möjliga utbildningar kommer att tas in som obehöriga förskollärare och förändra den verksamheten kraftfullt då duktiga behöriga förskollärare blir något slags arbetsledare. Hur Lärarförbundet kommer att agera är en intressant fråga, i samband med att obehöriga lärare togs in på högstadiet, gick de kraftigt in för att stötta arbetsgivarens försök att kamouflera effekterna.
När det gäller ämnena du tar upp känner jag mig fortsatt pessimistisk. Det mest oroande är den uppgivenhet som finns kring att alla elever ska kunna lära sig fysik, kemi och avancerad matematik.En uppgivenhet som oftast slår över i påståenden om att dessa ämnen inte skulle vara viktiga. Det känns som en enorm sorg när förståelse av periodiska systemet och reaktionsformler inte bedöms som viktigt när framtiden erbjuder enorm utveckling av materialegenskaper och kemiska processer. De känns betryckande när tillämpad matematik och användning av formler i olika former är något som hoppas över samtidigt som hela vår tekniska utveckling hänger ihop med detta.
Det där med behörigheten kan man klart sätta ett frågetecken kring. Blir du bättre utbildare för att du gått en på förhand specad utbildning. Knappast eftersom man knappt läser didiatik och utbildningsvetenskap.
Du är inte sämre lärare för att du har en fil lic å undervisar på KTH men inte har några skitna poäng i pedagogik från lärarutbildningen.
Som alltid är det tre saker som avgör om lärare är duktig: relationen till eleven, innehållet å förmågan att omsätta styrdokumenten.
Hur kritisk jag nu än är mot svensk lärarutbildning så hävdar jag att den övar förmågan att skapa relation med eleverna, bygger mängder av kunskap om innehållet och dess struktur (didaktik) och är riktigt bra på att skapa god förmåga att omsätta styrdokumenten.
Det viktiga Jan är att en god lärare omfattas av de tre begreppen relation, innehåll och styrdokument.
Jag tycker Liedmans bild av läraryrket som en skådespelare på en teaterscen omfattar allt det lärare ska kunna. Skådespelare skapar en relation till publiken genom teaterpjäsens innehåll och manusets styrande instruktioner. Utvärderingen av teaterförställningen är styrkan i applåderna.
Ja, det viktiga är att en lärare omfattar de tre begreppen men frågan är hur man verkligen säkerställer detta. En person som inte orkat ta sig igenom lärarutbildningen har troligen inte orkat öva något av dessa tre områden och dessutom demonstrerat ointresse för läraryrkets utmaningar. Chansen att vi hittar bra lärare är så mycket större bland de som utbildat sig.
Det talas om skådespelare som bara får inspiration och blir fantastiska och ibland ställs de mot de som utbildar sig till skådespelare men om sanningen ska fram så har de största skådespelarna hittat mängder av sätt att öva sig på. I annat fall hade de inte blivit så bra.
Plura!
Det är frågan om reell behörighet, inte formell. Enligt de oficiella undersökningar som gjorts, så saknar två tredjedelar av lärarna all behörighet i ämnen matematik, fysik, kemi och biologi trots att de undervisr i dem.
Svensk skola backar för sjätte året både internationellt och år för år. Lärarna flyr och utbildningsplatser står tomma. Detta är fakta och resultaten visar sig redan i sämre kvalitet på ingenjörs och forskningssidan. Sämre utbildning ger sämre tjänstemän och sämre resultat. Sverige är på väg utför i teknisk utveckling.
Ja, den grupp av obehöriga som är i fokus för mig är både formellt och reellt obehöriga. Det handlar om de som undervisar i fysik och har för vag förståelse av kraftbegreppet, undervisar i kemi och inte förstått vitsen med periodiska systemet och inte klara av en diskussion kring talbegreppet fastän de ska lära ut matematik.
Där är vi fullständigt överens Göran. Kvackandet är förkastligt. Kanske inte är undra på, just teknik och no-ämnen har varit lågprioriterade i samhället sen minst trettio år tillbaka. Det har väl varit de estetiska och språkliga delarna lärarn utbildat sig i. Det går ju 1000 på ett dussin i mediabranschen t ex.
Plura! De som söker ingenjörsutbildning vill bli ingenjörer, De som läser franska och filosofi vill bara ha akademiska betyg. De som söker mediautbildning vill höras och läsas.
Men hur många journalister leder och påverkar våra åsikter och hur många skriver om en lastbil som välte, eller en försvunnen hund?
De som lågprioriterar matte, fysik är de som inte vet vad det handlar om. Jag blev intresserad av matte ett år innen vi skulle upp i gymnasiet och lärde rubbet på två veckor. Matte är busenkelt om man inte konstrar till det. Det är en konstart och ett spel mer intresant än de vanliga webb-spelen. Matte har skönhet och utmanar tankeförmågan.
Göran, så är det. Är själv tekniker i botten där matematiken blev en skönhet när jag gick på KTH med en eminent lärare i ålänningen Ullemar.
Matematik pratar man om och är ett univerisellt språk som alla fattar på globen. Dessutom är det modern till logik som är den största behållningen av alla års studier. Har man väl lärt sig logiskt tänkande klarar man vilka problemställningar som helst i livet.
Högstadiematten är busenkel om man inte hoppar över några viktiga förkunskaper för då blir allt som kommer efteråt rena rama grekiskan.;-) Sen har några utflykter in i Hilbertrummens förlovade land övertygat mig om att matematik kan bli hur svår som helst.
Problemet för svensk skola är att allt för många inom skoletablissemanget värjer sig mot allt tal om progression och Ma/NO blir bara trams utan att kunskaper bygger på kunskaper.
Jag påminner om mitt inlägg: Progression ett viktigt begrepp som borde vara lätt