Arbetsgivaren har ansvaret för kunskapen
Diskussionen är het kring lärarlegitimationen men det är förstås bara en papperslapp, inte ens det bara en registrering i datorn. Varför bryr sig då utbildningsministern? Vi har en situation i svensk skola där bristande kompetens blivit en vardagsföreteelse och nästan inga skolor undviker det. Egentligen är enda fysiklärare som inte har kompetens i sitt ämne något som gör att mängder av elever inte kommer nå de kunskapsmål de ska. Trots att kunskapsuppdraget sviks på det grövsta är det en vardagsföreteelser på svenska högstadier. Vi kan fortsätta att gå runt i skolans värld och stöta på liknande i mängder av ämnen och årskurser. Obehörig är det samma som inte ens i närheten av tillräckligt kunnig.
Skulle ett företag missköta sina mål på samma sätt så skulle det gå i konkurs
.
Jans Syrliga KaramelLer 
Jan,
Du diskuterar en hel del kring kunskapsuppdraget. Det behöver diskuteras helt klart. Mitt fokus finns som du vet inom det andra uppdraget i form av demokrati uppdraget. Hos Kant kom du med följande kommentar: ”Sen är det dags att se till att skolan alltid prioriterar kunskapsuppdraget” (se länk nedan).
Du har vid flera tillfällen framhävt vikten att det är att lärare prioriterar olika som är det som ger skolan kraft. Mina frågor blir då:
1. Hur vill du hantera demokratiuppdraget som finns i LGR 11 och LGY 11?
2. Hur stämmer ditt ställningstagande om att det är att lärare prioriterar olika som är det som ger skolan kraft överens med att alla lärare alltid ska prioritera kunskapsuppdraget?
Anledningen till den andra frågan är att du här å ena sidan menar då att det är bra för skolan att lärare prioriterar olika, men å andra sidan menar du att de lärare (inklusive mig) som idag har fokus inom demokratiuppdraget gör fel och ska övergå till att prioritera kunskapsuppdraget. Det är svårt att se hur det här går ihop. För min del resonerar jag så att mitt fokus finns inom demokratiuppdraget, men menar samtidigt att det inte vore särskilt ansvarsfullt av mig att inte också ta fullt ansvar för det andra uppdraget om elevernas kunskapsutveckling. Citerar från mitt nu rejält uppdaterade manifest för skolan:
”Mitt fokus finns inom demokrati uppdraget. Den demokratiska värdegrunden är min röda tråd i undervisningen. Den är grunden för mitt sätt att förhålla mig till elever och kollegor i skolan. Den är grunden för mitt sätt att se på lärande. Den är grunden för mitt sätt att se på vårt samhälle. Om detta får det aldrig råda några tvivel.”
”Det är viktigt att betona att bara för att jag har mitt fokus inom demokratiuppdraget så innebär inte det att vårt kunskapsuppdrag försvinner. Skolan har dubbla uppdrag och måste därför ta ansvar för båda uppdragen. Det vore ansvarslöst av mig som blivande lärare att inte ta fullt ansvar för både elevernas demokratiutveckling och för elevernas kunskapsutveckling.”
Länkar:
http://frekar12.wordpress.com/2012/03/17/ett-demokratiskt-klassrum-mitt-manifest-for-skolan/
Frekar06
Ja det finns självklart en stark skiljelinje i synsätt. Ifall nästa generation inte har kunskap nog att skaffa sig resurser så kan de demokratiskt besluta hur det ska gå åt h:e. Det är ingen tvekan om vilket uppdrag jag anser att skolan ska prioritera och jag tycker att jag har stöd i styrdokumenten för att samhället också prioriterar sunt.
Sedan finns det även inom kunskapsuppdraget möjlighet att prioritera olika. Själva tankegången kring att prioritera olika gör det också möjligt att vissa lärare prioriterar demokratiuppdtaget för bara de är i minoritet så kan kunskapsuppdraget få tillräcklig fokus för att lyckas. Jag påpekar att i många situationer så får man också synergi mellan uppdragen och behöver inte välja.
Jan.
Det stämmer att vi kommer att få synergi mellan de två uppdragen tämligen ofta. Inom mina ämnen så är den demokratiska värdegrunden en central del av det centrala innehållet. Med andra ord får vi nog per automatik synergi mellan de båda uppdragen. Vi har hela avsnitt som bara handlar om den demokratiska värdegrunden (med sådant som mänskliga fri- och rättigheter, barnets rättigheter, kränkningar av mänskliga rättigheter, demokratiska och etiska dilemman, hållbar utveckling osv.).
Det är som Fredrik säger. För mig har uppdraget varit att skola fram verkligt kunniga ingenjörer. Förmåga och kunskap MÅSTE stå i centrum för ingenjörsutbildning! Jag har ingen aning om vad Fredrik vill åstadkomma i sitt uppdrag, vad skall de åstadkomma?
Vad menar Fredrik med hållbar utveckling? Är det att försöka sänka koldioxidhalten i naturen och kämpa för fler vindkvarnar?
Göran.
Det handlar i grund och botten för min del om att bidra till att vi får ut demokratiska och kritiska samhällsmedborgare från skolan som har en bra demokratisk värdegrund att stå på och som därmed också har omfattande förståelse för de mänskliga rättigheterna. Men det handlar också om att eleverna ska förstå det samhälle som vi lever i och källkritiskt kunna granska det enorma informationsflöde som de möts av i sin vardag. När jag talar om den hållbara utvecklingen inom mina ämnen så handlar det om att vi har begränsade resurser som vi måste använda på ett hållbart sätt.
Det handlar då rätt mycket om hur man kommer fram till att vi ska prioritera något framför något annat och att alla inte kan få allt man vill ha för då räcker inte resurserna till. Det är en form av blandning mellan respekten för vår gemensamma miljö, politik och ekonomi på olika nivåer. Sen är exempelvis Klimatkonferensen i Köpenhamn ett bra exempel på de olika problem som finns med konstruktionen av Förenta nationerna. Det handlar i grunden om att eleverna ska kunna hänga med i utvecklingen i samhället.
Fredrik! Du slriver: ”Klimatkonferensen i Köpenhamn ett bra exempel på de olika problem som finns ”.(Slut citat)
Du måste ha helt klart för dig att klimatkonferensen i Köpenhamn var ett totalt misslyckande. De stater som står utanför vill inte vara med alls och de som är med kan inte klara sina mål.
Koldioxid är livsgasen. Utan den inga växter och utan växter ingen föda åt djur och människor. Vad vi behöver är MER KOLDIOXID inte mindre! Om människot kunde minska koldioxidhalten, skulle det innebära att man svalt ihjäl de som inte kunde betala för ökande matpriser.
Nu står det inte i mänsklig makt att minska eller öka koldioxidhalten och det skall vi vara glada över.
Uppföljningen av köpenhamnskonferensen gick ännu sämre. Det finns EN ENDA anledning till att stämpa koldioxid som något ont. Det är att kunna ta ut YTTERLIGARE SKATTER!
Om du vill diskutera denna skändliga koldioxidskräck, så är du välkommen.