Hoppa till innehåll

Straffa de duktiga lärarna!

april 29, 2014

vi lärare måste se skönheten i vår utsatta positionArtikeln Den orättvisa skolan har väl en del poänger men följande citat förtjänar att problematiseras.

– Lärarna är en viktig resurs som inte utnyttjas, som att använda duktiga lärare till elever i störst svårigheter. Där styr inte kommunerna som de skulle kunna, säger Gunnar Iselau.

Tänk många lärare byter jobb och förhandlar med rektor för att undvika elever med störst svårigheter. De lärare som är duktigast har störst chans att lyckas. Att lärare prioriterar olika är det som ger skolan kraft men det är en majoritet som tycker att alla de vanliga unika härliga eleverna är roligast att arbeta med. När kommunen ”styr” innebär det att kommunen tvingar de som gjort ett bra jobb att arbeta mer med de svåraste eleverna tvärs emot deras egna önskningar? Är det genom att locka med lön så undrar jag om kommunerna vill hosta upp de pengar som behövs.

Den duktiga läraren kan hålla 25-30 vanliga elever och deras föräldrar nöjda med skolan. Ganska många som blir arga över en förändring. Det viktigaste är dock att de svåraste eleverna inte alls behöver de duktigaste lärarna eftersom det innehåll de ska erövra är så mycket lättare. De behöver en vuxentätare skola, mer flexibilitet för deras behov och en kraftfull elevhälsa men de duktigaste lärarna är bortslösade.

Annonser
37 kommentarer leave one →
  1. april 29, 2014 7:34 f m

    En intressant kommentar hämtad från FB

    Kristofer Eriksson Jag håller med dig Jan, det är bortslösat. Vill tillägga några studier för kunskapens skull.

    Vill minnas att jag läste en studie i lärares effektivitet beroende på hens IQ i förhållande till elevens IQ. Ju närmare man låg, ju effektivare presterade man. En mycket intelligent lärare kan alltså göra ett sämre jobb med mindre intelligenta elever än om läraren inte hade varit lika intelligent. Ett bra och överdrivet exempel är väl att placera en professor i teoretisk fysik på lågstadiet och be hen undervisa. Tyvärr minns jag inte vart jag läste detta, så min information kan helt enkelt vara lite vriden, men i stora drag var det såhär i alla fall.

    En till intressant studie.

    http://www.psykologforbundet.se/Psykologtidningen/Nyheter-och-artiklar/Aktuellt-BH/Test-battre-an-subjektiv-bedomningbrvi-rekrytering-visar-ny-forskning/

    ”Begåvningstest som mäter problemlösningsförmåga är den bästa metoden för att välja ut den mest lämpliga för en tjänst. Det visar psykolog Sofia Sjöberg vid Stockholms universitet i en ny doktorsavhandling.”

    Ju smartare lärare, ju bättre helt enkelt. Generellt sett är det i princip så för alla jobb, kontroversiellt, men inte så konstigt egentligen. Helt enkelt att smartare lärare i regel gör ett bättre jobb. Med andra ord en verifikation på det du precis har skrivit Jan. Speciellt är ju dessa två studier tillsammans en bra indikation på att det är viktigt att lärare är olika, det är ingenting jag riktigt har tänkt på innan, men inser mer och mer vikten av det.

  2. april 29, 2014 12:57 e m

    Läs styrdokumenten Jan.

    • april 29, 2014 2:02 e m

      Jag har lusläst och diskuterat en stor del av styrdokumenten sen lång tid tillbaka. Oscar du får nog vara mer specifik om jag ska kunna ge något riktigt bra svar.

      Handlar det om skollagen och syftesparagrafen kring det kompensatoriska uppdraget eller detaljparagraferna kring särskilt stöd så balanseras de av att alla elever också har rätt till utveckling. Det betyder att det är lämpligt att skolan organiseras så att båda syftena uppnås på effektivaste sätt. Mitt förslag handlar om hur skollagen uppfylls på effektivaste sätt.

      • Arvid permalink
        april 30, 2014 10:21 f m

        En fråga Jan,

        Det är underförstått (och ibland utsagt) i skoldebatten, att skolans kompensatoriska uppdrag ska tolkas, som att skolan fullt ut ska kompensera för olika elevers skiftande förutsättningar och olika bakgrund.

        Finns detta utsagt i det du lusläst?

        Och om det inte finns utsagt, finns det formuleringar (och isf vilka formuleringar), som skulle kunna tolkas så?

  3. Reine Hindberg permalink
    april 29, 2014 1:41 e m

    På samma sätt bör de skickligaste läkarna slippa behandla de sjukaste patienterna och de skickligaste poliserna slippa utreda de svåraste brottsfallen. I kraft av sin skicklighet bör de naturligtvis av sina chefer endast användas för de mer lättbehandlade patienterna och de mindre allvarliga brotten.

  4. sören holdar permalink
    april 29, 2014 3:07 e m

    Om vi börjar med att hyfsa diskussionen såtillvida att vi räknar in de kompetenta lärarna och lämnar de ej lämpade därhän (jfr om vi skulle diskutera polisen utifrån norrmalmsgruppen på 80talet eller juristerna med disciplinnämndens lista som utgångspunkt) är slutsatsen rätt enkel: var person på rätt plats. En samtrimmad grupp utan särskilda svårigheter på något plan klarar lärare X, sju monumentalt besvärliga de factoanalfabeter med halva alfabetet och ett antal tyskklingande lläkarnamn i diagnosen klarar lärare Y och den stökiga (undervisningsmässigt) misshandlade klassen hanterar lärare Z under givna förutsättningar bäst.
    Det är inte konstigare än att en fysiklärare klarar av att undervisa i fysik bättre än en spanskalärare – och vice versa.
    Med kirurger är det fö inom läkarskrået som med trumpetare i orkestrar och målvakter i ishockey. De anses lite korkade. (Obs. Detta är endast roligt om den som berättar det själv är kirurg, trumpetare eller hockeymålvakt.)
    Ps. IQ kollas väl bäst med hjälp av lögndetektor. Gärna med doftljus och soft musik hemma hos homeopaten. Vetenskap grabbar.

    • april 29, 2014 8:31 e m

      Jag håller med om att det huvudsakligen handlar om olika kompetens men menar att det också finns en gradskillnad när det gäller nivån på förmågorna. Det finns ett lyckligt sammanträffande i att de elever som är yngst och svagast både behöver högst lärartäthet och lägre kompetens hos lärarna. Den ekonomiska ekvationen har en chans att gå ihop trots att dessa elever inte är viktigast.

      Kirurger anses förstås lite korkade men det är helt klart så att de tjänar mycket mer än den genomsnittliga medicinaren. På samma sätt är det förstås vanligt att påstå att fysiklärarna är lite nördiga och tröga men om vi ska ha några kvar så att Sverige hänger med som välfärdsland så får vi nog snart börja betala dem bättre än andra lärare. Väntar vi för länge så har vi inte råd att behålla några alls och vår looserpostion som en av de sämsta skolorna i världen blir cementerad.

  5. april 29, 2014 5:22 e m

    Det viktigaste är dock att de svåraste eleverna inte alls behöver de duktigaste lärarna eftersom det innehåll de ska erövra är så mycket lättare

    Så, den lärare som väljer att arbeta med de svåraste eleverna (vilka de nu är) är en mindre duktig lärare. Och om den lyckas bekräftas det ytterligare?!

    I min värld sägs det att en lärare som kan förenkla så att även de som har det svårt i skolan kan förstå, är den som är mest kunnig i sitt ämne. Man är ju inte med automatik en duktig lärare bara för att man kan ett ämne bra.

    Duktiga elever skall få de duktigaste lärare och elever med svårigheter skall få de som är sämre.

    Förtjänar inte alla att få duktiga lärare!
    Och den duktigaste läraren kan ju få de med svårigheter att lyfta rejält, om vi skall gå efter det du lägger fram i ditt inlägg, Jan.

    Sen undrar jag vad du menar med – de vanliga unika härliga eleverna är roligast att arbeta med. Vilka är de ovanliga icke-härliga eleverna som är mest till besvär?

    Ja tyvärr Jan, så är vi inte alla 100-wattslampor.

    • april 29, 2014 8:13 e m

      Elever är härliga och inspirerande och de lyfter oss lärare till höjder vi inte skulle haft en chans att nå utan dem. Tyvärr är de svåraste och svagaste eleverna mindre härliga, mindre trevliga, mindre spännande och mindre roliga än genomsnittseleven. Vi får inse att en del elever är 15W och att många lärare föredrar åtminstone 40W så att de ser utvecklingsmöjligheter.

      Det är sen liksom rätt mycket svårare att förenkla differentialekvationer än procenträkning. Det är ju då ganska bra att de svaga eleverna inte behöver superduktiga lärare utan i första hand mer vuxentid och relationsbygge.

      • Sören Holdar permalink
        april 29, 2014 9:32 e m

        Jan.
        Jag ruttnar ganska rejält på pratet inolika varianter om att svagare elever är mindre härliga – mindre trevliga allright, att börja med iallafall – men att med det sätta likhetestecken med att det därmed skulle vara mindre inspirerande att arbeta med sådana elever är ett felslut. Jag pratar inte ”duktighet” här jag pratar olika slags elever olika slags människor! Bland de ”härligaste” utmaningar jag haft är när jag lyckats lyfta sk hopplösa klasser/grupper/elever vilket inte behöver betyda att jag är en mindre kompetent lärare i mina ämnesspecialiteter. För att vara tydlig behöver det inte ens ha ett smack att göra med relationsbygge och vuxentäthet som sådant. Det har naturligtvis att göra med att väcka elevens lust att lära, att upptäcka vad de kan, att se hur Kunskap ger självförtroende och väcker vilja.
        Fastän det är klart. Nog har jag träffat kollegor som är hur jädrans ämneskunniga som helst men totalt renons på att väcka elevernas intresse…
        Ps. Dessutom har jag under åren haft en hel del ”svaga” elever som några år senare sopat golvet med klass- eller kurskamrater. Så så är det med den uppdelningen.

      • april 30, 2014 5:02 f m

        Nu ska vi tala klarspråk om hur lärare känner det utan att fastna i den svenska skolans tabun och moraliserande.

        Lärare är lyckligtvis olika och inspireras av olika saker.
        http://janlenander.wordpress.com/2010/10/26/att-larare-prioriterar-olika-ar-det-som-ger-skolan-kraft/

        Då inspireras lärare av olika slags elever och det är faktiskt bra om de flesta lärare inspireras mest av de vanliga eleverna utan extra svårigheter. De finns flest sådana elever och därmed behövs det flest lärare för denna grupp. Det finns ingen anledning till att försöka ändra lärarnas känslor inför eleverna. De vanliga eleverna är lika unika samt spännande och möjligheterna att lyfta dem är större.

        Att inspirera och väcka lust att lära det är ingen enkelriktad process utan handlar om interaktion där läraren blir inspirerad av eleverna i en ständigt god spiral. De där ämneskunniga lärarna utan förmåga att väcka lust har ofta hamnat med elever som inte inspirerar dem och ibland har de valt fel yrke men ofta har en hårdhänt arbetsgivare tvingat dem in i situationer där de förvandlats från duktiga till ledsna.

    • april 30, 2014 7:05 f m

      Jan
      Tyvärr är de svåraste och svagaste eleverna mindre härliga, mindre trevliga, mindre spännande och mindre roliga än genomsnittseleven. Vi får inse att en del elever är 15W och att många lärare föredrar åtminstone 40W så att de ser utvecklingsmöjligheter.

      Om man inte kan se utvecklingsmöjligheter hos alla elever (och det kan naturligtvis hända) så är det för mig märkligt att den som kan se detta hos dessa ”40W” inte kan göra det hos de med ”15W”s kapacitet. Jag förmodar att vi talar om elever med svårigheter, inte med diagnoser mm. som behöver särskilt stöd. För mig går det inte riktigt ihop att elever med svårigheter skall få de lärare man ser som mindre duktiga. Och det handlar inte om ett moraliserande hos mig, utan att jag inte får det att gå ihop. Men, jag talar om lärare, inte om endast ämneskunniga/intresserade.

      Sen kan ju jag tycka att lärare som avvisar en viss grupp elever för att de inte är roliga att jobba med borde tänka till och faktiskt förstå att det är inte svårt att vara lärare för elever som är självgående och tydligt visar sina utvecklingsmöjligheter. Man kan heller inte begära att det är eleverna som skall inspirera lärarna så de inte förvandlas från ”duktiga” till ledsna lärare. Eleverna är inte till för lärarnas välmående, utan tvärtom, enligt uppdraget.

      • april 30, 2014 1:26 e m

        Vanliga elever visar inte alls sina utvecklingsmöjligheter utan behöver mycket hjälp för att upptäcka dem. När innehållet blir tillräckligt svårt så är inga elever helt självgående. Duktiga elever kan vara självgående ganska länge så att de klarar sig med mindre tid men de frågeställningar de kommer med är enormt mycket svårare både ämnesmässigt och pedagogiskt.

  6. Åsa permalink
    april 29, 2014 5:47 e m

    En ”duktig” lärare… Vad är det? I min värld heter det kompetent och kompetensen och styrkorna ser olika ut. En lärare är fenomenal på att nå fram till de elever som inte vill arbeta, en annan är kanon på att utveckla de elever som är så begåvade att de inte stimuleras av samma sak som övriga elever i klassen. En tredje lärare är kanon på allt och en fjärde är halvbra på det mesta. Vi är alla individer och kompetens behöver utnyttjas där den bäst behövs, men ordet duktig???

    • april 29, 2014 8:15 e m

      Håller med om ordet duktig. Använder det bara för att Jan gör det!

    • april 29, 2014 8:21 e m

      Den här ordleken där ”duktig” inte får användas för stor kompetens är lika meningslös som att kalla städerskor för lokalvårdare. Nu kallar vår omvärld lärare för duktiga eller mindre duktiga så att välja andra ord är bara ett sätt att stänga ute vanliga människor genom att använda skolska.

      Att vi lärare är olika och har våra olika områden är jag den första att skriva under på: http://janlenander.wordpress.com/2010/10/26/att-larare-prioriterar-olika-ar-det-som-ger-skolan-kraft/

      Det är ju ändå ganska bra att kunna konstatera de ”svåra” eleverna på sätt och vis inte är svåra utan bara kräver mer resurser. När behovet av kvantitet ökar så är det ju inte så dumt att kvaliteten inte behöver gå upp. Ska många vuxna kunna erbjudas till dessa elever så får dessa vuxna inte vara för dyra.

    • april 30, 2014 7:08 f m

      Ja, men dessa resurser kan löna sig på sikt. Det är inte speciellt ekonomiskt att låta en stor del av eleverna gå ur grundskolan utan godkända betyg, eller från gymnasiet med brister eller inte alls få godkända betyg. OM det är ekonomi som är det egentliga budskapet i ditt inlägg?

    • april 30, 2014 10:29 f m

      Lönsamheten av att ha duktiga lärare för de vanliga elever är mycket högre. Då kan en hel klass ta sig över många kunskapströsklar medan samma insats kanske ändå inte fått några elever upp till godkänt. Den ekonomiska slutsatsen är solklar!

      Nu var dock inte huvudpoängen ekonomi utan att acceptera de känslor lärare har inför olika uppdrag och utnyttja det de brinner för istället för att försöka tvinga till något annat.

      Kom inte och säg att duktiga elever är mindre viktiga

      • april 30, 2014 11:24 f m

        Det är väl ingen som säger att duktiga elever är mindre viktiga, liksom de med svårigheter inte är det heller. Men det är ju inte första gången som du delar upp elever i olika grupper. Och det är svårt att inte uppfatta att andemeningen är att vissa inte förtjänar de bästa lärarna, därför att det inte får ske på dem du ser som duktigaste eleverna och duktigaste lärarnas bekostnad..Det som skall premieras är efter en bild av duktighet av vissa mått. Och de elever som får kosta är dem du anser vara de duktigaste, viktigaste mm.

        Sen förstår jag faktiskt inte vad problemet är gällande att ge alla elever en undervisning de har rätt till. Lärarna har ju stöd i läroplanen för att kunna göra det. Det är ju bara att sätta igång och faktiskt upplysa eventuella arbetsgivare att man följer läroplanen, när man lägger tid och kraft även på de elever utan svårigheter och de som kommit längre än alla andra. Och om någon känner sig orättvist behandlad ta kontakt med facket, så det sker ett samarbete istället för en uppdelning av kollegor som bättre och sämre.

        Vad har det blivit av kollegialiteten, om man bedömer sina kollegor efter vissa mått av duktighet?

      • april 30, 2014 12:02 e m

        Vad är det för kollegialitet som gör att unga lärare ska ha lika mycket som mycket erfarnare, lärare med kortare utbildningar lika mycket som de med längre, lågpresterande lärare ska ha lika mycket i lön som de som lyckas.

        Jante är verkligen inte kollegial.

      • april 30, 2014 12:20 e m

        Nu kommer du in på ett nytt spår … jag utgick från att lärarna hade samma utbildningslängd mm.

        Men om du menar att unga lärare skall ta hand om elever med svårigheter, undrar jag om inte det spåret leder helt fel. Det är väl erfarna lärare som skall ta hand om den delen i så fall. OM, man nu inte kan samarbeta om just den gruppen.

        Jag talar inte om Jante, utan om samverkan och att man för med sig det man är bäst på. Det är ett ytligt sätt att diskutera saken, om man utgår endast från ålder och lön,, istället för kompetens.

      • april 30, 2014 12:26 e m

        Unga lärare kan vara minst lika kompetenta vad gäller ämnet mm, men kan sakna erfarenhet av elevkontakt, som är så viktig gällande alla elever, men speciellt gällande de med svårigheter.

        Jag får inte ditt resonemang att gå ihop, annat än att du tycker det är okey att inte satsa på de elever som du troligen ser som hopplösa fall.

      • april 30, 2014 12:59 e m

        Oerfarna lärare är oftast svagare både när det gäller ämne och pedagogik men det är i kombinationen av dessa båda som lärandet sker och det är där erfarnare lärare kommit så oerhört mycket längre.

        Jag ställer upp på att de svagaste eleverna får kosta mer än de som har lättare för sig. Detta gör jag av solidaritetsskäl men samtidigt ser jag det som en ganska dum prioritering då samhället knappast kommer få tillbaka den stora investeringen. Läs mer om HUR jag vill lyckas nedan.

      • maj 1, 2014 9:20 f m

        Om det är som du säger, så är det ju erfarna lärare som skall ta hand om dessa elever.

        Jag ser att den prioritering som är lönsammast är den som innebär att vi får medborgare som mår bra och som det går bra för. Det är svårt, som jag ser det att dela upp individ och samhälle på det sätt du gör här.

      • maj 1, 2014 12:31 e m

        I en likvärdig skola behöver vi ha en blandning med hyfsad andel erfarnare lärare för alla.Däri ligger ett viktigt argument för satsningar på skolor som inte har detta.

        När det gäller att få medborgare som mår bra så ser jag inte alls någon självklar koppling mellan mycket mer kunskap och detta för de svagaste. Alla mår ju bättre av att få tillräckliga kunskaper för att kunna få ett jobb men en mängd kunskaper därutöver när det ändå blir samma yrke kan ju snarare skapa frustration. Bra kunskaper till alla ser jag som viktigt av solidaritetsskäl men att det skulle vara lönsamt. Det tror jag inte på.

        Jag delar inte upp i några grupper, jag reagerar bara på de uppdelningar som ändå uppkommer och skapas.

        1. Alla de elever som inte får lärare som matchar dem i kompetens. En majoritet av eleverna.
        2. De elever som det anses naturligt att läraren ska ägna 10-100 gånger så mycket tid som de andra. En minoritet.
        3. De elever som inte skolan kan stoppa från att slå och trakassera andra.En minoritet.

        När skolan ska skära ner ställer sig kommunpolitiker mfl upp och hävdar att det ska prioriteras så att de i den stora grupp 1 ska få det sämre för att grupp 2 och 3 ska få det bättre.

    • april 30, 2014 12:09 e m

      Det var faktiskt en artikelförfattare som delade upp elever i grupper och ansåg att lärare skulle styras till att ägna sig åt den ena eller den andra gruppen.

      Det kommer garanterat vara ett flertal elever som är viktigare än andra när det gäller ifall Sverige ska kunna hänga med och få fortsätta att vara ett välfärdsland. Vi har förstås inte möjligheten att förutsäga vilka det rör sig om men vi kan vara tämligen säkra på att ytterst få tillhör de som är svagast i skolan. Det är rent dumt att prioritera de svaga framför de vanliga eleverna. Görs det i måttlig utsträckning av solidaritetsskäl så är det väl en sak men när vi om och om igen verkar glömma de som ska ge oss en framtid är det bara så fel.

      • april 30, 2014 12:22 e m

        Men varför fokus på prioritet … varför ställa grupp mot grupp! Istället för att ställa krav på de ytterst ansvariga. Men det har blivit vanligt att de med sämre möjligheter skall prioriteras ner från politikerhåll. Och vissa ser chansen att hoppa på det tåget, vilket inte leder till någon positiv utveckling inom skolan på sikt.

      • april 30, 2014 1:06 e m

        Svenska skolan har drabbats av prioriteringsnoja. Prioritera ADHD, NPF, Jesper Juul, … och jag accepterar att vi lägger ner många gånger mer tid på dessa elever men någonstans kan vi inte prioritera ner de vanliga eleverna hur mycket som helst. Det är ju från dessa. de som kan ge Sverige en framtid kommer.

      • Arvid permalink
        april 30, 2014 1:25 e m

        ”Inom skolan”??

        Det är framtidens produktiva arbetskraft, som skolan ska utbilda ,,, och den återfinns ingalunda främst bland elever med olika funktionshinder av skiftande slag.

    • april 30, 2014 12:53 e m

      Hela mitt resonemang handlar om att elever med svårigheter behöver mer tid men faktiskt inte alls skickligare lärare. En ung oerfaren lärare kan möta dem med mycket tid och engagemang om denne har ett omfattande stöd i form av elevhälsa etc.när det gäller olika svåra bedömningar.

      Det är ena sidan av mitt resonemang är att prioritera tid och antal framför skicklighet för problemskolorna.

      Den andra sidan handlar om att lärare helt naturligt ofta tycker att vanliga elever är mycket trevligare och roligare att arbeta med. Detta är inte något att moralisera över och absolut inte något arbetsgivaren ska tvinga fram en ändrad åsikt för.Istället ska arbetsgivaren utnyttja att det finns många som trivs med att arbeta med den stora gruppen vanliga elever.

  7. Arvid permalink
    april 30, 2014 8:12 f m

    ”– Lärarna är en viktig resurs som inte utnyttjas, som att använda duktiga lärare till elever i störst svårigheter. Där styr inte kommunerna som de skulle kunna, säger Gunnar Iselau. ”

    Hur ska det här egentligen tolkas?

    OM Gunnar Iselau anser, att ”duktig” ska tolkas som erfaren … så ligger det naturligtvis något i det han säger. Men Iselau kanske (omedvetet eller medvetet) blundar för, att en erfaren lärare förmodligen inte är lika gränslös, som en nyutexaminerad lärare.

    Smålandsposten skriver om en skola i Lammhult med bl.a. en internationell klass med 70 elever som har 10,5 personal – ”sex lärare, två språkstödjare och två elevassi­stenter” samt en biträdande rektor på halvtid.

    Trots denna personaltäthet, så rapporterar tidningen att lärare utsätts för våld. ”I fredags gick en lärare emellan vid ett bråk. Det användes ett tillhygge, en innebandyklubba, som läraren fick på sig”. ”Fick på sig” verkar vara en omskrivning för att läraren blev slagen med en innebandyklubba.

    Rektor säger: ”vi har många nyutexaminerade lärare som jobbar med den kanske svåraste elevgruppen. Här kan jag önska att vi hade några med mer kompetens och erfarenhet”.

    Men erfarna lärare med ”mer kompetens och erfarenhet” inser sannolikt, att det inte ska vara en del av en lärarjobbet att bli slagen med tillhyggen… varför de aktivt väljer bort sådana uppdrag. Det är en del av duktigheten=erfareneten att kunna bedöma, vad man själv bör ställa upp på.

    Och vad åsyftar Iselau konkret med: ”Där styr inte kommunerna som de skulle kunna”? Kan verkligen en kommun kommendera en (erfaren) lärare att undervisa de elever, som kommunen specificerar? T.ex. elever som slåss med tillhyggen… det leder väl isf bara till, att erfarna lärare säger upp sig?

    http://www.smp.se/nyheter/vaxjo/brak-och-stok-pa-lammhults-skola%284263919%29.gm

    • april 30, 2014 10:23 f m

      Mitt resonemang tydligt exemplifierat. Ja, jag hävdar att erfarna lärare väldigt ofta har sökt sig bort ifrån arbetsmiljöer där de far illa. Skulle kommunerna försöka tvinga dem tillbaka så tror jag effekterna skulle kunna bli klart olustiga.

  8. sören holdar permalink
    april 30, 2014 12:23 e m

    Ja Jan, men notera att du för två skilda diskussioner samtidigt och vad några av oss reagerar på inte så mycket är det du skriver om ovan som på ett – må vara litte luddigt och ostrukturerat – resonemang om elevers intelligens, möjligheter att inhämta kunskap osv.

    • Arvid permalink
      april 30, 2014 1:04 e m

      Jan upplever (Jan får rätta mig om jag misstolkar), att det är mindre stimulerande att undervisa sina ämnen på en mycket basal nivå och väljer därför bort sådan undervisning.

      Du verkar finna detta provocerande och påstår, att det är ”ett felslut” att det är mindre inspirerande att undervisa på en basal nivå.

      Men… du kan väl bara tala för dig själv? Hur kan det vara ”ett felslut” (!), vad någon trivs med resp. inte trivs med?

      —–

      FELSLUT: oriktig slutsats l. slutledning; särsk. log.: slutledning i strid mot logikens formella lagar,

    • april 30, 2014 1:14 e m

      Ja Sören, jag hamnade i situationen att det egentligen blev två resonemang att genomföra parallellt.

      1. Det initiala som Arvid kompletterar väl här ovan dvs. att det är fördelaktigt och moraliskt rätt att låta lärare tycka olika om vilka elever som intresserar dem och låta lärarnas vilja påverka skolans organisation.

      2. Ett andra resonemang som handlar om att elever med större svårigheter framför allt behöver tid och inte så mycket att lärare ska ha högsta yrkesskicklighet. Elevhälsa mm behöver det men inte lärarna. Detta försöker jag egentligen hantera mer stringent och avgränsat i nästa inlägg: Pedagogisk tid för elever som har det svårast

Trackbacks

  1. Bara satsa på de svaga! | Jans Syrliga KaramelLer

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: