Hoppa till innehåll

När det kompensatoriska uppdraget tar över

mars 26, 2014

20131209-212956.jpgI skollagens syftestext så finns ett lärandesyfte kompletterat med en kompensatorisk strävan. Av elever som får ett bra erbjudande om lärande och utveckling så kan vi begära att de utvecklar solidaritet med de som har det sämre. När fokus svänger åt andra hållet så att alla elevers lärande blir mindre viktigt än att lyfta vissa elever, kanske förbi andra, då börjar en resa mot moralisk kollaps. Då kan en elev bli ett verktyg i en annan elevs utveckling. Lyssna hur det här låter: ”En elev ska tvingas göra arbete för att tillfredsställa andra elevers behov”.

När det kompensatoriska uppdraget hamnar först då får vi en skola med elever på flykt, letande efter en plats där de också får vara viktiga. Alla bör vara lika viktiga.

Här är utdrag ur skollagen kap 1:

4 § Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.

Annonser
3 kommentarer leave one →
  1. mars 26, 2014 8:30 f m

    Hur bestäms ”barns och elevers olika behov”? NÄR uppkommer lusten att lära sig fysik? Finns det ”naturligt”? Varför dröjde det 1800 år mellan Gallilei och Arkimedes? De hade samma ”matte”.

    • mars 26, 2014 10:16 f m

      Elevers olika behov kan verkligen bli hur amöbaaktigt som helst.

      Jag är rätt förtjust i den ursprungliga betydelsen av kompensatoriskt uppdrag där elever från hem utan bildningskultur, tex avsaknad av böcker, de eleverna skulle få extra tillfälle att få material och vägledning så att deras fulla potential skulle komma till sin rätt.

      När en bortskämd rikemanspojke har svårt med motivationen för skolans ämnen. Då har jag mycket svårare att inse varför vi lärare ska ge honom extra tid och energi.

      Jag har analyserat det kompensatoriska uppdraget djupare i detta inlägg men bara som en av tre saker så det blir lite letande: http://janlenander.wordpress.com/2014/01/28/alla-elever-ar-lika-unika/

  2. mars 26, 2014 10:18 f m

    I Alla elever är lika unika så tar jag elevens likvärdiga rättigheter till skola som utgångspunkt och analyserar hur ett sunt kompensatoriskt uppdrag kan vara utformat. Jag citerar:

    Det första området svensk skola måste tydliggöra rejält för att erbjuda en skola av lika värde är det kompensatoriska uppdraget. Det ursprungliga syftet var att stödja de som hade dåliga möjligheter att få hjälp hemifrån. Här handlar det om att erbjuda generella möjligheter öppna för alla för skolan kan inte ägna sig åt behovsbedömningar. Det självklara uppdraget för skolan om att erbjuda extra studiehjälp åt alla verkar ha blivit något som några få skryter med. Istället startas en uppsjö projekt och insatser som inte har ett enda dugg att göra med rättvisa. Det ska erbjudas läxhjälp, problemhjälp och provhjälp till alla. Det syfte som tas upp i skollagen är att särskilt stöd ska ges till de som riskerar att inte uppnå målen. Här blir det i och för sig behovsprövning men ändå en prövning mot kriterium som skolan har insikt om. Särskilt stöd ska inte ges till den som klarar målen ändå och det här är en viktig gräns, för i detta stöd ligger en grund för stora orättvisor när eleven som har allt väl förspänt för sig ges ju ett stöd som är större än den duktiga eleven som har en tuff tillvaro. Det sista området i uppdraget handlar om att kompensation inte ska behöva ges utan istället ska arbetsmiljön ge samma möjligheter för alla. Ifall detta görs genom en elevassistent eller annan typ av extra resurs är inte det viktiga utan elever har rätt till en arbetsmiljö som fungerar trots handikapp. På tre viktiga sätt ska kompensatoriska insatser göras baserat på enkla tydliga kriterier så inte något annat görs. Skolan ska alltid ha råd med nödvändiga insatser.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: