Hoppa till innehåll

Alla kan bli allt

mars 17, 2014

Det blev en intressant diskussion om Troeds första påstående: ”1. Jag anser att vem som helst, som vill, kan bli lärare, också på gymnasiet” Här är min kommentar.

Det går förstås inte att bevisa vad Troed avsåg med sin formulering men då jag vet att han är en dubbeltydighetens mästare, en verbal konstnär, så är jag övertygad om att han ville skicka två budskap samtidigt.

1 gymnasielärare är inte något svårt, inte ett yrke värt respekt.
2. alla kan bli allt, trots kunskapssvårigheter stängs inga dörrar till läkare, VD-poster, …

Den första tycker jag utifrån min yrkesroll bara rent illa om.

Fjärsing är en vacker fisk som är mycket giftig

Fjärsing är en vacker fisk som är mycket giftig

Den andra är ju vår variant av ”the american dream” och det är mycket naturligt att USA lyfts som ett föredöme när det gäller den människosynen. Det här är inte den första långa diskussionen om detta ämne och tongångarna känns igen. Den här människosynen har en tilltalande yta men rymmer mycket allvarliga problem.

a) en del elever ges mycket abstrakta framtidsmöjligheter, där de inte alls förstår nyttan. Det finns en debattör som tycker att alla elever ska ut och besöka fina yrken så att deras motivation höjs. Att alla elever bara gör studiebesök som TV-producenter, advokater och ingenjörer ger en mycket falsk bild av möjligheterna för dem.

b) inlärningen förlorar viktig progression. Eftersom alla ska ha chansen på allt så hamnar riktigt avancerad fysik långt ner i årskurserna där inte lärarna förstår vad de talar om och detta pga att ett en liten grupp blivande ingenjörer har behovet. Det ska reflekteras över avancerade samhällsfenomen på lågstadiet för att statsvetare behöver ha börjat öva sådant tidigt. En femteklassare kan få uppgiften att analysera de fem religionerna, pga att en som förstår begreppet får nyttig övning mot rollen som religionsvetare.

c) skolan känns allt för svår. Det här med att hålla alla dörrar öppna innebär att helheten framstår som toksvår. Det innebär att det blir svårare att avgränsa ämnet här och nu och eleverna får en känsla av att alla kunskaper krävs av dem för att lyckas.

Alla ska kunna bli allt men vårt synsätt om att hålla alla dörrar öppna stänger mängder av dörrar för de som tappar modet. Istället så blir den svagpresterande eleven kanske ingenjör, läkare eller advokat via omvägar, där mycket livserfarenhet hämtas under resan.

Annonser
31 kommentarer leave one →
  1. mars 17, 2014 6:41 f m

    Skolan kan inte lösa problemet med att det inte finns jobb. Eller att det finns jobb där man inte behöver gå i dagens skola. Skolan är en fas 3 organisation. Fas 4.

  2. mars 17, 2014 6:57 f m

    1. Jag anser att vem som helst, som vill, kan bli lärare, också på gymnasiet”

    En av dina två tolkningar är – gymnasielärare är inte något svårt, inte ett yrke värt respekt.

    Om vi ändrar och byter ut yrkesgrupp …

    1. Jag anser att vem som helst, som vill, kan bli städare/servitris/chaufför

    Skulle din tolkning då bli – Städare/servitris/chaufför är inte något svårt, inte ett yrke värt respekt

    Min fråga blir – menar du att ett yrke som inte är något svårt, inte är ett yrke värt respekt

    Min övertolkning är: Om alla får den utbildning som ger möjligheter, de förutsättningar för att klara av skolan, samt har den rätta viljan, kan alla bli lärare … det är ett yrke man kan lära sig. Det bygger på en helt annan ideologi än den du eventuellt sympatiserar med och ett helt annat samhälls- och utbildningssystem än det vi har idag.

    Vi kan alltså läsa in vad som helst i en mening som inte utvecklas eller som tas ur sitt sammanhang.

    • mars 17, 2014 9:04 f m

      Utan att lägga in några människovärdes tankar i det så graderar jag självklart yrken i svårighetsgrad och jag anser att vi människor har stora skillnader i hur bra vi presterar och hur viktigt vårt yrke är.

      Jag har hög respekt för städare, lagerarbetare och servitrisers prestationer, de är både viktiga och kräver en hel del. Jag sticker inte ett ögonblick under stol med att jag anser att gymnasielärare är både viktigare och kräver mer än dessa yrken. Vi kan förstås filosofera över vad Troed vill säga men det är för mig uppenbart att han åtminstone vill hävda att gymnasielärare inte är viktigare än nästan något annat. I relativa termer vill Troed placera långt ner på stegen. Han är väl lite allmänt negativ till gradering av hur viktiga olika yrken är och vill verka för en utslätning men hans stora konsultarvoden gör förstås den ideologin lite ihålig. Han tjänar enligt mina uppskattningar mer än dubbelt så mycket som en gymnasielärare och jag upplever att han vill tala om för mig att jag inte ska förhäva mig.

    • mars 17, 2014 9:29 f m

      Om vi ser på vikten, kan vi ju tänka på vad dessa yrken har för betydelse för oss alla, så att vi kan utföra våra viktiga yrken.

      Om det inte fanns yrken som banade vägen för oss medborgare att komma till jobbet, få vår bil servad, se till att vi får mat i magen och kläder på kroppen, osv. skulle alla få fixa det själva. Det skulle alltså inte bli någon tid för de viktiga yrkeskategorierna att bli nyttiga för samhället och föra utvecklingen framåt. Du menar att ditt yrke är viktigare, men det är beroende av andra.

      Man kan inte, som jag ser det, isolera vissa yrken från varandra. Vi är alla beroende av andra.

      Om ett yrke är svårare. Som jag ser det, är inget yrke svårt för den som har utbildning för det och efter ett antal års erfarenhet, som det är för den som inte har det. Det kan vara svårare att komma dit i olika yrken, därför att det krävs en längre utbildning. Men det är väl det enda du och jag är överens om.

      För lärarutbildare med doktorsexamen på LHS krävdes en lärarutbildning, studier i pedagogik och doktorandutbildning, motsvarar runt 10 års utbildning. På SU en filkand, studier i pedagogik och doktorandutbildning.

      Svårare att bli lärarutbildare än gymnasielärare, men är yrket svårare än gymnasielärarnas i praktiken?

      • mars 17, 2014 9:35 f m

        Är lite osäker på hur det är nu på SU. Tror det i praktiken krävs masterexamen för att komma in på doktorandutbildningen.

      • mars 17, 2014 10:13 f m

        Jag anser inte att det är ett enda dugg svårare att bli lärarutbildare än det är att bli fysiklärare på gymnasiet. Det är snarare rätt mycket enklare.

        Vi är alla beroende av varandras yrken men trots allt så skulle inte undersköterskorna ha något att göra utan läkare och en läkare skulle fixa att ta över deras jobb men det motsatta skulle vara helt omöjligt. Skulle inte skolans spjutspets kunna ge ungdomar möjlighet till avancerade jobb så skulle samhället falla ihop men samtidigt så ägnar vi oss hela tiden åt att täcka upp när elever kommer till gymnasiet och behöver omvårdnad som de vore småbarn.

        Din argumentation visar bara att många yrken är viktiga, den säger inget om att de är lika viktiga som exempelvis gymnasielärare. De yrkena är helt enkelt mindre viktiga än vårt jobb.

      • mars 17, 2014 2:17 e m

        Jag menar att det är svårare att komma dit, därför att en lärarutbildare måste doktorera.

        Men du svarar inte på den mest intressanta frågan? Den jag ställde sist i mitt inlägg.

  3. mars 17, 2014 11:21 f m

    Om jag nu då sätter Vygotskij, Lakatos eller Wittgenstein i händera på denna lärarutbildare som påstår sig ha 10 år AKADEMISKA studier uppdagas ett problem i LÄSFÖRSTÅELSEN. Fysik måste läsas i KONCENTRERAD FORM. Det står också i Lpo 94. Monica! Ditt TIDSBEGREPP HÅLLER INTE. Svensk skolas tidsbegrepp håller inte. ALLA kan INTE hålla alla de bollar i luften som krävs.

    Det har inte med arbetsminnet i sig har för kapacitet. TVÄRTOM. Det har med sållning av information att göra. En sådan människa skulle inte STÅ UT med dessa 10 år.

    ALLA ska väl för f-n inte heller bli akademiker. Den som ju är AKADEMIKER behöver inte hänvisa till lång utbildning. FRÅGA ”FOLK”. En riktig praktiker är också EFFEKTIV i sitt lärande. Frågan är om inte servitrisen är lika bra på att leda diskussioner på lärarhögskolor. SU klingar i bondöron.

    • mars 17, 2014 1:14 e m

      Du sätter fingret på den punkt jag behövd sätta den. 10 års lärarutbildarutbildning och tiden är kraftfullt lång men vad bevisar att det den ägnas åt har någon svårighetsgrad.

      Jag har jämfört ett antal avancerade kurser med grundkurser på Chalmers och snabbt konstaterat att det är den senare som håller bäst klass. Min gissning om att det är svårare för en lärarutbildare att komma ut som fysiklärare en motsatsen.

    • mars 17, 2014 2:23 e m

      Lärarutbildning – 2,5 år, studier i pedagogik 2,5 år och doktorandutbildning 6 år (4 år i koncentrerad form). Det är ungefär det som krävdes på LHS för att doktorera vid SU. Jag läste på heltid, skrev om mitt avhandlingsmanus på min semester då jag under de sista åren hade en heltidstjänst.

      Du kan raljera hur mycket som helst!

      Det är inte någon lärarutbildarutbildning på 10 år – det är det som krävs för att få en doktorsexamen i pedagogik. Vilket krävs för att öht få arbeta som lärarutbildare på SU.

      Jag är anställd som universitetslektor i pedagogik vid Stockholms universitet.

      Är det klart nu!

      • mars 17, 2014 2:31 e m

        En rättelse – det krävdes på LHS – jag skrev presens!

      • mars 17, 2014 2:35 e m

        Ja, jag vet att du har doktorsexamen. Jag raljerar inte utan har en ärlig liten fundering kring vad som sen är svårast.

        Mekanik B, Potential och fältteori, jag undrar hur lång tid du skulle behövt för att klara dem eller mitt examensarbete med tre olika system som rör sig och roterar i samband med att en bil sladdar mot en trottoarkanten.

        Jag undrar hur lång tid jag behövt för en doktorsexamen i pedagogik?

      • mars 17, 2014 2:39 e m

        Troligen mycket längre, eftersom din grundutbildning är längre. Vilken tur att du inte behöver en doktorsexamen för att arbeta som gymnasielärare. Men de kraven kanske kommer.

      • mars 17, 2014 2:42 e m

        På svar hur lång tid jag skulle ha behövt – en hypotetisk fråga.
        Jag har inte uppfattat mina studier eller skrivande av en doktorsavhandling som speciellt svårt att gå igenom. Men det kan ju bero på att jag är jäkligt intelligent – haha.

    • mars 17, 2014 2:27 e m

      Jag anser och läs ordentligt denna gång – att även om det krävs doktorsexamen för en lärarutbildare, – är det mycket SVÅRARE – ATT ARBETA SOM GYMNASIELÄRARE ÄN VAD DET ÄR ATT ARBETA SOM LÄRARUTBILDARE.

      Jag kan också SKRIKA!

      • mars 17, 2014 2:38 e m

        Det håller jag med om delvis men det beror på ämnen och elever. Sen anser jag att i övrigt blir det enklare ju yngre barnen är.

  4. mars 17, 2014 1:04 e m

    Jan. Nu kommer digitaliseringskommissionen ut med Troeds och Lennart Swahns lösningar. Även skolborgarrådet (m) i Sthlm pratar om HJÄRNAN. ncm@gu.se eller va f-n det är (Nämnarens ”hemsida”) visar via sina rubriker hur det ”ballat ur”. En är att England tarr in lärare från Shanghai. På min blogg visar jag att vi fysikadjunkter var före Shanghai. Nu töms högstadier och gymnasier och Södra Latin vill nu leka forskare och har helt avvecklat allt innehåll och kan då i förlängningen studera elever som är uppkopplade på Shanghai. Nu kommer onekligen kunskaperna att stiga från den botttennnivå vi har. Alltså kommer Troeds, Swahns… NCM:s, NCTM:s OCH Lärarutbildares ”fosknIng” att ge resultat. Marton, Runesson och Kroksmarks ”praxisnära forskning” har gett upphov till metoder som fungerar i och med att svenska lärare inte kan INNEHÅLLET i den undervisning som fungerar. Den läggs nu på nätet. Sämre kan det inte bli. I STORT. Skit i ditt klassrum. Ingångsvärdet är för lågt. Det VET jag!

    • mars 17, 2014 1:16 e m

      Ja, gammalt är inget värt det slänger vi ut men lyckas de hämta något nytt bättre. Nej, absolut inte. Det finns där förstås men jag tror att svenska skolforskare tycker att riktig forskning är för svårläst.

      • mars 17, 2014 1:55 e m

        Huvudet på spiken. Allt vettigt är för svårläst. 14000 går mattelyftet utan att först veta vad som ska lyftas. Det blir som Micheal Jackson. Problemet i Sverige är att det amputerats. Det finns inget att lyfta. Av dessa 14000 är det nog noll som läser min blogg.

  5. mars 17, 2014 2:37 e m

    Nej, det är bara att konstatera som slutkläm – Naturvetare är de enda som är kvalificerade och sysslar med något viktigt! End of discussion!

    • mars 17, 2014 2:43 e m

      Nej slutklämmen är istället att naturvetare ofta behärskar humaniora men de som arbetar inom humaniora de kan nästan skryta med hur obevandrade de är inom NO-området.

      Den här inställningen där stora delar av samhället stoppar huvudet i sanden inför NO-kunskaper den kan få svåra konsekvenser då naturen finns där och vi behöver förstå den,

  6. mars 17, 2014 3:38 e m

    Ja, det här utdragna utbildandet det innebär en rejäl fara. Har den som utbildas glömt den första delen när de kommit till den sista. Servitriserna måste hålla igång koncentrationen och simultanförmågan men de som rullar tummarna i väntan på finare jobb de insjuknar väl i letargi långsamt men säkert.

    Här är själva symbolen för hur lågt debatten sjunkit Staffanstorps inriktningsdokument. http://staffanstorp.se/wp-content/uploads/2012/06/BUN120607.pdf Självklart har Troed Troedson tagit rejält med betalt för att bidra till detta. Observera att inriktningsdokumentet om skolan ligger sist i ett riktigt torrt protokoll.

  7. mars 17, 2014 3:59 e m

    Vad är pedagogik? Ingen verkar ha läst Vygotskij. ”Tänkande och språk” kom på svenska 1999.

    • mars 17, 2014 4:38 e m

      Nej du är den första jag stött på och då har jag mött en hel del lärarutbildare. En kvinnlig bloggare som arbetar med skolutveckling för yngre barm kan nog vara en potentiell kandidat men det är verkligen mycket mer prat om alla tolkningarna än om vad han själv skrev.

    • mars 17, 2014 4:54 e m

      Jag har läst och undervisat i Tänkande och språk!

      • mars 17, 2014 4:58 e m

        Det känns verkligen bra att höra. Min lista kanske kan börja växa något.

      • mars 17, 2014 7:31 e m

        När jag gick på lärarutbildningen jämförde jag Piaget o Vygotskij. Jag tyckte V skulle ingå som kurslitteratur. Lärarna sa att V är för svår. Det här var för 20 år sen.

        En annan bok än TS om är värdefull är Fantasi och kreativitet i barndomen. Speciellt hans utläggning om sambandet mellan fantasi och verklighet och de fyra formerna.

      • mars 17, 2014 7:57 e m

        Intressant, jag önskar mer modern forskning på lärarutbildningen men Piaget, Vygotskij är fortfarande en sådan oerhört viktig del av alla diskussioner om lärande över stora delar av världen att de verkligen är värda en rejäl plats. När saker tas bort för att de är för svåra blir jag bara så besviken. Framtidens lärare behöver inte klara mindre utmaningar.

      • mars 17, 2014 8:02 e m

        TS lades in som kurslitteratur på LHS runt 2005. Vet inte om den är kvar nu efter samgåendet med SU.

  8. mars 17, 2014 8:04 e m

    TS behandlar skolan och han tar just arimetik och och algebra som huvudutgångspunkt för motsättningen mellan vardagliga och vetenskapliga begrepp. Där finns konjugatregeln och det är bara början Spelet har bara börjat. Bakom detta ligger fysikämnet. Därifrån just mottsättningen mellan vardag och vetenskap som beskrivs på 200 sidor. Jag hyser en viss skepsis över att man kan undervisa om just TS utan att smita ner till ”barn”. Första delen behandlar just skilladen till Piagét i synen på det egocentriska språket.Det fiins en risk att man stannar där. Skolan har inte börjat. I andra.halvan kommer en svidande kritik mot att förkollärarpedagogiken förlamar de första 4 åren i skolan. Läs hela boken!!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: