Hoppa till innehåll

En praktisk ingång till kunskap

februari 25, 2014

När jag var 19 så gick jag en truckförarutbildning som introduktion till ett sommarjobb. För mig var det häftigt att se så mycket tillämpning av grundläggande fysik för att bedöma vad som är säkert. Vi som gick där hade ganska olika förutsättningar men det fanns något i den konkreta nyttan som nådde oss alla. Alla klarade avslutningsprovet och det var inte för att det var lätt.

Jag funderar på det cyniska citatet ”Tio betyg i svenska och så några andra”, jag tänker på bildning som jag tycker är viktigt för våra ungdomar men ibland känns det som att svenska skolan är rädd för situationer som har koppling till nytta och praktiska yrken. Är det så att vi ser ner på praktiska färdigheter? Då tänker jag påminna om ett konstaterande i boken Ett oändligt äventyr om att praktik och teori stärker varandra.

Truckfoerarutbildning_456_456Ett företag linde-mh.se som arbetar med truckar och flera närliggande saker som truckförarutbildning skrev något som fick mig att tänka till. De nämnde vilka ökad möjligheter en truckförareutbildning skulle kunna innebära för den som ska ta sig in på arbetsmarknaden. Jag ska inte gå djupt in på trovärdigheten i detta men en kraftigt ökad logistiksektor gör det inte otroligt.

Svenska skolan borde verkligen tänka till om att ge eleverna fler praktiska ingångar till kunskap. Det här med att kunskap kan komma till konkret nytta i många yrken borde vara något som skolan visar stolthet över.

Annonser
8 kommentarer leave one →
  1. mars 3, 2014 8:52 f m

    Min spontana reaktion var: Räcker det inte med att kunna köra truck. Den mer långsamma reaktionen är varför det är så få som kommenterar då jag börjar se mig som en glädjedödare. ”Debatter” verkar ta slut då jag kommer in på vissa ”spår”. Problemet är ”jag” då man ser mig som ”person” och inte företrädare för en grupp som inte finns inom ”bloggossfären”. Jag borde kunna få ha 20 olika ”namn”. Nu spärrar S.O.S. mina inlägg och anser att jag har fått fram min ”poäng”. Företrädare för vissa ”diskurser” anser att debatten ”tar fel vändning” och lämnar bloggen (Johan Kants) i en form av protest. Det är PIE:s grundstrategi och dit räknas hela rektorskåren (förutom då Johan Kant och några andra enstaka…), Skolverk och övrig maktelit. Det finns ett demokratiskt problem och nu ger Björklund 25000 kr per ämne… och då kan man ju undra vilka ”kompisar” de antas möta på fältet. Det verkar bara handla om att ta ”gisslan” och inte att återinföra ett reellt undervisningsinnehåll.

    Det bästa vore nog att införa rena tillval i årskurs 7 och se det som en ”ingång” istället för att ”vi” ska locka och pocka med diverse spektakel.

    • mars 3, 2014 11:50 f m

      Jo det räcker med att köra truck!

      men i den skolvärld vi har nu så duger inte något annat än riktig bildning något som inte är nyttigt. Jag behöver därför peka på att chansen att dessa ungdomar tränger in i tankar av Goethe, Kant mfl ökar om de får börja med att göra något som någon är villig att betala för.

      När SoS tyckte att jag hade kommenterat tillräckligt så var jag fräck nog att fråga om jag skulle kunna få skriva en artikel istället. De har faktiskt en ganska öppen inställning till vilka åsikter de vill släppa fram. Tycker du ska pröva detta. Det vore intressant att se om de håller fast vid sin öppna hållning.

      Sen ska du vara medveten om att humaniora har skolan i ett järngrepp. När du som fysikadjunkt kommer med dina perspektiv på skolan är det som att svära i kyrkan. Jag har lagt ner mängder av tid på att förstå hur jag får genomslag ibland alla med humaniorabakgrund. Tror inte du ska ta åt dig personligen om du misslyckas.

      • mars 4, 2014 7:25 e m

        Problemet är att jag kan Kant, Goethe, Wittgenstein, Vygotskij och Dewey och dessa ”humanister” inte vill prata om detta heller.

    • mars 4, 2014 8:20 e m

      I en annan diskussion kom det upp att esteter och humanister som sadlar om mot ingenjörsbanan står sig väldigt bra i konkurrensen mot de som väljer raka vägen via natur eller teknik. Det som den som berättade detta missar är att när de några av de smartaste humanisterna väljer om får de både bredd och djup inom två områden men om någon av de svagare studenterna gör det samma blir det varken Goethe eller Newtons lagar.

      Jag har enorm respekt för humanioras stora spjutspetsar som kan Kant, Goethe, Wittgenstein, Vygotskij, Dewey och många fler och oftast löser en liten ekvation lätt som en plätt också. Problemet är att det är inte dessa som erbjuds naturvetenskaperna utan de som är ytterligt svaga. Väldigt många av de pedagoger som tyckt att Vygotskij varit för tung får de ”enkla” uppdragen inom matematik NO.

      • mars 5, 2014 11:03 f m

        Problemet är att man vill få just ”naturvetare” att inte vara delaktiga i ”humanismen” genom att ”teknifiera” Gallilei och Newton. Fysiken var en utveckling av filosofin. Man blandar nästan ”medvetet” ihop den industriella revolutionen med fysiken då ekonomismen är en samhällsvetenskaplig produkt. Man vill göra gällade att det finns en oundviklig determinism även på detta område och att människan måste finna sig i de ”spelregler” som finns. Vi vänder också på Kant, Goethe… och inte minst Vygotskij, Dewey, Wittgenstein, Pierce, Kuhn, Popper, Lakatos som hade matematik och fysik som utgångspunkter. Descartes åtevände till de ”enklaste formerna av vetenskap (vetande)” som var aritmetik och geometri. Det gjorde också Gallilei. Det gjorde Wittgenstein också då han skrev ”Foundations” i matematik och hade påbörjat ”Foundations” i psykologi… På ett visst sätt var det lika för mig själv. Mina bästa ämnen var filosofi, historia och samhällsvetenskap och ”natur” stod just för klassisk bildningstradition. Det var ”spillet” ut från detta program som var poängen där ett då var just skolan. Fysikadjunkterna var helt skilda från ”teknologerna” och då isolerades denna grupp till att bli ”teknologer” av de andra krafter som med medioker samhällsvetenskaplig utbildning kallar sig för ”humanister”.

        Införandet av teknikämnet, som vi i och för sig kunde på denna basala nivå, var ett sätt att få bort en grupp som ”man” inte kunde rå på. Det är inte alls samma ”fysiklärare” eller ”forskare” som KVA nu pratar om. Det är ”nörden” och inte gruppen. Nu går det bra att ge 25000 kr och höja löner.

      • mars 8, 2014 2:13 e m

        Jag har inte alls samma historieskrivning när det gäller teknikämnet. Teknik hade en stark och gedigen position som ett valbart alternativ till språk. När skolan sen skulle humanioriferas så togs det alternativet bort men eftersom som samhället har en kraftig utveckling mot teknik vågade man inte gå hela vägen utan införde den här lilla kursen. En kavalkad av Bild-lärare, SO-lärare, mfl har sen gjort om den kurs som kallas teknik till humaniora och eleverna lär sig mer om samhället än om tekniken.

        Skolans humaniorifierig har drabbat både teknik och NO och jag håller med dig Håkan om den stora skillnaden mellan dessa områden men menar att båda behövs i skolan och inget av dessa områden får misskötas motas om eleverna ska bli förberedda för framtiden.

  2. mars 8, 2014 11:21 e m

    Jag har en känsla av att du romantiserar teknikämnet. Vi hade 9G, 9T, 9H, 9TP och det var ur detta senare T som merparten sökte och det VAR på många skolor verkstadsteknik. Då Lgr 80 infördes var det vi fysikadjunkter som fick tillsammans med tekniklärarna utforma detta. Jag fick öva upp min svetsteknik, svarvteknik i stora svarvar, och återgå till Claes Ohlssons lödövningar, koppla sladdar… vi var i verkstadslokaler och visste mycket väl vad de sysslat med tidigare. Inte att förringa för just dessa grupper men… det finns alltid ett men. En del övningar tog TID och el-motorerna snurrade knappt, hammarskallarna som filades tog TID, ljusbocken hade en fin ritning och böjmallar men saknade något ben då ivrigt bågfilande … Det var metallslöjd helt enkelt. Att det sedan ritades ”vyer” på plåtlådan.. Glasfibrer och plastning började bli för dyrt. Det löddes ihop vippor, men ärligt så var det helt vanliga lödövningar och lödteknik…

    Jag har en historia på min ”blogg” ”hakanbrm” om spaghettibron anno 2012 kallad Historia II. Läser du ”kursplanen” tror man att man kommit till MIT. Skolverket och Skolinspektionen läser DOKUMENT. DOK U SÅPOR. The real world Janne… IRL. PISA 2012 mäter ”real-life”.

  3. mars 8, 2014 11:44 e m

    Visst. Det hade gått att utveckla och några ”grejjer” kom vi på. Att göra en motor med 50 cm ”sprängtråd”, 5 knappnålar, batteri och hästskomagnet på 4o minuter som snurrade var jag sjäv riktigt fascinerad av. Då såg man verkligt hur det ”funkade”. Allt var helt avskalat. Genialt – jag vet inte var vi ”stal” idén ifrån. Mest troligt kombinerade vi två olika mer ”komplicerade” och tidskrävande arbetsområden. Poängen var att det var ”vi” som var tvingade att vara uppfinningsrika. Bodil Jönsson skulle ha farit landet runt och hittat dessa innovationer och jag tycker att ”vi” fysikadjunkter borde ha fått ett pris för ”knappnålsmotorn”.

    Tiden togs från fysikämnet och en period tog jag dit ”kulbanan” och gjorde som Gallilei möjligtvis skulle ha gjort enligt sägnerna. Rullade, mätte tid, rullade… och tänkte att nu ”dör” de av tråkighet… Efter tre pass kommer två flickor fram och säger: Va roligt teknikämnet blivit, Vi ”förstår” ju. Det var klassisk, klassisk, klassisk fysik.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: