Hoppa till innehåll

Lärarnas röst – lyssna SKL

februari 15, 2014

Från Lärarnas röst på FB kommer följande:

Vi vill begära skilsmässa:
Efter tjugo år av misstro, misshandel, missunnsamhet och total brist på ömsesidig förståelse lämnar vi in vår skilsmässoansökan. SKL, ni vet att det var ett påtvingat äktenskap. Vi tyckte aldrig att det var en god idé att ingå något äktenskap med er. Vi hade ingenting gemensamt. Ni ansvarade för renhållning och avfallshantering, vatten och avlopp, räddningstjänst och annat som ni var ganska duktiga på. Men ni hade ingen aning om hur man skulle hantera en stor grupp högutbildade medarbetare. Amatörpolitiker fick börja bestämma över oss och hur skolarbetet skulle skötas, förskolelärare blev gymnasierektorer, vem som helst fick börja vikariera som lärare. Vilket sätt att värna om det viktigaste man kan ge våra barn, nämligen god utbildning.

Nu när vi äntligen har fått bekräftelse på allt som vi under många år har slagit larm om, vill vi tala om att vi, precis som ni, vill blicka framåt och gå vidare. Men vi vill gå vidare utan er. Ni har misskött er uppgift. Ni har svikit tusentals ungdomar, föräldrar och hela lärarkåren.

Vi vill lämna er. Och det gör vi genom att hålla våra huvud högt. Vi har varit lojala medarbetare, trots allt vi har fått utstå under denna tid. Vi tvivlar på att ni kan göra det samma. Vi önskar er lycka till och hoppas att ni i fortsättningen hittar andra inkomstkällor än skolpengen för att balansera era budgetar.

Lärarnas Röst

Annonser
6 kommentarer leave one →
  1. hakanbrm permalink
    februari 15, 2014 10:43 f m

    Tyvärr hoppas man att det nu skulle vara så men jag tvingar mig till att vara glädjedödaren och blir lika less på mig själv som helst skulle vilja ha varit hemkunskapslärare och lagat mat med alla invandrarfamiljer i Tensta. Var det inte därför de ville bli kommunaliserade? Hemkunskapslärarna alltså? Det tog jag för givet men nu kan alla fundera på att det var motsatsen – de ville teoretisera och får nu sätta 6 betygssteg… små teoretiska portioner och ge kostråd ingen verkar följa…

    I detta äktenskap är det inte samma partners som fanns på marknaden i dess begynnelse som nu finns kvar i detta månggifte. Det är klart att ”smaken” eller ”peferensen” har ändrats och nya ”hustrur” tillkommit. Det är inte bara SKL utan leverantören till SKL som ändrat kravnivå. Även om det kanske är en skröna så innebär 0.1 poäng på högskoleprovet att nivån på alla aktiviteter i detta äktenskap håller sig i de nedre regionerna. Vilka är då de ”andra”? Det är väl klart att i alla andra utbildningar är det omöjligt att bara ”umgås” dvs. sitta i fiket… och prata om – vaddå? Allmänbildningens betydelse?! Alla går sedan med på att sätta 6 betygssteg på ingenting. Fylla i alla papper… Dela ut inlämningsuppgifter med 20 frågor till 4 olika klasser och ska då läsa igenom 2000 olika ”svar”. Var man inte hjärndöd före så är man det onekligen nu.

    Att lärare måste få reda på vad de tycker via opinionsundersökningar och fackliga mätningar av stressnivån då de har så många inlämningsuppgifter att rätta är som att ta hammaren, slå sig i pannan 2000 gånger och skylla det på SKL.

    Tyvärr är det inte så att det bara ligger och pyr av kreativitet och jag återkommer till att vi fysikadjunkter inte finns med sedan 1990-talet.

    Till vår heder ska sägas att vi aldrig gick in i detta äktenskap och det visste politikerna och därför plockades vi bort och vi var redan borta rent ”skolpolitiskt” under vår strejk 1989 och det finns mycket att berätta om ”kollegor” under denna tid. Det var rena förföljelsen under 1980-talet men som grupp var vi oåtkomliga och därför också respekterade men det betyder inte alls att inte ett stort flertal ville få bort oss.

    Skillnaden i lärarutbildningen 1988 syns inte alls på samma sätt för en SO-lärare. Vi hade 60+60 rena poäng i ma-fy där det krävdes SPETS på alla kurser för att komma in på LÄRARHÖGSKOLAN. Då jag läste matte var vi 300 på A-nivå, 50 på B-nivå och 8 på C-nivå. Det fanns TRE universitet och studentpengen styrde inget! Därav ”svinnet”. Jag undervisade på 4-9 lärarutbildningen i MaNo och de hade ytterst skrala kunskaper från ”natur” och fick rena budgettentor och för att vara ”snäll” blev det väl 10-15 poäng i fysik men det var det inte då de bra behövde 50% på dessa avskalade uppgifter.

    Då jag kom ut hade mellanstadielärana gått 2-årig social linje och knappt klarat de tester lärarhögskolorna gav på mellanstadiets nivå(!). Deras kunskaper i fysik var på våra elevers nivå i sjuan(!) och i särskild kurs var de växlade ytterst snabbt. Det var INNAN SKL men nu ska vi då ha i minnet att Lärarförbundet formligen hade hetskampanjer vid denna tid.

    Det var alltså inte bara förskollärare som röstade och för oss kvittade det om en mellanstadielärare eller förskollärare blev rektor. Det var nästan bättre med en förskollärare då allt blev tydligare.

    Sanningen måste fram och därför är det bättre att riva sönder kursplanerna i fysik då ingen har den läsförståelse som krävs och den som nu eventuellt har det inser att detta inte är rimligt att infria.

    Det är väl då bättre att ge lektioner via nätet, ha standardiserade prov och kalla en spade för en spade.

    Björklund inbillar sig att det är skrivningarna i kursplanerna som kommer att ta tid att få ”genomslag” – idiot. Det är lika intelligent som att ge ett bibelcitat skrivet på hebreiska från böcker som inte ens finns gamla testamentet och ge det till elever och föräldrar som nu ska kunna förhålla sig till ”målen”. Per Tullberg och Leif Lewin är SO-människor och det är klart att Lewin tillsammans med jönsarna på S.O.S inte ser några nämnvärda ändringar i lärarreformen 1988.

    Skeletten ska ut från garderoberna men det är bara en löjlig tanke. På min tid var vi betydligt högre utbildade än civilingenjörer i just matematik och fysik. Det är väl klart att ingen teknisk chef inom kommunen eller civilingenjör som förälder kunde påstå att vi inte visste vad vi pratade om.

    Det är klar att ”respekt” får man i samhället och ska så vara. Vår utbildning var ”kort” men ingen frågade hur många ÅR man gått. Det var väl självklart att den som tog längre tid på sig var tvingad till att läsa pedagogik och få POÄNG för det. Det var vi alltid misstänksamma mot. Sådant läste man väl som förströelselitteratur.

    • februari 15, 2014 11:56 f m

      Likformighetsivern har bara haft ett resultat, dvs att alla hamnar närmare den lägsta nivån.

      Jag hör ju också till pessimisterna då jag ser hur Lärarförbundet och SKL är fast beslutna att köra den i botten. Lite humor ser jag dock i att SKLkommer att styra över en riktig skitskola.

  2. hakanbrm permalink
    februari 15, 2014 2:17 e m

    Ja det är nog så. Det är sorgligt och tyvärr sant och krävs alldeles för mycket av de politiker som inte har någon intellektuell resning. Det makabra är att det inte ens finns i universitetskretsar eller bland intellektuella och det sistnämnda är för mig det sorgligaste. Kants kategoriska imperativ gäller inte för någon och exempelvis Olle Häggström nötte de ner och inte ens Chalmers eller KTH verkar bry sig. Nu kommer några idioter på Chalmers på att teknik gör barn intresserade vilket vi alla var av Hobbyförlagets och Claes Olsson. Snart föreslår de väl kemilådor eller trolleritrick. Det är pinsamt att nu kommer samma sak som då teknikämnet infördes under Lgr 80. Det är nu 30 år sedan och historielösheten är otrolig och det fattas bara att Bodil Jönsson återigen kommer in på banan. Det finns ett ordspråk:

    ”Den bästa filosofin i förhållande till världen är att förena den muntra sarkasmen med det föraktfulla överseendet. Sebastien Roch Nicholas Chamfort 1741-1794”

    Tyvärr kan jag inte det då det kräver att det finns fler självständiga tänkare som man kan relatera till. Geoges Orwells 1984 hade ändå hoppet kvar att det fanns någon STOREBROR att relatera till. Inte ens Karin Bojes sanningsserum hjälper då sanningen inte finns. Dostojevskij menade att det var intressant att leva i ett samhälle som ljuger men nu vet inte ens lärarna att de ljuger om kunskapsnivåerna.

    Nietzsche varnade just för parlamentarismen då det inte spelar någon roll 8 partier har samma åsikt och det är otroligt att Gudrun Schyman får helsidor i Aftonbladet och jag inte ens får in en insändare. Jag har serverat flera journalister hur mycket som helst och de vet att det finns en hel yrkeskår att intervjua dvs. vi fysikadjunkter som var med hela tiden under 1980-talet och kan berätta om de rent fascistoida strömningar som Lärarförbundet hämtade näring i. Annars är det så viktigt med ”ögonvittnesskildringar” och ”autenticitet” för att inte tala om ”grävande journalister”.

    Varför de inte frågar ”oss” är för att det då uppdagas andra parallella strukturer. Dessutom handlar det inte om ”Lex Sara” utan de vet att det handlar om en yrkesgrupp som inte räds att ge svar på tal. Det var därför Nietzsche utropade ”Leve fysiken” i den ”Glada vetenskapen” 1882. Det går helt enkelt inte att komma ifrån begreppet ”sanning” i vår vanliga värld där lådor finns även om det gjordes försök att med Schrödingers katt och de Dansande Wu-Li mästarna relativisera även fysiken. Alla pedagoger pyser iväg om det kommer in någon som nu händelsevis kan denna fysik. Det är på samma sätt med Vygotskij. Oj – då, har DU av alla läst hans böcker. Det var väl inte meningen.

    Därför är jag heligt förbannad på just ”matematiker” och ”matematikdidaktiker” som visar total brist på självreflektion. Jag var med då ”kåren” formerades och har många sanningar att säga. Jag får liksom du ”glädjas” åt att de vet att hotet finns – sanningen kan komma fram i deras nutid och pensioneringen gör inte att de kan pusta ut.

    • februari 17, 2014 4:50 e m

      Det var ett roligt alster fullt med nattsvart pessimism. Jag håller med om det mesta men den i grunden optimistiske Jan formulerar samtidigt om allt det du tar upp i en variant av möjligheter.

      Gudrun Schyman är rätt rolig och retorisk skicklig även om hennes idéer tillhör de stolligare. Håkan kan nog få in debattartiklar bara han paketerar sina tankar för olika målgrupper i sann marknadsekonomisk anda. Observera att humanioramänniskorna är i majoritet på tidningsredaktionerna men så är det i skolan också så vi har gott om utrymme att öva oss.

      Jag är också rätt sne på matematikerna och matematikdidaktikerna som inte ger sig tid att kolla om deras idéer håller i någon slags verklighet. Jag tror dock att de i grunden tycker det är lite roligt med en intellektuelltfrifräsare som du Håkan och kan lockas till att understödja dina tankar.

      Den pedagogiska debatten skulle kunna få ett rejält friskt tillskott av någon som läst Vygotskij och kommit lite längre än de Dansande Wu Li mästarna när det gäller svåra vetenskapsområden. Jag är fortfarande i den experimentella när det gäller att nå ut med budskap. Detta är ju humaniora.

  3. Arvid permalink
    februari 17, 2014 4:19 e m

    @ hakanbrm

    Kan du vara hygglig och utveckla två frågor, som jag undrat en del över. (Jag är inte lärare.)

    1. Det framgår, att du är oerhört kritisk till införandet av sex betygssteg. Men de gamla betygen – A, a AB, Ba, B och BC – var sex betygssteg och jag har aldrig sett någon framhålla, att det absolut inte skulle ha fungerat. Men det kanske fungerade, eftersom det kunskapsstoff (som skulle behandlas när dessa betyg fanns) var mycket större?

    2. Du skrev: ”Nietzsche skrev ”Leve fysiken” just för att samhällsvetenskaperna och begreppet ”förstå” är inkörsporten till fascism vilket också Lakatos var inne på.”

    Jag har undrat över, att du inkluderar förståelsen som inkörsporten till fascism. Det är knappast omstritt att fascismen framhåller känslan som mycket viktigare än intellektet. Har jag missförstått något? Drar du kanske en rågång mellan förståelsen (intellektet) och själva *begreppet* ”förstå”?

    • februari 20, 2014 3:48 e m

      Hej Arvid.

      Jag kan bara uttala mig för matematikämnet och fysikämnet men jag tar realskolans normering och då ska man ha i minnet att det gällde 30% och en ”svårare” särskild kurs men likafullt finns paralleller till det gamla universitetets syn på just större kurser. Även på ”natur” sattes betygen i årskurs 3 på HELHETEN. Det finns då två relativt ”säkra” nivåer där en är G och den andra är VG (det hette ”spets” på min tid). G var 50% och VG 75% och då läggs ca 3 av 8 frågor på en typuppgiftsnivå. Jag är nu i grundskoans årskurs 9. Sedan kommer med en extra påkoppling att exempelvis algebra kombineras med geometri eller hastighetsproblem, blandningsproblem… 3 uppgifter som också är relativt ”standard” men variationsmöjligheterna omöjliggör ren ”memorering” och sedan kommer uppgifterna 7-8 som ligger inom ett mer teoretiskt tänkande som givetvis också blir standard men det är först på nästa nivå de flesta klarar detta mer standardiserat. Det är alltid standardiserade frågor i en progression det handlar om och inte ”problemlösning” i allmänhet. Därför finns just Vygotskijs zpd som är nästa nivå som måste vara tydlig och offentligt känd.

      Nu blir lärarkåren mycket säkra på att indela frågor i tre högar och för G gäller 2:a högen och det jag kallar ”typuppgifter” innehåller alltid en helhetsuppfattning som exempelvis att volymen av en 50 meter lång slang med innerdiametern 12 millimeter ska bestämmas i liter. Av dessa 6 uppgifter kommer den som får G att klara 3-4 men är helt ”körd” på 7 och 8 då denne inte ”förstår frågan”. Det exempel jag tog ligger i mittersta högen (för grundskolan) men strukturen på lösningen ligger på G-nivå då eleven ska fatta att det är en cylinder och ett problem med enhetsomvandligar. Framgår detta så blir det ”G” och då kommer vi till den ”matematiskt korrekta” typen som kan sådana typer av uppgifter ”rakt av” och oftast då även kan just algebrans mer standardiserade problem därför att det hänger ihop med ”korrektheten” i ”slanguppgiften”. Det finns också varianten att ”strukturen” på lösningen inte inses men att klart delsteg är insett och då uppstår just problemet med G och då görs en form av ”helhetsbedömning” tillsammans med de övriga uppgifterna och det frias hellre än fälls.

      1:a högen kommer aldrig på proven då de är de så kallade uppnåendemålen och är exempelvis A-uppgifen på ”Cylidersidan” som bara är en ren kalkyl då siffror sätts in i en formel och enheten egentligen är betydelselös då det är samma längdmått. Inte heller kommer rena omvandligar på detta prov utan det sköts med rena färdighetstester med 20 frågor eller så.

      Skolverket (1996) skriver med fet stil att det är strävandemålen som är utgångspunkten och uppnåendemålen faller ut medan man strävar och det är min ”slanguppgift” som är utgångspunkten. Det kallas för Vygotskijs zpd där läraren är med i lösningarna i flera års tid och då tar lösningarna och ”sättet” att resonera på tavlan vid nästan oändligt antal pass men för eleverna är en silo eller en tunna eller en metalltråd… alltid ”nyheter”. På grundskolan och i årskurs 5-6 blir det ”lådor” men kylskåp, sandlådor, grämattor med matjord… är alltid ”nyheter”.

      Problemet är att det har blivit uppnåendemålen som är ”undervisningsobjekt” och nu faller systemet ihop och det blir bara ”ordentlighet” som egentligen mäts. Skillnaden mellan matematik, svenska och bild och form framgår inte. Lärarna har förintat Vygotskijs zpd genom att det är LOGIK som är grunden och ett ”klassificerande” av ”yttre strukturer” som inte är matematiska utan medfödda seenden likt ”balansvågen”.

      Matematik är ett färdighetsämne där olika tekniker ligger på klart skilda kvalitativa nivåer och det enda vi lärare kan göra är att formulera frågor som måste ha en viss komplexitetsgrad. Det säger ex-vis Brousseau (1997) att det handlar inte om kommunikation av kunskap utan om kommunikation via olika typer av problem SOM MÅSTE NÄRMA SIG ”reality” och även en helt okunnig förälder ”fattar” min slanguppgift. Det är alltså den demokratiska rättighet de har och ska ha. I princip ska ”han på kiosken” fråga om ”slangen” utan att kanske själv kunna den men han ”förstår frågan”.

      De nationella proven har inte dessa kvalitativa nivåer och det är bara att gå till ”kiosken” och fråga. Är det då ”algebra” får vi uppsöka TIMSS eller fråga en ”teknolog” om denne har haft ”nytta” av dessa övningar… Det går alltid att få fram ”vettigheten” och då ser man att det finns ingen koppling alls. Om jag nu då blandar in algebran hopper vi in i hög 3 i grundskolan men den finns inte utan den försvann då särskild kurs slopades 1994. Slanguppgiften är ”allmän kurs” som tidigare gick in i betyget 3 i särskild kurs. För betygen 4 och 5 i särskild kurs var allmän kurs växlad bort. Däremot kunde de göra ett mekaniskt ”räknande” med bokstäver som ligger i en färdighetstest med 20 frågor och inte kommer på ”prov”.

      Vad jag vill ha sagt är att vi hade ”6” steg om vi räknar in allmän och särskild kurs men slopar vi denna skillnad finns bara tre. Allmän kurs var en förlängning av folkskolan dvs. årskurs 6 i tre års tid där matematiken hela tiden vände sig mot ”reality” med vissa tillskott där då problematiseringar av begrepp gav 4 och 5. I den särskilda kursen var det kombinationerna av algebra och geometri som blev en klar nivå för 4 och 5.

      Problemet är att det inte finns dessa kvalitativa nivåer kvar och TIMSS 2003 visade att algebran och geometrin försvann och Sverige föll till 18:e plats av 20 i BÅDE algebra och geometri. De duktiga föll från 10% till 2%. PISA 2012 visar att nu försvann ”slanguppgiften” och de duktiga föll från 16 till 8%.

      Nu finns vare sig allmän kurs (PISA) eller särskild kurs (TIMSS) och svenska lärare kan inte sortera alls utan väntar på att de nationella proven ska sortera. Enkelt uttryckt finns inte 4:or och 5:or kvar i någon av kurserna. Därför kan inte heller svenska matematiklärare undervisa om inte någon annan ställer frågorna. Man kan bara göra detta i en fungerande praxis eller restaurera en gammal fungerande vilket vi gjorde 1980-1994. Det är samma som finns i de asiatiska länderna som dock inte har någon allmän kurs vilket givetvis inte kommer att hålla och ”västvärldens” problem är nu gigantiskt då inte ens de praktiska programmen i gymnasiet kräver ”slangen”. Det började vi med i allmänkurs (i princip) och då framstod det så småningom som enkelt att beräkna ett akvarium och kylskåps volym.

      Komplexitetsgraden är alldeles för låg för att sätta kvalitativa betyg och det sagolika är att läroplanen är mer distinkt än kursplanerna. Som Janne påpekar är läraryrket ett praktiskt yrke och betygsättning sker därifrån likt en konditor inte direkt kan säga exakt vad som gjorde wienerbrödet gott. Det är som en ”matteuppgift” och då måste jag få se denna och även då få ställa en analog fråga så att de inte bara sysslat med slangar.

      Det är just begreppet ”förstå” som är ytterst problematiskt och då det bildas ”slutna kretsar” som anser sig ”förstå” uppstår problemet. Vem förstår något ”djupare”? Sedan mängdläran kom på 1970-talet har det hävdats att lärarna inte ”förstår” tillräckligt exempelvis hur väsentligt likhetstecknet är. Det är väsentigt lägst upp i matematiken inom abstrakt algebra och man tar då ”andra varvets” matematik och visar på att rationella tal måste införas… osv. Men ”vanligt folk” räknar med ”bråk” och tänker via ”bråk”. Plockar vi nu in en lågstadielärare och har en specialkurs om talsystem utan att denna kan min ”slanguppgift” där onekligen Pi förekommer som är ett irrationellt tal så kan det nu hävdas att den som inte ”förstår” Pi inte ”förstår” slanguppgiften. Nu kan denna lärare visa att Pi inte går att skriva som ett rationellt tal… och kan nu vända resonemanget och hävda att man måste ”förstå” Pi innan man kan räkna med Pi. Nu måste vi kunna gå till ”kiosken” och där har du din poäng. Kioskkillen ”förstår” frågan och har onekligen ”intellekt”. Problemet uppkommer då ingen ”kiosk” finns och alla andra har gått ”kursen”. Nu kommer jag som är helt utanför att inte ”förstå” men jag kommer inte heller att ”förstå” deras frågor. Min ”slangfråga” är bara strunt och det var för 40 år sedan den var viktig.

      Jag har nu försökt diskutera Vygotskij som onekligen ligger som grund eller i vart fall har en rubrik i Skolverket (1996) men alla ”pedagoger” nedlåter sig inte i den diskussionen. Då jag onekligen tillsammans med mina kollegor hade mycket goda resultat 1980-1994 kunde matematikdidaktiker som varit ner och vänt i en skola i förfall ändå hävda att våra elever inte ”förstod” då de bara var ”drillade” och de hävdade att bara det får gå ett tag så kommer den ”riktiga” förståelsen och nu tonas just färdigheters betydelse ner. Jag och ”mitt gäng” kan nu inte säga att nu kan eleverna inte ens beräkna slangen volym då de inte anser det vara viktigt. Tar vi nu hit amerikanska ”forskare” hävdar de samma sak och låt säga 90% av forskningsartiklar handlar om denna ”förståelse” som inte jag ser storheten i. Nu finns ”kiosken” utomlands i form av TIMSS och PISA och de frågar om ”slangen” men det får inte svenska folket veta utan bara att det går ”dåligt” och ”vi jobbar på det”. Det är väl klart att de ser till att vi aldrig får mötas i TV i direktsändning utan i så fall blir frågorna mer gererella och handlar om elevers ”förståelse” och då lägre SES och pojkars resultat och då jag då hävdar att där ser ni – slanguppgiften för h-vete. Då säger de att det finns det ingen ”forskning” om utan det är ”mönster” och likhetstecknets betydelse som måste ”förstås” först. Det är nya tider och ny forskning som ”förstår” just viktigheten i detta… Det går aldrig att komma åt detta då politiker dvs. alla partier överlåter allt till ”forskare” och inte har eller släpper in ett rivaliserande forskningsprogram. Det är den moderna fascismen som just Nietzsche varnade för. Fysiken kommer inte undan. ”Slangen” är en förutsättning för att kunna ”förstå” fysik. En ”fysiker” hävdar också att för att ”förstå” Vygotskij måste vi väl bestämma oss för ett verk han skrivit eller i vart fall peka ut var det finns och i vilket sammanhang det skrevs. Som Wittgenstein hamnar ”förståelsen” alltid längst ner till ursprunget eller skälet varför något uppkom. Det finns ingen oändlig regress bakåt och i Sverige är det under 1980-talet felet måste sökas och då ser man att det är just ”förståelsebegreppet” som börjar komma på bred front från grupper vars intressen sammanfaller. Det är ”slutna grupper” som samlas runt rena pseudofrågor. Då trodde Kant på det kategoriska imperativet och Nietzsche blev väl mer pessimistisk och ”övermänniskan” som skulle frigöra sig från ”hjordinstikten” hamnade i hans Zarathustra … 1882 var han ”frisk” nog att skriva ”Den glada vetenskapen” vilket är just kravet på offentlighet och verifierbarhet av ”lekmän” som är tillräckligt insatta. Det måste finnas ”fristående” grupper som ”folk” accepterar men de släpps inte in. Universitetens viktigaste uppgift äe deras tredje och journalister kallar för den tredje statsmakten. Finland har i 20 års tid vunnit finnkampen men liokafullt är inte ”forskningen” eller ”journalister” där och ”vi” fysikadjunker är på gott och ont lika världen över. Vi blir aldrig intervjade utan Leif Lewin och Per Tullberg utses. Det är onekligen fysiklärare som inte går att rekrytera men vi plockades bort med lärareformen 1988. Kan man ”förstå” varför? Svar: Genom att fråga några av oss… Nä – det ska forskare ”förstå”.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: