Hoppa till innehåll

Bättre med fler förskollärare än akademiserade

januari 23, 2014

Sverige har höjt kraven på förskollärarbehörighet samtidigt som barnkullarna är på väg upp. Jag har  redan tagit upp att det är Meningslöst att höja förskollärarnas löner för att rätta till bristen då den trånga sektorn är utbildningen och söktrycket dit är jättehögt.

Förskollärarutbildningen ger en bra teoretisk bas kring den professionella attityden och arbete utifrån gemensam värdegrund. Den förbereder förskollärarna för en bred diskussion om barn och utveckling. Den som tränger in i en litteraturlista kan dock förvånas över hur många samhällsvetenskapliga och filosofiska utgångspunkter som används. Det går att inse att de verktyg studenterna förses med ofta ligger långt professionens verklighet. Den pedagogiska forskningen  är en mycket omogen vetenskapsgren med både motstridig och ofullständig teoribildning och vi måste inse att teorierna inte kan ersätta de praktiska erfarenheterna. Förskollärarna behöver vara ansvarstagande, empatiska och utöva ett lugnt ledarskap med insikt i barns olikheter och utveckling. Lång utbildning ger dem tyvärr väldigt lite extra av detta.

I den akuta bristsituation vi har nu bör vi överväga en kortare förskollärare/barnskötarutbildning med måttliga löner. Kommunerna måste ha råd att erbjuda personaltäta förskolor och inte som idag ha strömlinjeformade verksamheter som inte klarar av situationen när någon medarbetare blir sjuk eller inte orkar lika mycket. Våra barn behöver fler vuxna i sin förskolor.

Annonser
9 kommentarer leave one →
  1. sören holdar permalink
    januari 23, 2014 10:42 f m

    Jag säger det igen: när jag jämför de högre utbildningar jag har en god inblick i kan jag konstatera att – exempelvis – gymnasielärarutbildningen är fem och ett halvt år långt och komplex då den innehåller (förenklat uttryckt) intensiva studier i tre olika delar: i två teoretiska ämnen och därutöver i pedagogik/didaktik.
    Självklart bär utbildningen i sig OCH dess längd tillräckliga incitament för en god lön. Utbildning ska löna sig.

    • januari 23, 2014 11:33 f m

      Just det! utbildning ska löna sig för i annat fall är vi illa ute. För att kunna låta utbildning löna sig så behöver vi ständigt ifrågasätta när inte utbildning ger tillräckligt mervärde i yrkesutövningen. Akademiseringen av förskollärarutbildningen har för liten vetenskaplig grund och ger för litet mervärde till studenterna. Det blir då orimligt att låta deras utbildning löna sig, arbetsgivaren tjänar inte tillräckligt mycket på det.

  2. januari 23, 2014 10:57 f m

    På Facebook påpekade vi för dig hur arrogant din förra artikel var om förskolelärarnas löner. På Facebook framkom tydligt att du saknar argument i sak och att du har ett förakt mot förskolans personal. Det första som sedan händer är att du publicerar ännu en artikel där kränkningarna av förskolans personal fortsätter. Och inte bara det. Nu ger du dig på och svartmålar hela den pedagogiska forskningen utan några som helst belägg eller källor.

    Det är helt enkelt uppenbart att du är djupt okunnig både inom förskolans läroplaner och kring hur forskning går till inom samhällsvetenskap, humaniora och pedagogik. Vill du agera som din egen dödgrävare offentligt så varsågod. Jag tänker inte stå i vägen för detta. Lägger ner mitt kommenterande här för gott nu då jag inte tänker ödsla tid på folk som är ute efter att skada andra lärare och skada den forskning inom pedagogik som bedrivs i det här landet.

    • januari 23, 2014 11:27 f m

      Jag har försökt förklara för dig vad personangrepp innebär och misslyckats. Min policy här på bloggen är att den här nivån av personangrepp inte är tillåten så angriper du någon annan på detta sätt som kommer din kommentar omedelbart att strykas. Angrepp på mig begränsas inte så länge de inte är för upprepande men något svar är din kommentar tyvärr inte värd.

      • januari 23, 2014 11:37 f m

        Alla som kritiserar dig Jan Lenander ägnar sig åt personangrepp. Men att du kränker en hel yrkeskår har du tydligen inga problem med. Det är en mycket märklig debatteknik som gör det omöjligt att debattera med dig.

      • januari 24, 2014 2:24 f m

        Problemet är inte i själva arbetet som förskollärare utan i den ideologi som fortplantats till skolan där det föreligger en missuppfattning av Vygotskij och då finns inom ämnet pedagogik. Vygotskij är i ”Tänkande och språk” mycket tydlig på att pedagogiken ”vänder 180-grader” inom räkneläran och det uppstår då en skillnad mellan ”spontana begrepp” (vardagliga begrepp) och vetenskapliga systematiserade begrepp. Även Dewey är ense med Vygotskij på denna punkt i det han kallar ”subject matter”. I andra ämnen blir det inte denna konflikt men den finns också i det skrivna språket dvs. då barnet/eleven själv ska formulera sig.

        Vetenskaplighet består i att uttala sig om det som gäller för små barns lärande och då hålla sig till detta och inte generalisera till det som inte alls går till på det sätt som beskrivs i exempelvis ”Lusten att lära” 2003 som överför förskolans pedagogik till skolan avseende ämnet matematik utan att precisera i VAD dvs. vilka lärandeobjekten är. Det var tydligare förr då det kallades för ”räknelära” vilket det är frågan om. Andra övningar kan väl då göras under namnet matematik men skulle bättre benämnas som pappslöjd eller ”Bild och form”. Det irriterande är att matematikämnet skriker efter mer resurser (jag är själv matematiklärare) då de fyllt ut sina timmar med mer estetiska övningar som jag inte alls har något emot – tvärtom. Matematiken har snart sagt monopol för allt ”tänkande” och i sina hegemonistiska ambitioner gör de snart sagt allt utom att lära barnen räkna. Då jag gick skolan på 1960-talet var vi lägre SES-elever hela gänget men nog lärde vi oss räkna och det var ytterst få undantag. Vygotskij studerade den ryska skolan dvs. i princip den skola jag gick i och han dokumenterade då bara det som förekom som vilken vetenskapsman som helst. Utifrån det som då ägde rum bildade han då sina teorier och hans zpd är av två olika slag och det var först under hans sista år och sista undersökningar han kom fram till just motsättningen mellan vardagliga och vetenskapliga begrepp.

        Det som jag vänder mig mot är att de som undervisar förskollärare och blivit professorer i pedagogik inte håller sig till förskolan och då visar att i andra länder exempelvis Finland och de asiatiska länderna håller de fast vid den ”gamla skolan” många gånger ovetandes av denne Vygotskij som knappt är känd i Ryssland då de tycker att han inte säger något nytt.

        Problemet gäller ”akademiseringen” och felet är just det Jan Lenander säger och där är det inte frågan om att vara mot en yrkesgrupp i sig men om deras idéer går in på områden där tydligen inte kompetens finns måste någon reagera. Då får man ta en sak i taget och diskutera just Vygotskij i och med att man påstår sig följa hans teorier. I den kontexten blir då 6-årsgruppens pedagogik mer lik det den var i början där vissa pass var en träning i att följa lärarens metod där barnet ”tyglar sin aktivitet och iver och styrs in i en strängt avgräsad fåra” som Vygotskij uttrycker det.

        Den kritiska frågan är då om vi ska ”akademisera” om man inte blir akademisk vilket även gäller lärarutbildningarna efter 1988 då just ”forskningsanknytningen” även där är ett problem. Då jag tog min fil. kand var det i rena akademiska ämnen och lärarhögskolan och mina kollegor på fältet gjorde mig till en praktiker. Det är först efter detta jag läst ”pedagogik” på egen hand vilket går alldeles utmärkt efter det man undervisat i 15 år eller si så där. Jag tyckte Vygotskij var klockren men konstruktivism lever i det blå vilket resultaten i PISA visar och TIMSS visade redan 2003. Man bara tror att Vygotskij betonar språket i stort och då även tror att dialogen föder vetenskapligt tänkande bara för att vetenskapliga ord används.

        Det finns onekligen en fara i att pedagogiken blir en ideologi. Det blir då att spänna vagnen framför hästen.

      • januari 24, 2014 6:34 f m

        En mycket intressant kommentar och jag funderar på att ge den ett eget inlägg för den öppnar upp en helt ny viktig frågeställning.

        När det gäller förskollärarutbildningens längd och akademisering blir resonemangen kring Vygotskij centrala. Å ena sidan är Vygotskij mycket central för förskollärarutbildningen å andra sidan är det trots att det gått ett sekel ont om stringent vetenskapliga forskning som vidareutvecklar hans tankar.

        Återigen ett exempel på att vetenskapsgrenen är omogen och det finns inte tillräckligt med vetenskap för att en akademisering ska fylla någon funktion.

    • januari 23, 2014 12:22 e m

      Fredrik Karlsson, När du håller så här låg nivå får du gärna avstå från att kommentera. Jag blir inte ledsen om du låter bli. 😉

      Lite mer förklaringar kring det här med personangrepp.

      Monikas kommentar på sin blogg: ”uttalar sig fördomsfullt och nedlåtande” kanske skulle blivit bättre med ”ger intryck av”/”anses vara” men det kan ändå tolkas som en kommentar om sakinnehållet.

      arrogant din förra artikel var”, ”förakt mot förskolans personal”, ”du är djupt okunnig”, ”ute efter att skada andra lärare” kan däremot inte tolkas annat än som kommentarer om mig som person och försök att skada mig personligen.

  3. januari 24, 2014 8:00 f m

    Fundera på varför jag bemöter……..

    Jan: Jag har tyvärr blivit tvungen att stryka större delen av kommentaren, det här inlägget handlar om fördelar och nackdelar med längden på förskollärarutbildningen.

    Jan: Jag vill inte att det ska handla om debatt-teknik, vad som är personangrepp etc. men framför allt så vill jag bestämt hävda att det inte är ett tabuämne som jag tar upp. Det är ett naturligt ämne att ha en normal diskussion om utan att det ska behöva handla om debattörernas personlighet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: