Hoppa till innehåll

Kan vi bry oss om rätt problem?

januari 6, 2014

Det är nu 30 år minst sedan det uppstod svår brist på ma/no lärare eftersom alternativyrkena erbjöd så mycket bättre löner. Vi har läst många debattartiklar om detta sedan dess och det har kommit olika mattelyft för att förbättra sedan dess men samtidigt har inget hänt. Ma/no lärare tjänar inte ett enda dugg bättre än någon annan ämneslärarkategori och lärare i lägre åldrar har vunnit relativt dem.

Ett mattelyft hamnade hos förskollärare, ett annat hos speciallärare och ett tredje kompenserades bort i nästa lönerörelse.

Varför är det så svårt att förstå. Vill man ha fler ma-lärare så är det till ma-lärare och deras löner pengarna ska gå.

Annonser
9 kommentarer leave one →
  1. januari 6, 2014 4:23 e m

    Jan, menar du att lönerna ska sättas utifrån hur få som studerar ett ämne? I så fall kommer kemi och tysk-lärarna att få skyhöga löner. Engelsklärarna får däremot skrapa sig fram med minimala löner för till det ämnet är det bra söktryck. Tycker inte att det låter som någon vidare arbetsplats, ärligt talat.

    • januari 6, 2014 10:59 e m

      Det är inte så att jag förespråkar minimala löner för engelsklärare bara för att det är många som vill bli det. En bra arbetsgivare behåller en rejäl utbildningspremie till dem. Den arbetsplats som nu hotar är dock en arbetsplats utan kemi och tyskalärare och det vore verkligen den sämsta möjliga. En engelsklärare som får en hyfsad lön borde kunna avstå att bekänna sig till jante och kunna smälta att andra lärarkategorier får bättre än de har. Varför är det så mycket värre att stå ut med att vi betalar kemilärare bra än exempelvis att ekonomer, ingenjörer och läkare har bättre löner? Jag tror att skolan skulle bli en mycket bättre arbetsplats utan jante.

  2. Niklas Z permalink
    januari 6, 2014 6:45 e m

    Det är absolut inte orimligt att lönen påverkas av brist respektive överskott. Något måste göras för att rekrytera lärare i vissa ämnen. I Sverige fanns det 2011 närmare 15000 förstahandsöskande till civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningarna. Det finns uppenbarligen många som är intresserade av matematik och naturvetenskapliga ämnen, men de väljer bort läraryrket, vilket delvis torde bero på löneunderläget för lärare.
    Att tillgång och efterfrågan i viss mån styr lönen är i mina ögon inget märkligt.

  3. frekar09 permalink
    januari 7, 2014 1:13 e m

    Jan,

    Konstaterar att lönerna inom naturorienterade ämnen och teknik måste komma upp. Det är ett faktum med bas i de senaste femton till tjugo årens erfarenheter. Men konstaterar att det trots dessa erfarenheter verkar vara svårt att få dessa argument att bita. Jag har som du kanske märkt försökt att lyfta ämnen som aldrig får den uppmärksamhet som de ämnena förtjänar såsom teknik och Hem- och konsumentkunskap där vi har fantastiska eldsjälar som verkligen gör ett jättejobb med eleverna. Ämnen som vi alla är beroende av direkt i vår vardag. Argumenterade häromdagen på Twitter för att teknikämnet är skolans viktigaste ämne, men att ämnet behandlas som något katten har släpat in.

    Det kommer statistik, rapporter, forskning, klara besked från näringslivet och så vidare och så vidare nästan varje vecka numera som bekräftar teknikens allt större roll i samhället och vi kan se hur teknologin används överallt i samhället. Det räcker med en sådan enkel sak som att åka och handla mat så möter man teknik i form av att kunna scanna varor med en scanner. Ändå kan vi, faktiskt så sent som bara häromdagen på Twitter, höra politiker helt offentligt förklara att man inte ser behovet av de kunskaper som teknikämnet ger. Och sen är jag tämligen trött på att språk har 3 gånger så stor betydelse i skolan som alla andra ämnen tillsammans har. SO-ämnena tillsammans med NO och teknik ämnena står för över 50 procent av den obligatoriska svenska grundskolan. Och hur stor plats får dessa ämne i debatten om skolan? Skulle tro att vi landar mellan 10-25 procent någonstans av debatten och då räknar jag nog dessvärre högt. Det talas om att man ska ”lyfta den svenska skolan ur krisen”. Vi har fyra ämnen på den naturvetenskapliga och tekniska sidan som är högst några år från att utrotas från skolan. Detta vill man inte diskutera helt uppenbart, utan försöker istället styra in på en annan linje så fort detta kommer på tal. Samhällskunskap, Historia och Religion diskuteras knappt i den svenska skoldebatten (även om vi ännu kan klara att få tag på lärare här, men hur länge får vi tag på dessa lärare nu när industrin börjat fånga upp folk också här för olika saker som omvärldsbevakning osv.?) och sedan har vi då Geografi ämnet som bara ligger snäppet ovanför teknikämnet när det kommer till andelen lärare som är behöriga och om inget görs kommer det ämnet inom några år vara där många av naturvetenskapliga och tekniska ämnen är idag redan. Som avslutning kan ju noteras att även esteter alltmer börjat fångas upp av industrin allteftersom design har blivit allt viktigare för oss konsumenter när vi handlar.

  4. januari 9, 2014 10:27 f m

    Utan att veta exakt vad som hänt i det fall du hänvisar till är jag generellt mycket kritisk just till hur kommuner och skolor hanterar den tid som lärare inom dessa ämnen behöver för att kunna genomföra laborationer. Att öka pressen på dessa lärare innebär med stor sannolikhet att du i förlängningen får mer stress och mindre tid för att förbereda laborationer. Detta innebär att vi också kommer att öka riskerna med laborationerna. Laborationer där man ofta använder ämnen och verktyg som om de inte hanteras rätt är direkt farliga. Ämnen som Saltsyra, Salpetersyra och Svavelsyra är inte att leka med även om de är rejält utspädda.

    Min känsla är utan att veta med säkerhet att lärarna tar säkerheten på största allvar inom NO och har ett välutvecklat sätt att systematiskt arbeta, diskutera och dokumentera säkerhets arbetet vid laborationer, men att man från politiskt håll absolut inte har den förståelsen som krävs för att ta säkerheten på allvar.

    • januari 9, 2014 12:20 e m

      När det gäller kemilaborationer har säkerhetsmedvetandet höjts och jag tror nästan inte det finns några farliga laborationer alls i vår nuvarande skola. Det som dock händer när kompetensen sjunker är att de viktiga syrorna får stå kvar inlåsta och att laborationer byts ut mot helt ofarliga. Problemet är att laborationer av typen ”citron i te” ger eleverna väldigt lite aha-upplevelser och att låta eleverna få pröva de grundläggande kemiska reaktionerna och mekanismerna låter sig inte göras. Kemi är verkligen helt utrotningshotat som ämne.

  5. januari 13, 2014 8:12 f m

    http://t.co/UUCBWehpGN

    Fick denna länk till Experimentskafferiet på twitter. Ett skafferi fyllt med roliga vardagliga experiment. Ett gott försök att lyfta den laborativa delen av NO/Teknik ämnena och visa på dess starka kopplingar till vardagen. 🙂

    • januari 13, 2014 8:38 f m

      Det här är en positiv möjlighet och ett komplement men tyvärr är det inte ens i närheten av en ersättning för en kemilärare som förstår sitt ämne.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: