Hoppa till innehåll

Hur skapas motsatt kamrateffekt?

december 15, 2013

eleverna sjunger tillsammansDet finns den så kallade kamrateffekten som innebär att duktiga elever får med sig de andra på kunskapsresa. Den används ofta som motivation för heterogena klasser och för att motivera att vi bekämpar segregation. Jag har ofta funderat på om, när och varför är det inte den som är sämst som får med sig de andra? Varför är det den som är bäst?

Första svaret är ju att det är bra att försöka efterlikna den som lyckas, det visar på vägar att lyckas i livet.

han dyker uppNu är det förstås inte så att de som är duktigast i skolan blir förebilder för andra. Absolut inte de som är det minsta nördiga eller mindre bra på något annat område. Skolans kungar och drottningar har tagit sig dit genom att vara kaxigare och trendigare än andra och utseende samt idrott kan vara andra förklaringar.

Lyckligtvis så är korkad det sämsta man kan vara, då är man totalt körd när det gäller status.

Nu kanske någon tycker att det är sorgligt med dessa elevers missade chanser men här ligger nyckeln till en positiv kamrateffekt. En nyckel till att inte alla blir okunniga och inkompetenta. Det är nog tur för samhället och oss. De som blir skolans informella ledare, de skaffar oftast någon klasskamrat som tillhör de duktiga så att de kan öva sitt intellekt. De bjuder tillbaka genom att göra duktig till ganska bra och skapar kamrateffekten.

Nu kommer den svåra avslutande frågeställningen. När bryter den goda självförstärkande cirkeln av bättre kunskaper ihop?

Kunskap blir inget positivt mål när anarkin tar över och ingen vet något om vilken kunskap som är till nytta.

Det är lite skräckinjagande att så många av de som säger sig kämpa för en bättre skola lägger så mycket kraft på att dölja kunskapens betydelse.

Annonser
17 kommentarer leave one →
  1. december 16, 2013 9:14 e m

    ”Kamrateffekt” är en påsättochvis omöjlig ekvation. Tränar man tex löpning är det optimalt att som träningskamrat ha en som är lite (obs. ”lite2) bättre än en själv. Ja det var just det . I klassrummen är det ännu alldeles för vanligt att sätta snälla elever (flickor) jämte stökiga (pokar) för att på så sätt skapa lugn. Jo jag tackar. Men att skolans kungar och drottningar skulle vara de stökiga kaxarna håller jag inte med om de ger intryck och avtryck föralldel men ses lyckligtvis ofta nog som rätt patetiska fiurer av skolkamrarterna. Om än det alldeles för sällan sägs ut-

    • december 17, 2013 4:06 e m

      Kanske är mitt uttryck kungar och drottningar olyckligt valt men det jag avser är ungdomarnas informella ledare. Jag vill modifiera bilden av dem och poängtera bredden av egenskaper som kan göra att en individ blir förebild för kamrater och kan styra deras beteende. Det jag försöker komma åt i detta resonemang är den gruppdynamik som uppstår och i vilken utsträckning det skapas ett klimat som gör att de som behärskar ett område kan dra med sig andra i lärandet. Jag menar mig ha fog för att tro att en hel del åtgärder kring den svenska skolan har negativ verkan på kamrateffekten. Åtgärder som stärker ställningen hos den som driver på om stök och att dissa skolan leder helt fel.

  2. december 17, 2013 6:51 f m

    Jag tror inte att så många döljer kunskapens betydelse, utan snarare att inte alla har samma kunskapssyn eller hur man når den. Jag har aldrig hört någon som inte tyckt att kunskap har betydelse. Och om det kan vi diskutera i evigheter utan att vi någonsin kommer bli ense.

    Däremot har jag hört många uttala vilken typ av kunskap som har större betydelse än annan typ, inte minst bland utbildningspolitikerna och sympatisörerna till den rådande har det blivit vanligt att mer eller mindre vilja förbjuda det man inte ser som betydelsefull kunskap för individen att tillägna sig. Det handlar inte längre om hur man bedriver undervisning. Man går in och petar i individens frihet att vilja lära sig, genom att försvåra tillägnandet av den kunskap man anser är betydelselös. Det har t.ex. blivit helt okey att förkasta vissa ämnesdiscipliner mm.

    Du vill ju t.ex. få bort all annan typ av kunskap än den du anser vara viktig. Vad är det som skiljer dig från dem du kritiserar. De kan ju tycka likadant om dig – att du döljer kunskapens betydelse, därför att de har en annan syn än vad du har. Både du och andra kan mycket väl ha stöd i forskningen för detta. Och vad kan man dra för slutsats – jo, kanske att inte någon kunskap är utan betydelse, utan att de förutsätter varandra för att det skall bli ett ultimat kunskapstillägnande. T.ex. har du förkastat så gott som hela min ämneskompetens. Varför är det okey?! Och med vilken rätt gör du det?

    Jag tycker debatten om vilken kunskap som är av största betydelse är tramsig, för att använda ett utbildningsministers-uttryck! All kunskap är viktig, som jag ser det, på något sätt och i något sammanhang. Näringslivet gick ut och menade att humaniora inte ledde till anställningsbarhet. Därför skulle studenterna få lägre studiemedel. Detta tyder på att Näringslivet verkligen skulle behöva få mer kunskaper inom det området – deras tänkande var ju verkligen begränsat. Viss kunskap är av betydelse vilket yrke man utövar.

    • december 17, 2013 3:26 e m

      Jag har lite svårt att se hur det här passar in under kamrateffekt så du får gärna förtydliga detta i en ny tråd. Mitt resonemang handlar väl egentligen om en undervisningsfientlig eller undervisningsvänlig inställning hos eleverna och i vilken utsträckning detta påverkar kamraterna.

    • december 17, 2013 3:53 e m

      Du har helt rätt i att alla är för kunskap och att det handlar istället om vilken kunskap man vill prioritera. Din tes ”All kunskap är viktig” får jag ibland intrycket av att du skulle vilja spetsa till så att det avslutades med ”är lika viktig”. Här hittar jag en stark skiljelinje mellan oss och jag anser att det finns stora mängder kunskap om dåliga teorier som vi skulle vinna på att glömma bort. Det finns däremot samtidigt mängder av kunskap som är avgörande för individens livskvalitet och överlevnad. Den kunskape är då viktigare.

      Jag anser som en följd av detta att skolans centrala innehåll i genomsnitt är viktigare än det som inte finns med i detta innehåll. Du har missförstått mig när du tror att jag är negativ till annat innehåll. Det är jag inte! Enligt Martons tankar om att alternativa perspektiv stärker det normativa så hinner man med det viktigaste och mängder av annat också.

      Jag föredrar att inte gå för djupt in på det som blir allt för personligt och om det är någon aspekt av ditt yrkesutövande du verkligen vill ta upp får du upprepa det med en mycket väl avgränsad fråga. Jag hoppas dock att jag slipper så svåra frågor.

    • december 17, 2013 5:52 e m

      Nu vet ju inte du något om mitt yrkesutövande, så det var inte frågan här. Och om jag behöver diskutera detta, vilket jag f.n. inte gör, är det andra jag vänder mig till. Jag menar den ämnesdisciplin som jag tillhör och som format min ämneskompetens. Den är inte kopplad till mig personligen, varför jag inte tar åt mig. Det var en mer retorisk än genuin fråga?

      Nej, jag menar inte ”lika viktig”. Jag kan inte avgöra vad som är viktig kunskap för andra. Det är lite min poäng. All kunskap är inte viktig för mig öht, annan i olika hög grad. Min poäng är att inte någon kan bestämma att en viss typ av kunskap är viktig för ALLA. Och då tänker jag inte på de verktyg man som individ behöver för att kunna tillägna sig kunskapen. Dessa är ju en förutsättning oavsett.

      När det gäller negativ till allt innehåll, har du på flera ställen uttryckt dig negativ till allt innehåll i en av de kurser som jag undervisar i. Det behövs inte, och det tillhör 1800-tal mm. När jag försöker tala om varför det är viktigt för lärare att känna till rötterna till vår pedagogik, vår typ av skolsystem mm. avfärdar du detta och menar att det är här-och-nu som gäller. Jag har fått en uppfattning om utifrån dina starka avståndstaganden i dina blogginlägg och kommentarer här och på andra bloggar, att det är en typ av kunskap som är den enda som är av betydelse. Ingen annan ställer du dig öppen till eller försöker förstå betydelsen av. Om jag har missförstått dig, kanske det beror på att du inte givit något erkännande alls för den del av lärarutbildningen som inte har med det du ser som viktigt. Medan jag menar att det du förkastar är en förutsättning för det du anser vara viktigt.

      • december 17, 2013 6:20 e m

        Jag lyfter behovet av socialpsykologi, modern sociologi, kognitition och psykologi förutom att tillämpning av dessa i skolsitutationen måste vara föremål för omfattande diskussioner och reflektioner. Jag lyfter att de flesta har en gedigen insikt i mänsklighetens historiska utveckling efter 12 år i grundskolan och att det då känns mycket underligt att lägga så stor andel av pedagogikstudiernas fokus på ett antal historiska tillbakablickar.

        Jag är inte negativ till historia men att mot den bakgrunden prioritera tankegångar från 1800-talet känns bara helt fel. De här tillbakablickarna har varit trevliga och små-intressant, det erkännandet kan jag ge dem men det verkar huvudlöst att prioritera dem på det sättet som görs på lärarutbildningen. Dessutom realskolans stora insatser när det gäller exkursioner, laborationer och elevaktivt arbetssätt verkar helt glömmas bort. Det var också i realskolan som man började diskutera vilka kunskaper som är viktigast för eleverna, varför glöms det viktiga perspektivet bort. Det är så centralt för den aktuella debatten. Kanske är det bara så mycket roligare att slå bort detta som gammal 50-tals kunskap men det är kanske därför jag med en viss ilska påpekar att proggarnas idéer är ännu äldre och mindre intressanta.

      • december 18, 2013 7:28 e m

        Men nu är det ju inte 1800-tals tankar som man skall ta till sig, utan få kunskap om rötterna till vår nutids pedagogik och didaktik och skolsystem. Sen vet jag inte hur många gånger jag har sagt att detta INTE är något som prioriteras inom lärarutbildningen. När skall du lyssna på vad jag säger och inte svara på det du tror att jag säger.

        Och om vi skall ta upp det som i nutid skolan är organiserad efter är det verkligen 1800-talet som fortfarande sitter i väggarna. Kanske gör det just det på grund av bristen på kunskap om våra rötter.

        För mig blir det sorglustigt att förkasta det som ger oss möjlighet att förändra, och samtidigt hålla fast vid delar av undervisningens form som har urgamla anor.

      • december 18, 2013 9:41 e m

        Det är möjligt att dina historiska tillbakablickar får litet utrymme på lärarutbildningen men kavalkaden av gamla filosofer som andra inte är så intresserade av har jag fått rapport om att den finns kvar. Freire mfl

      • december 18, 2013 10:08 e m

        Freire var pedagog… och att känna till företrädarna inom pedagogiken hör väl till. Eller menar du att lärarstudenter bara skall känna till de pedagoger som finns idag … Problemet med det är ju att de flesta utgår från de tidigare. Tror du att det är möjligt att skapa en pedagogik och didaktik utan att utgå från företrädarna.

      • december 19, 2013 7:53 f m

        Freire är ett exempel på en ytterst liten insats för pedagogiken för länge sedan. Det är klart att lite referenser bakåt är intressant och Piaget och Vygotskij måste vara med men huvudmålet måste vara att skildra vetenskapens ståndpunkt med rön från de mest internationellt erkända forskarna verksamma nu.

      • december 19, 2013 11:17 f m

        Jovisst, men det görs ju också. Men hur skall du förstå dessa nutida forskare utan att känna till föregångarna och bakgrunden till de moderna tankarna. Och varför skall P och V vara med, men inte Freiere, Frenet, Montessori. Hur skall man kunna förstå situationspedagogken utan Arendt, Levinas, pliktetiken utan Kant, m.fl, osv. Hur skall du öht kunna förstå något utan en bakgrund, historia och tankarna något bygger på. För att kunna tänka nytt om det nutida tänkandet måste du ha kunskap om det gamla.
        Du kan ju inte plocka bort vissa delar bara för att de inte passar din världsbild eller uppfattning OM verkligheten. Det är ju precis många gör idag och hur fungerar det?
        Du blir en robot, som upprepar vad någon annan sagt, eller hänger på någon lära eller politisk reform bara för att det låter bra och du håller med.
        Hur skall du kunna kritiskt granska det utan kunskap om det nuvarande som bygger på det tidigare.

        Nu kan jag inte säga det på fler sätt.

      • december 19, 2013 12:49 e m

        Ja, man behöver bakgrund och förkunskaper för att kritiskt granska men din uppräkning tydliggör min poäng att det är ett underligt urval. Kant borde vara avhandlad i en filosofikurs på gymnasiet som jag tycker skulle kunna ställas som förkunskapskrav. Vygotskij och Piaget anser jag vara både allmänt använda som grund för all pedagogisk forskning och accepterade inom angränsande vetenskapsgrenar. Det är därför jag vill ha med dem. Freire och Frenet är inte alls i närheten av detta. Montessori, Waldorf, mfl förespråkare av alternativa undervisningsformer kan väl ha ett värde men hör utan tvekan till den sortens stoff som borde få vara valbart.

      • december 19, 2013 1:31 e m

        Håller helt med om att det är en hel del som behöver behandlas i gymnasieskolan och inte på universitetet. Glappet mellan den och universitetet är alldeles för stort vad gäller filosofer, pedagoger och andra tänkare. På individnivå ser det dock olika ut.

        Men, om det nu är så, måste vi ju förhålla oss till det. Annars blir det en lucka även på universitetsnivå! Och då är vi riktigt illa ute.

      • december 19, 2013 1:36 e m

        Piaget och Vygotskij, samt Skinner finns fortfarande kvar inom AUO-området sen ett tiotal år tillbaka. De övriga läggs det inte något krut på. Men viktigt är ändå att studenterna får veta att de finns och vad de står för.

    • december 17, 2013 5:53 e m

      Jag svarar på:

      Det är lite skräckinjagande att så många av de som säger sig kämpa för en bättre skola lägger så mycket kraft på att dölja kunskapens betydelse.

      • december 17, 2013 6:08 e m

        Den formuleringen handlar om illojaliteten med skolans nuvarande innehåll.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: