Hoppa till innehåll

Förutsättningarna för läsförståelse

december 9, 2013

10 betyg i svenska och så betyg i några andra ämnen

Det citerade är ett cyniskt konstaterande kring svenska högstadiet. Jag är den första att poängtera hur viktigt vårt språk är för ungdomarnas framtid men undrar om det inte tas lite fel beslut pga PISA oro. Det är inte läsförståelsen som ligger lägst i PISA.

Det lyfts hur viktigt läsning är för alla andra ämnen men det är alldeles för sällan det lyfts fram att det här är något dubbelriktat. Ska man kunna läsa och förstå något om träd så måste man sett och gärna känt och luktat på dem. På samma sätt måste vi göra begreppen förståeliga för dem inom mängder av områden om de ska uppnå någon bredare läsförståelse.

Ska läsning bli mer en kodknäckning så får vi bli mer medvetna om de andra ämnenas betydelse för svenskan. Det är i de andra ämnen eleverna kan vara aktiva och använda nya begrepp, det är i dem de kan använda alla sina sinnen för att på djupet förstå ett nytt begrepp.

Annonser
6 kommentarer leave one →
  1. frekar09 permalink
    december 9, 2013 4:56 e m

    Jan.

    De samhällsorienterade ämnena tillsammans med de naturorienterade ämnena (inkluderat teknik) står för mer än halva den obligatoriska grundskolan och merparten av kurserna på gymnasieskolan. Och våra ämnen inom SO och NO står för stora delar utbudet inom våra universitet och högskolor. Ändå får jag en känsla av att våra ämnen i det närmaste är helt marginaliserade i den svenska debatten om skolan. Läsförståelse och språk är viktigt för alla ämnen, men har inte våra ämnen ändå fått avsevärt lite utrymme i debatten om hur vi ska lyfta den svenska skolan?

    • december 9, 2013 9:17 e m

      Du har helt rätt, ungdomarna har inte en chans att förstå en tidningsartikel utöver de enklaste om de inte har fått till sig begreppen de behöver från samhällskunskap, historia, religion mfl ämnen. För de elever som behöver något mer påtagligt för att förstå begrepp så blir fokuset på läsningen rena rama moment 22.

  2. december 9, 2013 6:30 e m

    Då jag på grundskolenivå undervisar i såväl svenska som SO samt har för blott ett par år sedan från gymnasieutbildning utsläppta ättlingar anser jag mig ha en rätt god bild av svensk skola. Läsförståelsen är helt enkelt avgörande. Utan den spelar det ingen roll vad vi försöker som ämneslärare i exempelvis NO- eller SO-ämnen. Men hur kan vi förvånas när elever i närmare ett decennium fått sig itutat att kunskapen finner du i nätet och i två decennier uppmanats att ”söka sin kunskap” och ”forska”. När mina elever är som mest nöjda är faktiskt inte när de har som ”roligast”, det är när de når dedär stunderna då olika bitar faller på plats och ger insikt och förståelse.

    • december 9, 2013 9:20 e m

      Du har helt rätt att elever kan uppleva riktig lyckokänsla när bitarna faller på plats och att de tycker att eget arbete är skittråkigt för det mesta.

      Jag kan ju bara göra bedömningen utifrån NO-ämnen som jag känner till och där hävda att väldigt ofta måste begreppen få komma före läsföreståelsen. Det är väldigt många gånger som något annat blir för tungt för eleverna. Anser du verkligen helt säkert att det inte ofta kan vara något liknande för SO.

  3. Niklas Z permalink
    december 9, 2013 7:11 e m

    För några år sedan skrev Staffan Stenhag en doktorsavhandling som handlade om hur bra matematikkunskaper och matematikbetyg var på att predicera framgång i fortsatta studier. Han undersökte både övergången från grundskola till gymnasium och motsvarande från gymnasium till universitet/högskola. Om jag inte minns fel fann han att korrelationen mellan grundskolebetygen i svenska och matematik och framgången i gymnasiestudierna var god, men på olika sätt. Om en elev hade svagt betyg i svenska var det en stark prediktor på problem med gymnasiestudierna, men ett starkt betyg i svenska korrelerade inte lika bra med goda studieresultat på gymnasiet. Det gjorde däremot ett starkt betyg i matematik.
    En möjlig tolkning av detta är att den läsförståelseövning som svenskämnet bidrar med är vital upp till en viss nivå, men därefter är det andra förmågor som blir viktigare. Det kan också vara så att en stor del av den förbättring av läsförståelse som skall ske blir mer kontextberoende ju längre upp i utbildningssystemet eleven kommer.

    • december 9, 2013 9:22 e m

      Jag tror helt och fullt på din slutsats Niklas. Hela resonemanget stämmer med mina erfarenheter.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: