Skip to content

PISA och lära av länderna som lyckas

december 4, 2013

Skolöverstyrelsen.se är en web-plats, deklarerad som forskarblogg. Deras linje är förstås att PISA-mätningar säger väldigt lite och om de säger något så är det i alla fall inte att vi ska lära av Finland och andra länder som ligger högt i dem.  Jag fann ett inressant inlägg  Försämringens historia, del 5 om att göra förändringar baserat på vad man tror om framtiden proaktivt i stället för reaktivt  baserat vad som inte fungerar. Det inspirerade till en lång kommentar:

Ska vi göra motsvarande diagnos som för samhällskunskapsexemplet och vaccinet?

Vi kan då nästan enas om att vi ser en allt mer högteknologisk framtid med allt högre krav på att alla yrken klarar av att ta mer initiativ.

Undersökningen kring initiativförmåga och högteknologiska kunskaper är ju inte gjord ännu. Något för en riktigt bra forskare? Jag gör dock väldigt många små undersökningar åt det hållet i mina elevmöten. Kanske kan det ge en indikation om vad som skulle stå att finna. Elever har mängder av fantasier även om lite för många väljer att hämta färdiga fantasier från internet. De uppvisar tyvärr en stor ovana vid att använda sin hjärna för att tränga djupare i problem och möjligheter. De är alldeles för vana vid att välja enkla vägar runt det som är svårt.

Tänk åtgärderna för att lyckas med framtidsutmaningen skulle kunna bli de samma som de framgångsrika länderna i PISA tillämpar.

1. Höj löner för och krav på lärarna och ge dem sen mer frihet.

2. Tala klarspråk om elevers prestationer från tidiga åldrar och sätt in resurser direkt när problem blir tydliga.

3. Ta bort valfrihet som innebär att elever kan välja lätta vägar runt utmaningar. Det är rädsla och ovana vid att misslyckas som hämmar innovation.

Annonser
8 kommentarer leave one →
  1. frekar09 permalink
    december 4, 2013 10:03 f m

    Jag anser inte att vi ska dra särskilt mycket lärdomar av de länder som ligger högt i den här PISA undersökningen. För vad har PISA framgångarna kostat? Finland, Kina, Estland, Japan, Sydkorea osv. är i botten när det kommer till ”Happy in school listan” och i Kina har man en situation där barn och unga pressas så hårt att många begår självmord. Kinesiska regeringen har tvingats ta till krisåtgärder för att försöka komma tillrätta med problemen.

    Är det viktigare att vi når några placeringar högre i någon klumpig PISA undersökning än att våra barn och ungdomar mår bra och trivs i skolan? Är en ökad andel självmord det pris Sverige ska betala för att öka resultaten i PISA-undersökningen? Ska vi offra den demokratiska skolan för en PISA-undersökning?

    http://www.svd.se/nyheter/utrikes/i-doden-finns-inga-laxor_8414478.svd

    • december 4, 2013 4:00 e m

      Hur du än vrider och vänder på det så anser jag att ”Happy after school” listan är mycket viktigare. Det är verkligen många fler som hamnar i kriminalitet och destruktivt beteende för att de tappar hoppet om en bra framtid än som gör det pga att de har det pressande i skolan.

      En skola som inte står sig i konkurrensen med andra skolor i världen är en säker väg till undergång för hela välfärdsstaten och då kan vår demokrati bli något som bara handlar om att fördela umbäranden, inget positivt.

      Fundera sen slutligen på vad som gör det ”Roligt i skolan” på ett mer genuint plan? Vad som betyder mer i längden än det man sätter poäng på i en enkät?

    • Niklas Z permalink
      december 4, 2013 4:44 e m

      Frekar,
      kan du på något sätt förklara hur demokratin skulle hotas av att svenska elever blir bättre på matematik, läsförståelse och naturvetenskap?
      Jag skulle snarare säga att brister i dessa avseenden är skadliga för demokratin.

    • Karin permalink
      december 6, 2013 6:22 f m

      Frekar, håller med om att vi inte ska gå ”all in” och satsa som Sydkorea. Men den svenska självgodheten står även mig upp i halsen. Tycker att denna artikel är bra.

      http://www.vk.se/1054798/den-som-vill-lara-sig-nagot-maste-vara-beredd-att-slita-arslet-av-sig

      • Niklas Z permalink
        december 6, 2013 10:37 f m

        Bra länk Karin.
        Jag tycker speciellt det som sägs i detta stycke:
        ”I asiatiska länder drillas barnen till maskiner utan kreativitet och kritiskt tänkande. Vi må vara sämre på att läsa, räkna och svara, men vi är mycket mer skapande och självständiga.”
        Det här är ett vanligt sätt att skönmåla situationen. Jag ifrågasätter inte att kreativitet och kritiskt tänkande är viktigt, men på vilka grunder hävdar man att svenska elever inte skulle visa brister i dessa avseenden?
        Studerar man de matematikuppgifter som ges i TIMSS och PISA är de sådana att kreativitet krävs i större grad än vad som är vanligt i svenska skolor.
        Därtill vill jag mena att det inte går att vara kreativ eller kritiskt tänkande på ett meningsfullt sätt utan kunskaper.

      • december 6, 2013 11:46 f m

        Jag tycker också om länken. Under i stort sett hela mitt yrkesverksamma liv har jag ägnat mig åt kreativitet och dess förutsättningar med allt från bedömning av patent till att slå sig in på en marknad. Det är helt genomgående att djup förståelse, engagemang och arbetsinsats är en väldigt viktig förutsättning för riktig kreativitet.

        De asiatiska länderna har en kultur som innebär att de är rädda för misslyckanden och har ett hierarkiskt system för beslut. Det är en fördel vi har nu men det finns många trender som gör att de kommer ikapp oss på detta område också. Det finns ingen motsättning mellan hårt arbete och att tillåta misslyckanden.

    • Karin permalink
      december 7, 2013 8:42 e m

      Och utöver det tycker jag inte vi ska stirra oss blinda på att jämföra oss med Asien. PISA visar att vi dalat i jämförelse med oss själva och det är vad som är intressant. Jag föredrar frimodiga, kreativa, demokratiskt tränade elever MED god läsförståelse istället för dito UTAN god läsförståelse.

      • december 8, 2013 12:37 f m

        Och inte nog med att det är bäst med både och det är också också lättast att skapa frimodighet etc om man visar på möjligheter och glädjeämnen som öppnar sig genom att satsa på läsförståelse.

        Vi har ett fantastiskt spännande och roligt innehåll i skolan, ett härligt verktyg för att träna både kreativitet och demokratiskt tänkande. Kreativitet kan söka sin grund i från så många källor. Demokrati utan utmaningar, frihet utan begränsningar, det är urusel träning i demokrati men vårt innehåll är vägen till att ge eleverna även dessa utmaningar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: