Skip to content

Förstelärare ett sätt att stoppa jante

november 20, 2013

Jag läser ett debattinlägg i Skolvärlden ”Protestera mot godtyckliga löneincitatment” och först håller jag med. Jag är ju skeptisk till rekryteringen av rektorer och ifrågasätter rektors möjligheter att ägna sig åt individuell lönesättning. Sen inser jag att jag tycker att min rektor är rätt bra och att det gäller en majoritet av våra rektorer. Sen upptäcker jag att hela inlägget andas Jante. Det finns ju inget fel i att lärare får välförtjänta påslag när det bara ökar andra lärares chanser att också få det. Det är ju jantementaliteten som lett till kommunaliseringen och alla olyckor som drabbat lärarkåren och då kan vi börja med att inte ägna oss åt det själva.

han dyker uppSignaturen LR Radicals blev alldeles grön av avundsjuka i en diskussion och började ösa ur sig invektiv om fysiklärare. Det är bara ett exempel på att vi har ett stort problem med jantelärare. Förstelärare behövs akut för att bryta upp den mentaliteten.

Annonser
11 kommentarer leave one →
  1. november 20, 2013 12:04 e m

    Tror det tar lite tid för skolan att anpassa sig till ökade möjligheter att avancera, som inte har funnits tidigare. För mig är det inte konstigt att vissa av mina kollegor har större ansvar eller kan mer än vad jag kan. Inte heller är det konstigt att docenter och professorer tjänar mer än vad jag gör.

    Men det är alltid svårt när någon i ens arbetslag får en ledande ställning, inte minst för den som får den, då rollen förändras. Förstelärare borde kanske rekryteras utanför skolorna och inte ibland de som redan jobbar där, fast jag tror inte det är lagligt.

    • november 20, 2013 8:54 e m

      Håller helt med dig på många sätt men min slutsats blir att lärarkåren verkligen behöver öva upp sig på skippa all missunnsamhet och att det enda sättet är att utse många förstelärare med rötterna bland de som inte gör karriär. Endast så kan det bli uppenbart hur dumt det är att vara en jantelärare.

      Enda resultatet av intern-jante är att lärare tappar alla argument om att ha högre löner än någon annan grupp. Vilken dystopi.

      • november 20, 2013 10:13 e m

        Här slår du verkligen det såkallade huvudet på den omtalade spiken. Förstalärare är det första försöket att ge duktiga lärare möjlighet att göra en karriär som INTE betyder att man därmed ska göra Mindre av det man anses bäst att göra – undervisa..

  2. november 20, 2013 10:35 e m

    Skippa missunnsamhet? Klart att jag är sur! Jag vill också få 5000:- mer i månaden. Man måste vara korkad om man inte tycker att det är viktigt; för ekonomin och för bekräftelsen. Kan inte se tillskrymmelse till att min skolans förstelärare är det minsta bättre eller mer kompetent än jag. Varför skulle jag då vara till freds med att denne får så mycket mer i lön än jag? Förstår inte

    • november 21, 2013 7:59 f m

      Klart du ska vara sur för att din arbetsgivare inte ger dig 5000 kronor mer eller ännu mer. Det är jag också. Jag har varken önskan eller möjlighet att få bli förstelärare.

      Det är att du ska ha högre lön du ska kämpa för. Det finns ingen anledning att missunna en kollega en lönehöjning som troligen är nästan lika berättigad som att du skulle få pengar.

      Läs mer: https://jansyrligheter.wordpress.com/2013/11/21/missunnsamhet-totalt-tokig-ide/

  3. november 21, 2013 4:06 f m

    Av de rektorer jag stött på har långt ifrån alla imponerat vad gäller fokus på det pedagogiska. En undersökning gjord av Sveriges Utbildningsradio* kring rektorers prioriteringar av arbetsuppgifter bekräftar min erfarenhet:

    1. administration/ekonomi
    2. elevärenden
    3. personalfrågor
    4. det pedagogiska ledarskapet.

    Undantag finns, men alltför många skolledare har dålig pejl på hur duktiga de egna lärarna är på att undervisa. Observera att denna subjektiva kännedom är svår att nå även om man ägnar hela sin arbetstid till detta, och två bra rektorer skulle ofta komma fram till helt olika utnämningar. Då spelreglerna väl börjar sätta sig ute på skolorna är kulturen klar – det gäller att v e r k a vara så duktig som möjligt mer än att vara det. Att hjälpa kollegor och dela med sig av sitt pedagogiska godis blir heller inte lika naturligt om detta riskerar att lyfta upp andra till den förstelärarposition man själv hade ”förtjänat”. Det är också väldigt olika villkor för lärare att få visa sin pedagogiska duktighet. I segregerade skolor med klen studiebakgrund hos föräldrarna kan det vara svårt för den duktiga läraren att visa upp resultat, dvs. höga betyg hos eleverna. Så dessa lärare kommer förmodligen sällan i fråga. På små enheter blir det kanske bara e n förstelärare. Vilket ämne ska favoriseras på just den skolan? Hur jämför man t.ex. en duktig mattelärare med en i språk?
    Nej, ”furstelärarsystemet” är ett lågbudgetförsök att skyla över det faktum att man inte helhjärtat vill satsa på läraryrket. Att tycka att det är fult att vara avundsjuk på kollegan då någon med fog anser att denne själv borde belönats är en sak. Att ändra människans biologi så att denna upplevelse undviks blir nog svårare. Därför kommer reformen att innebära stora psykosociala påfrestningar ute på skolorna, utöver de som redan funnits tidigare. Att märkbart fler skulle söka till lärarutbildningen under lockropet att du väldigt eventuellt kan få en anständig lön ser jag också som tvivelaktigt.

    *http://www.ur.se/Produkter/174229-Rektorerna/Rektorsbarometern/Tidsfordelning

    • november 21, 2013 8:10 f m

      Nej förstelärare systemet är ett sätt för staten att ändra på en lärarkår som skjuter sig själva i foten med sitt intern-jante. Alla yrken med hög medellön har mycket större differentiering än oss. Det är klart att det är svårt att jämföra prestationer i fysik, franska, filosofi osv. men försteläraresystemet innehåller i alla fall delar av lite mer formella kriterier. Jämfört med hur det borde vara med lön baserat mycket mer på utbildning, erfarenhet och uppnådda nivåer av prestation är det uselt men jämfört med den individuella lönesättningen är det mycket bättre. Om vi inte släpper intern-jante hur ska vi kunna addressera problemet att förskollärare med några få år mycket enkel utbildning får nästan samma löner som de som avkrävs specialistkompetens vid vetenskapens gräns?

      Läs mer: https://jansyrligheter.wordpress.com/2013/11/21/missunnsamhet-totalt-tokig-ide/

      • november 21, 2013 5:40 e m

        Men nu visar du prov på en viss missunnsamhet själv, fast mot förskollärare. Sen kan jag inte hålla med om att det är en mycket enkel utbildning. Det är inte så enkelt att ta hand om små barn. Det fordrar mycket kunskap och hög kompetens.

        Av de studenter jag har utmärker sig de som skall bli förskollärare på ett sätt som skjuter alla föreställningar om de som väljer yrket och de som går den inriktningen, i sank.

      • november 21, 2013 7:20 e m

        Jag tangerar förstås farligt nära men jag missunnar inte förskollärare höjda löner utan vill bara påpeka att ett lönesystem där de lönemässigt jämställs med gymnasielärare får sorgliga konsekvenser för samhället.

    • Karin permalink
      december 6, 2013 8:45 e m

      Håller med! Bättre med flera olika preciserade uppdrag som är sökbara. Vilka läraregenskaper ska en förstelärare ha, tycker du Jan?

      • december 6, 2013 9:26 e m

        Jag tycker att man kan göra det så enkelt som att många kollegor upplever att de får mycket hjälp och inspiration. Skoljante är tyvärr stark i skolan men jag tror att det är något vi behöver öva bort. Visst är det så roligt att en duktig och hjälpsam kollega är värd ett rejält extra påslag att vi inte behöver säga ”men jag då” varje gång.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: