Hoppa till innehåll

Samhällstrender påverkar skolan

november 6, 2013

Följande tankegång lyfts fram av Fredrik Karlsson i ett tidigare inlägg Jag är trött på hatkampanjer.

Först när vi har gjort en hållbar samhällsanalys kan vi diskutera hur vi ska arbeta i framtiden med skolfrågor. Den hållbara samhällsanalysen saknar jag i den svenska skoldebatten.

Jag funderar igenom denna fråga även om jag inte alls är säker på att det finns så stora brister i den samhällsanalys som görs. Jag analyserar med utgångspunkten de fyra frågor Fredrik vill ställa:

  1. Hur har och kommer demokratiseringen påverka skolan?
  2. Hur har och kommer det multikulturella samhället påverka skolan?
  3. Hur har och kommer digitaliseringen att påverka skolan?
  4. Hur har och kommer globaliseringen att påverka skolan?

Så här tror jag att detta påverkar skolan:

  1. 20130615-114102.jpgDen demokratiseringstrend vi har samverkar med omvårdnadstrend (curling) som ger eleverna mindre ansvar och frihet. Vad det ger för resultat när det gäller vuxenvärldens ledarskap är svårt att förutsäga men jag är väldigt övertygad om att mina döttrar mår bättre av att ha mött ett bra ledarskap.
  2. Det multikulturella samhälle vi går in i kommer att öka kraven på olika anpassningar, där eleverna ställer upp på olika regler beroende på vilka de ska umgås med. Det är troligt att en skola som övar elevernas anpassning till olika regelverk kommer att göra dem bättre förberedda för sin framtid.
  3. Det fullständigt sanslösa informationsflöde vi kommer att möta i framtiden kommer att öka behoven av ledarskap och önskan om ledning. Digitaliseringen kommer öka kraven på skolan att erbjuda eleverna ett professionellt ledarskap.
  4. När globaliseringen flyttar fokus från att få tag på information till att kunna sortera i information blir behovet att möta eleverna där de är ännu större. Det handlar om riktigt höga krav på situationsanpassat ledarskap och olika arbetssätt beroende på elevernas mognad.

Jag är starkt övertygad om att lärares ledarskap och ansvarstagande blir ännu mer centralt pga de trender vi ser.

Annonser
32 kommentarer leave one →
  1. november 6, 2013 12:17 e m

    Demokratiseringen kommer enligt min uppfattning att innebära att den enskilde individen får alltmer makt. Vi ser det redan hända inom konsumentsidan där konsumenter har tagit makten i flera branscher. Genom att utnyttja sidor som Prisjakt tar man reda på om företagen som har en produkt är seriösa eller inte och vilket eller vilka som har produkten till lägsta priset. Vi som är konsumenter tipsar varandra om bra och dåliga ställen att handla på. Är du inte bland dem som har bra rating och bra pris på sidor som Prisjakt så ligger du rätt risigt till på den svenska marknaden idag. Inom utbildningsväsendet ser vi det i form av att elever och föräldrar har fått en allt större makt. Fria skolvalet har inneburit att makten flyttats från några få politiker till elever och föräldrar.

    Nu när alltfler sidor kommer där man kan studera hur skolorna funkar, såsom exempelvis SVT Pejl, så kommer alltfler att välja utifrån kvalitet. Det kommer innebära att de skolor som inte levererar det elever och föräldrar vill ha kommer att försvinna. Vi ser det hända inom såväl högskolor som universitet nu. Med ett allt snabbare växande antal nätuniversitet runt om i världen så ökar möjligheterna för studenter att välja universitet och med det kommer makten för studenter sannolikt att öka också framöver. Och här kan vi då komma in på digitalisering och globalisering också. Vi kommer tack vare dessa trender se mer av att man vill kunna ta del av utbildning oberoende av var man befinner sig i världen. Föreläsningar, seminarier osv. kommer sannolikt hållas via videokonferenser i allt större utsträckning som man kan komma åt via sin mobiltelefon med hjälp av en applikation. På sikt kommer alltfler att lämna den rädsla som finns kvar för andra kulturer när man möter andra människor från andra delar av världen i princip hela tiden. Gissningsvis kommer globaliseringen innebära att vi ständigt kommer vara i rörelse mycket mer än idag.

    • november 6, 2013 3:57 e m

      Sidor som prisjakt.nu har förstås en affärsidé och vill tjäna pengar. Helst genom reklamintäkter från de som har bra produkter men det finns ingen garanti för det. De sidor som har störst genomslag just nu är ju olika nätcasinon med förföriska budskap. Det som när jag var ung kom som en nyhet, pyramidspelen, kommer nu i mängder av olika förklädnader. Den som är okunnig blir blåst, riktigt rejält blåst.

      Ungdomar som ska ut på arbetsmarknaden möts av olika säljbolag med fina ord och provisionslön. En ung dam fick 90 kr efter 5 veckor heltid. Svartjobb är vardagsmat för den som ska ta sig in på denna marknad. Andelen otrygga jobb ökar ständigt. För den som har koll, kontakter och kunskap är inte otrygga jobb något problem men jag ser de som tappar taget.

      Det öppnas upp enorma möjligheter till kulturmöten men samtidigt växer rasismen. Det behövs kunskap för att få glädje av mångfalden som öppnar sig och framtidsskildringarna visar svarta alternativ.

      Vi balanserar på gränsen mellan dystopi och möjlighet. Må vi inse vad som leder rätt.

  2. Sören permalink
    november 6, 2013 2:48 e m

    Min gissning är att vi NU gör precis som det alltid har gjorts i ett nu – analysen utgår från nuet ty det kan vi inte befria oss från. Någon har uttrycket det så att när vi säg på 70-talet såg en dramaserie i tv som skildrade 1700-talet sade vi: en sådan fantasisk bild av 1700-talet; ser vi om samma serie nu säger vi istället: oj så mycket 70-tal.

    I nuläget är jag övertygad om att vi inom en tidrymd kortare än vi anar kommer att sucka över 2010-talets hysteriska diagnos-, dokumentations- och evidenstrend.

    • november 6, 2013 3:25 e m

      Fast jag tror att vi om 40 år ändå kommer att sucka mer över den svårbrutna flumtrenden där uppföljning och klarspråk till eleven sopades bort. Flumtrenden där det till och med började ifrågasättas om skolans huvudfokus skulle vara kunskap. Dennas makt över lärarutbildningen har ännu inte brutits.

      Om 40 år har antingen kunskapsuppdraget tagit tillbaka sin rättmätiga plats i centrum för skolan eller också har Sverige dundrat till nedre delen av välfärdsligan. Vi kommer att titta tillbaka ganska bistert på den här tidpunkten.

      • november 6, 2013 4:58 e m

        Betackar mig för det du kallar uppföljning som endast är ett försök att i fina ord linda in att du vill ha en hårt kontrollerad skola där friheten o kreativiteten är ett minne blott. Vad din uppföljning handlar om är mer av traditionalistiskt trams som prov, läxor, ännu tidigare betyg osv. Saker och ting som bygger på en människosyn där man misstror, ska mäta och hetsa sina medmänniskor. En sådan skola tar jag avstånd från.

      • november 6, 2013 5:25 e m

        Nej uppföljning är bara ett försök att sammanfatta prov etc dvs precis det du tar upp, det handlar inte om fina ord.

        Till skillnad från dig så anser jag att det är att sticka huvudet djupt i sanden att tro att prestation inte spelar någon roll när det är den som räddar människoliv och ser till att vi inte svälter. Det handlar inte om att misstro utan om att hjälpa elever att förstå sin förmåga så att de vet vad de måste lära för att nå sina drömmar,

      • Sören permalink
        november 7, 2013 7:33 f m

        Det ena förtar inte det andra.

  3. november 6, 2013 6:01 e m

    Aha. Det är därför miljontals barn och unga genom åren slagits ut från skolsystem som det i USA där man just har fokuserat på fler prov, hårdare kontroller och inspektioner, fler läxor och så vidare. Deras drömmar har blivit krossade av ett traditionalistiskt och fyrkantigt system utan någon som helst flexibilitet alls. Det du talar om liknar mycket No Child left behind som är ett klockrent exempel på hur man just får miljontals barn och unga lämnade därhän i utanförskap.

    • november 6, 2013 9:01 e m

      Skolan i USA var usel innan ”No Child Left Behind” och det var redan mängder av dåliga fylleriprov etc. som inte stödde lärandet men systemet struntade i de som inte inte var duktiga och utslagningen pga av att många bara tröttnade på skolan var jättestor. Sen kom då reformen som var ett alldeles för enkelt recept men det finns inget konsensus om att den gjorde det sämre. Problemen observerades bara tidigare.

      Väldigt lågt bevisvärde!

      • frekar09 permalink
        november 6, 2013 10:43 e m

        Om No child left behind har lågt bevisvärde så är det ingenting mot vad ditt favoritexempel Färila 2000 har. Så räkna med att du kommer få tillbaka No child left behind som motargument när du använder Färila 2000 i framtida diskussioner. 🙂

      • november 7, 2013 6:46 f m

        Färila skola 2000 blev mätbart så mycket sämre och ingen vågar försvara det.

        ”No child left behind” är fortfarande igång även om det är en omdebatterad lag som president Obama motsätter sig och försöker försvaga. Nu är det inte så att presidenten är emot prov och ansvar utan bara emot en inflexibel satsning där de nödvändiga extra pengarna inte ges.

        http://usliberals.about.com/od/extraordinaryspeeches/a/ObamaNCLB_2.htm

    • Sören permalink
      november 7, 2013 7:34 f m

      Ska vi tala om evidens, så var hittar du det du ovan presenterar som fakta? (ps. Jag har dem inte, men är nyfiken på dina tvärsäkra raders källor)

      • november 7, 2013 2:58 e m

        Tror detta var riktat till Fredrik men fyller på med länk om Färila skola 2000 så att ingen behöver tveka om att jag har torrt på fötterna där.

        http://sv.m.wikipedia.org/wiki/Färila_Skola_2000

      • november 7, 2013 3:07 e m

        Ända sedan Dewey har det varit så mycket snack om nytänkande för skolan medan samma återvändsgränder besökts om och om igen. Utan uppföljning kan ingen veta om förändringar gett bra eller dåliga resultat och ur den följande anarkistiska diskussionen kommer inget varaktigt. Skolforskare har hänsynslöst blåst svenska folket år ut och år in.

      • november 7, 2013 3:24 e m

        Sen när blev en länk till Wikipedia ”torrt på fötterna”? 🙂

      • november 7, 2013 3:30 e m

        Titta på referenserna Fredrik. Du borde veta att det sällan är artikeln utan referenserna i den som avgör trovärdigheten. Trodde du hängde med i IT utvecklingen och inte fastnat bland wikipediahatare årsmodell innan du var född. 😉

      • november 7, 2013 7:31 e m

        Jan,

        Du brukar kräva mycket av dina meningsmotståndare för att du ska gå med på att de har ”torrt på fötterna”. Därför blev jag undrande när du hänvisar till en artikel och hävdar att det är ”torrt på fötterna”. Och Wikipedia har jag inget emot utan är mycket positiv till.

      • november 7, 2013 7:56 e m

        Du brukar vara insatt inom IT så jag tog det som självklart att du kände till det moderna sättet att alltid kolla källorna.

      • november 7, 2013 8:37 e m

        Malin Siwe x 2 kallar jag inte för trovärdiga källor.

      • november 7, 2013 9:15 e m

        Hon är en djupt osympatiskt människa som kryddar med rena påhopp på andra människor. Hon skulle aldrig klarat sig om hon inte hade haft järnkoll på sina fakta.

  4. Sören permalink
    november 7, 2013 7:38 f m

    sign ”valaret” och dennes kommentar om No one left behind alltså. Ett annat exempel på monstruösa felsatsningar, där något alltså verkligen gick fel, statistiska bevis eller inte, är kommunens Upplands Bro totala omgörning av skolan i början av detta sekel. Kanske är det så att vissa saker i skolan är återkommande och igenkännbara inte för att det är unken tradition utan för att det är metoder som funkar.

  5. november 7, 2013 3:19 e m

    Ända sedan Dewey har det varit så mycket snack om nytänkande för skolan medan samma återvändsgränder besökts om och om igen. Utan uppföljning kan ingen veta om förändringar gett bra eller dåliga resultat och ur den följande anarkistiska diskussionen kommer inget varaktigt. Skolforskare har hänsynslöst blåst svenska folket år ut och år in.

    Någon som jag som älskar nytt kan bli grymt frustrerad av att sekelgamla dumheter ska säljas in som nytt demokratiskt och relationsorienterat. Proggarnas föreläsningar kan få vilken gammal katederundervisare som helst att framstå som modern.

  6. Karin permalink
    november 9, 2013 7:38 f m

    Fredrik, skulle du på ett ganska konkret sätt kunna beskriva den skola du tänker dig. Du behöver alltså inte skriva saker som ”framtiden kräver problemlösare”, ”framtiden kräver entreprenörer”, ”det viktiga är att kunna lära om”, ”digital kompetens är viktig”, ”vi måste ändra arbetssättet inför framtidens krav” för detta är självklart och uppenbart. Jag kommer ihåg den ”oh” jag visade mina elever när jag för 15 år sen som nyutexad skulle motivera mitt arbetssätt. Den handlade om precis de framtidskompetenser vi pratat om nu (minus digital kompetens) och arbetssättet jag var såld på var learner autonomy. Sen dess har jag entusiastiskt provat och ratat PBL. Jag tycker fortfarande i teorin att båda ”metoderna” är lysande men i praktiken….nja.

    Jag hör från alla de håll just hur skolan måste förändras på ovan nämnda punkter men jag hör aldrig någon som mer konkret säger hur de tänker. Jag personligen tycker själv att jag dagligen jobbar med att ge eleverna uppgifter som skapar kreativitet. Det handlar om arbetsformer och redovisningssätt vilka till 90% sker med hjälp av datorn (en kommunikationsförbistring verkar vara: för eller emot prov. Är det bättre att kalla det examination så att det är tydligt att det inte innebär typ ”fyllerifrågor”? Eller är alla skarpa lägen negativa och dödar kreativiteten?) Jag tycker också att de blir duktiga på att jobba i grupp osv. De kan nu också samarbeta på ett mycket smidigt sätt via datorn. Men snälla Fredrik, skulle du kunna konkretisera vad det är du är ute efter?

    Ytterligare en sak jag vill fråga och som för mig är central: jag anser att hur än framtiden kommer att te sig så vet man NU att det som krävs är oerhört god förståelse av saker och ting. God förståelse för att kunna vara kritisk, för att kunna analysera, genomskåda och se samband och generella mönster. Jag anser också att samma sak krävs för att kunna vara kreativ. Håller du med om detta? Om du håller med: är du säker på att ditt arbetssätt/din skola främjar detta? Och hur i så fall? Om du inte håller med då faller istället många bitar på plats och då behöver du egentligen inte svara på mina övriga frågor.

    Jag hoppas att du svarar för det blir liksom alltid stopp när det kommer till konkretisering i denna fråga. Tack på förhand, Karin

    • frekar09 permalink
      november 9, 2013 9:58 f m

      Hej Karin,

      Har en uppgift tills på måndag i en distanskurs och ber att få återkomma till dig direkt efter att den är inlämnad. Blir söndag kväll eller måndag eftermiddag som du får svar. Trevlig helg, Fredrik.

    • november 9, 2013 2:25 e m

      Jag känner igen mig i din förtjusning för både learner autonomy och PBL. Båda dessa metoder finns kvar i min undervisning idag men det jag döljer detta bakom andra namn. De är alldeles för starkt förknippade med både aboutatis och oärlighet mot eleven. Marknadsförarna av dem var betygsmotståndare som försökte dölja alla bedömningar av elevers prestationer för eleven.

  7. frekar09 permalink
    november 10, 2013 10:06 e m

    Karin,

    Jag tror det mest konkreta du kan få kring hur jag vill arbeta när jag börjar jobba som lärare är en konkret lokal pedagogisk planering som jag satt ihop

    Tid för arbetsområde
    Ni kommer att arbeta med Livsåskådningar och Nyreligiositet under de kommande fem veckorna.

    Syfte
    Syftet med arbetsområdet är att ni ska få kunskap om och förståelse för centrala idéer och tankar inom ett antal sekulära livsåskådningar, New Age och nya religiösa rörelser samt att ni ska kunna se likheter och skillnader mellan olika sekulära livsåskådningar och mellan såväl New Age och nya religiösa rörelser som mellan olika nya religiösa rörelser.

    Centralt innehåll
    Det centrala innehåll som ni ska arbeta med under detta arbetsområde är (obs: direkt hämtat från LGR 11):

    Nya religiösa rörelser, nyreligiositet och privatreligiositet samt hur detta tar sig i uttryck.

    Sekulära livsåskådningar, till exempel humanism.

    För betyget E krävs:

    Att du har grundläggande kunskaper om New Age samt om någon eller några nya religiösa rörelser samt att du har kännedom om humanismen och någon eller några andra sekulära livsåskådningar.

    Att du kan föra enkla resonemang kring vilka likheter och skillnader som finns mellan New Age, nya religiösa rörelser och sekulära livsåskådningar.

    Att du på ett fungerande sätt kan söka och kritiskt granska information om New Age, Nya religiösa rörelser och sekulära livsåskådningar.

    För betyget C krävs:

    Att du har goda kunskaper om New Age samt om några nya religiösa rörelser samt att du har god kännedom om humanismen och några andra sekulära livsåskådningar.

    Att du kan föra relativt väl underbyggda resonemang kring vilka likheter och skillnader som finns mellan New Age, nya religiösa rörelser och sekulära livsåskådningar.

    Att du relativt självständigt kan söka information och utifrån de källkritiska kriterierna kan föra relativt väl underbyggda resonemang kring informationens trovärdighet och relevans.

    För betyget A krävs:

    Att du har mycket goda kunskaper om New Age samt om några nya religiösa rörelser samt att du har god kännedom om humanismen och några andra sekulära livsåskådningar.

    Att du kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang kring vilka likheter och skillnader som finns mellan New Age, nya religiösa rörelser och sekulära livsåskådningar.

    Att du självständigt kan söka information och utifrån de källkritiska kriterierna föra nyanserade och välutvecklade resonemang om informationens trovärdighet samt att du ska kunna bedöma och reflektera över dina källors relevans.

    Arbetsformer

    Arbetsområdets vecka 1: Vad är New Age? Den frågan kommer att stå i centrum för den första veckan. Samtal och diskussion både i helklass och i mindre grupper kommer vara i fokus under den här veckan precis som under de kommande veckorna.

    Arbetsområdets vecka 2: Vad är Dragon Rouge och Nyschamanism? Den frågan kommer tillsammans med kopplingen mellan Nyreligiositet och samhälle kommer att stå i fokus under den här veckan. Korta föreläsningar om ca 10 minuter inom ett antal andra nya religiösa rörelser kommer finnas tillgängliga på nätet också i Moodle för er att ta del av (inte obligatoriskt, men bra i samband med examination).

    Arbetsområdets vecka 3: Vad är en livsåskådning och vad kännetecknar humanismen? Om detta kommer den här veckan att handla om till stor del. Vi kommer också komma in lite på Existentialismen och Marxismen.

    Arbetsområdets vecka 4: Relationen mellan värdegrund och Nyreligiositet/livsåskådningar. Under den här veckan kommer ni arbeta i grupper om två till fyra elever. I fokus står relationen mellan den demokratiska värdegrunden (främst mänskliga rättigheter) och Nyreligiositet/livåskådningar. Uppgiften redovisas i form av att ni skriver ett inlägg som summerar gruppens diskussioner i forumet för detta ändamål i Moodle samt att ni som grupp skriver minst en kommentar till en annan grupps inlägg i forumet på Moodle. Både gruppens egna inlägg och de kommentarer ni skriver till andra kommer utgöra en del av bedömningen.

    Arbetsområdets vecka 5: Ni kommer under handledning av läraren få arbeta med den hemtentamen som avslutar arbetsområdet om Nyreligiositet och Livsåskådningar. Hemtentamen sker individuellt och lämnas till läraren senast fredag denna vecka kl. 24.00 i PDF-format i Moodle. Även om hemtentamen sker individuellt så rekommenderas ni ändå att diskutera de olika frågorna både i sociala medier och på Moodle.

    Gruppuppgift

    Den fråga som jag vill att ni diskuterar i era respektive grupper är följande: Är Dragon Rouge en demokratisk rörelse eller inte? Ni ska motivera ert svar. Uppgiften redovisas som framkommer ovan i forumet i Moodle för detta ändamål.

    Hemtentamen

    Hemtentamen består av fyra frågor som skall besvaras. Hemtentamen kommer bedömas som en helhet utifrån de kriterier som anges ovan för arbetsområdet. Observera att det är ett absolut krav att du anger dina källor både i löpande text och i källförteckningen. Det är också ett krav att du ska skriva en reflektion efter källförteckningen om hur du bedömer trovärdigheten i de källor du använder dig av samt hur du bedömer relevansen av dina källor i förhållande till de uppgifter du ska lösa.

    1.Vad är kännetecknande för Dragon Rouge och Nyschamanism?

    2.Beskriv kortfattat vad som kännetecknar New Age och jämför sedan New Age med Dragon Rouge. Vilka likheter respektive skillnader finns det mellan New Age och Dragon Rouge?

    3.Välj ut två stycken nya religiösa rörelser som inte tagits upp på denna hemtentamen redan och redogör för vad som kännetecknar dem. Vilka likheter och skillnader finns det mellan a) de två nya religiösa rörelser du valt ut och b) mellan de två nya religiösa rörelserna du valt ut och New Age?

    4.Formulera en fråga av reflekterande karaktär som behandlar sekulära livsåskådningar och besvara sedan din frågeställning. Både din frågeställning och ditt svar kommer att bedömas.

    5. Jämför humanismen med en valfri livsåskådning eller ideologi. Vilka likheter och skillnader ser du mellan humanismen och din valda livsåskådning eller ideologi?

    Hoppas detta exempel på LPP klargör åtminstone en del av de frågor som du ställde Karin.

    • november 11, 2013 6:01 f m

      I diskussionen talar du dig varm för demokratiuppdraget och att elever ska välja innehåll. Det syns inte alls i denna LPP.

      Det är lätt hänt att hemtentamen upplevs som en läxa och att du får dålig inlämning. I läxdiskussionen nämns att riktigt dåliga läxor är sådana där föräldrars förmåga blir avgörande. Är inte detta extra stor risk vid en hemtenta?

      • november 11, 2013 8:05 f m

        Jan,

        Jag har inte vad jag vet i denna diskussion nämnt att eleverna ska få välja innehåll. Och värdegrunden är implementerad i detta arbetsområde. Vi kommer lägga en hel vecka av fem på bara relationen mellan å ena sidan värdegrund och å andra sidan nyreligiositet och livsåskådningar (4:e veckan). Och dessutom kommer eleverna arbeta i grupp med ett arbete som ska lämnas in som är direkt knutet till värdegrunden.

      • november 11, 2013 8:39 f m

        Jan,

        Sen är det ju så att vi inte får arbeta med enbart en metod exempelvis. Det står uttryckligen i LGR 11 (sid 15): ”Läraren ska svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer”. Vill minnas att något liknande den också står med i LGY 11. Kan inte tolka detta på annat sätt än att läroplanens intention är att undervisningen ska bedrivas med många olika metoder och att eleverna på så sätt ska få arbeta i olika arbetsformer.

  8. Karin permalink
    november 11, 2013 5:15 e m

    Hej Fredrik och tack för ditt engagemang och din generositet att dela med dig för att klargöra. Det känns nästan förmätet att komma med div. ifrågasättanden. Först och främst tycker jag att det verkar vara ett intressant arbetsområde! Jag vill också gå den där kursen:)

    En liten tanke jag har är dock: (och nu vet jag inte hur jag ska formulera detta utan att låta som en sur ”så där gjorde jag redan på 70-talet- besserwisser”) vad är det som är så revolutionerande? Mixen av individuellt arbete och grupp? Deltagandet i varandras arbeten? Att ni har forum i Moodle? De problematiserande inslagen? Hemtenta?

    Återigen, tack!

    • november 11, 2013 5:51 e m

      Karin,

      Vet inte om du sett Sugata Mitra Build a school in the cloud, men detta är en av dem få som jag hittills sätt som har konkret forskning och projekt som skulle kunna revolutionera utbildningssystemet.

  9. Karin permalink
    november 13, 2013 8:39 e m

    Eh….skämtar du???? Det är nästan skämskudde fram! Släng in en stor viktig fråga…..kliv tillbaka och se på hur lärandet kommer att flöda…..gärna i molnet. Jag ska testa på min fjortis hemma:) Konkret forskining? På vilket vis kopplar du detta till ditt eget upplägg? Frågorna är väldigt många men trots allt är jag tacksam för att du tagit tid med mig. Men oj vilket antiklimax!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: