Hoppa till innehåll

Skolpolitik på rätt väg – lärarutbildningen lockar

oktober 24, 2013

BraNu börjar en politik för kunskap få sina första effekter.  Löptider för effekter är långa inom skolans värld och det som hitills märkts är att diskussionen om skolan blivit friskare och öppnare sen Björklund tillträdde. Den första stora satsningen Björklund gjorde var att styra upp en lärarutbildning som var på dramatiskt fel väg med likformighet oavsett uppdrag och därutöver en valfrihet för lärarstudenter som inte alls tog hänsyn till de blivande elevernas behov. Nu börjar vi få de första goda tecknen på en lärarutbildning på rätt väg, en lärarutbildning som ger studenterna redskap för att möta eleverna en lärarutbildning som lockar studenter med förutsättningar att bli bra lärare. Jag citerar direkt ur Jan Björklunds nyhetsbrev:

Söktrycket till lärarutbildningen ökar nu med 27 procent jämfört med förra året. Det är en mycket kraftig ökning. Att öka läraryrkets attraktivitet är en av de viktigaste strategiska investeringarna vi kan göra för framtiden. Statistiken visar nu att vår politik ger resultat.

Svenskt utbildningsväsende genomgår en historisk reformprocess som resultat av decennier av sjunkande skolresultat. På några få år har Sverige fått en helt ny skollag, nya läroplaner med tydligare kunskapskrav, fler nationella prov, nytt betygssystem, tidigare betyg, ny lärarutbildning, lärarlegitimation och nya lärlingsutbildningar. Att fler nu väljer att söka sig tillbaka till läraryrket är mycket glädjande och helt avgörande för att höja kunskapsresultaten i svensk skola.

Vi är på rätt väg. Det visar inte minst det faktum att söktrycket har ökat med 35 procent sedan 2006 när socialdemokraterna fortfarande styrde

Annonser
32 kommentarer leave one →
  1. Sören holdar permalink
    oktober 24, 2013 10:30 f m

    Jag har nämnt det tidigare i andra fora. En mig utomordentligt närstående började i fjol på den nya(ste) lärarutbildningen, till gymnasielärare i svenska och bara att se litteraturlistor och krav visar hur man skruvar till och åt – och höjer kraven jfrt med när exempelvis jag själv läste svenska på åttiotalet. Utomordentligt och äntligen. Och yrket börjar åter locka högpresterande vilket borgar för att de som redan är det i högre utsträckning stanar kvar. Att avhoppen ligger på runt trettio procent är inte mer än vad det är på juristutbildningarna och (naturligtvis) ett sundhetstecken. Vi får hoppas att det mer kommer att uppmärksammas vilka lärarutbildningar som strider för höga krav och hög kvalitet.

    • oktober 24, 2013 10:54 f m

      Ja det är mycket som känns bättre men lite smolk i bägaren finns det förstås alltid och effekterna för ämneslärare på högstadiet har inte alls blivit lika starka och framför allt är slutresultatet fortfarande ett svagt söktryck. Nu kan vi allt glädjas åt det som uppnåtts och fundera djupare kring varför det är så impopulärt att bli ämneslärare på högstadiet. Min åsikt är tydlig kring att arbetsgivarna misshandlat just denna grupp extra mycket och att de djupa och svåra ämnesstudier som krävs inte alls är en lönsam livsinvestering. Det finns till och med högstadierektorer som kör kampanjer mot LR som är det klart största fackförbundet för dessa lärarkategorier. Det märker lärarstudenter.

      Lön, status, arbetsmiljö autonomin, lärarutbildnings kvalité och rykte – många faktorer spelar in

      Det är många faktorer som påverkar vilka som kan rekryteras till läraryrket men en bättre lärarutbildning påverkar en hel del av dem, den ger studenterna en större trygghet kring lön, status och arbetsmiljö och även de som gått sämre utbildning taggar upp och visar upp det positiva just de har lärt sig. Dock ser vi här tydligt att för de sämsta behandlade lärargrupperna räcker detta inte. Där får vi hoppas att lärarlegitimation och lönerörelser kan förse oss med det som behövs. Har arbetsgivaren fått insikt i vilken utmaning de har?

  2. oktober 24, 2013 11:31 f m

    Riksdagens utredningstjänst har kartlagt hur regeringens politik har påverkat skolan. 1267 skolor har studerats (både kommunala och friskolor). Undersökningen jämför hur det såg ut med behörighet till gymnasiets nationella program vid respektive av de undersökta skolorna år 2006 och 2010. Riksdagens utredningstjänst har kommit fram till att totalt 55 procent av skolorna hade lägre andel behöriga elever 2010 än 2006.

    I tolv procent av skolorna har andelen elever utan behörighet till gymnasiet ökat med 10 procent mellan 2006 och 2010. Andelen skolor där mindre än 80 procent av eleverna är behöriga till nationella program på gymnasieskolan har fördubblats mellan åren 2006 och 2010. Vidare fick jag via twitter reda på att det finns statistik från Skolverket som visar att andelen elever på IV-programmet har ökat med ca 1 procent per år mellan 2006 och 2012. Siffran 2006 var ca 11 procent. Nu är den över 18 procent. Det är nog tid att erkänna att Björklunds politik är ett haveri. För annars gör man nämligen som strutsen. Man stoppar huvudet i sanden och vägrar ta till sig verkligheten och de fakta som finns.

    • oktober 24, 2013 11:38 f m

      Det är ju bara ett tydliggörande av vilken löptid skolförändringar har.

      Det går förstås enkelt att räkna själv också. Förbättrad lärarutbildning cirka 4 år innan studenterna kommer ut, hur många årskullar behövs för att verkligen ändra lärarkåren 5-15, åtminstone 3 år där eleverna har bättre lärare för att de ska lära sig mer. 4+5+3=12. Det behövs mellan 12 och 22 år för att en lärarutbildningsreform ska få genomslag.

      • oktober 24, 2013 12:02 e m

        Jan.

        Vi har en situation där vi bara får en massa ursäkter för en misslyckad skolpolitik. Din förklaring om tid är ännu en av dessa ursäkter som man hör lite då och då från de allt färre Björklund anhängarna. Vad vi nu har är en situation där vi har en utbildningsminister som försöker greppa halmstrån för att rädda sitt egna ansikte. Sorry för att jag behöver upplysa om det, men väljarkåren är inte så korkade att de går på den retoriken fler gånger och därför närmar sig nu 4 procent spärren med stormsteg.

        Detta ter sig en del vad vi kan kalla för märkliga uttalanden. Till exempel det här försöket att vilseleda allmänheten kring att dennes egna utredning skulle visa att Björklund har forskning bakom sina reformer. Som Eva-Lotta Hultén visar: http://evalottahulten.com/2013/06/13/skolreformerna-saknar-forskningsstod/ så var det en total lögn från Björklund att påstå att han har vetenskapligt stöd. Det är nu för alla (bortsett från ett fåtal J.B anhängare) ställt bortom allt tvivel att Björklunds politik är ett fiasko.

    • oktober 24, 2013 12:12 e m

      Jan
      Då får vi hoppas att den nya lärarutbildningen får mer tid på sig att verka i lugn och ro än vad 2001-års lärarutbildning fick göra. Leijonborg gick ut och menade att den var skulden till problemen i skolan när inte ens en enda student blivit utexaminerad. Hur absurt är inte det?! För om den utbildning fått ro i åtminstone 12 år kanske det idag sett annorlunda ut. Den fick aldrig någon chans!

      • oktober 24, 2013 12:48 e m

        Ja där är vi överens. Vi får hoppas att den nya lärarutbildningen inte ska utsättas för några tvära kast.

        Vi är nog oense om två andra saker. Leijonborg hade mycket torrt på fötterna att döma ut 2001 års lärarutbildning, iden var vansinnig på flera plan. Det finns fortfarande lärarhögskolor som inte har förstått vad som krävs av dem och fortsätter med indoktrinering av studenter. Det behövs hårdare tag för att få dem att fatta läget.

  3. oktober 24, 2013 12:53 e m

    Motståndarna mot Björklund och alliansens reformer de trummar ut ett budskap om att det inte har hänt något fastän det inte behövs mer än mellanstadiematte för att räkna ut att skolreformer har mellan 10-20 år innan de börjar få tydliga effekter och lika mycket till innan de fått full effekt. De kör den självsäkra linjens taktik och dundrar ut om och om igen ”ursäkter” och ”greppa halmstrån” och alliansens motståndare tackar och tar emot även om de förhoppningsvis använder sig av väldigt mycket av det Björklund genomfört om de kommer till makten.

  4. Sören holdar permalink
    oktober 24, 2013 1:08 e m

    Att söktrycket eller snarare bristen på söktryck till högstadielärarutbildningen ser ut som det gör beror bland annat på att som så ofta det finns parametrar man inte tog med i beräkningen vid genomförandet av reformen men som påverkar på ett låt säga icke önskvärt sätt. Typexemplet brukar vara hur sänkningen av sjukersättningen från 90 till 80 procent ledde till ett högre VAB-uttag eftersom den ersättningen låg kvar på 90 procent. (Observera att det alls inte behövse betecknas som fusk, föräldrar som också snorade valde naturligtvis den sjukledighet sommgav minsta förlust av inkomst). Gymnasielärarutbildningen är en tvåämnesutbildning men för högstadielärare i sin tur krävs tre ämnen. Studenterna tar naturligtvis det med i beräkningen när de väljer utbildningsväg, precis som de inte är opåverkade av status och löneutsikter. För övningsämnena är det för övrigt i det närmaste en katastrof; knappt någon söker sig till en slöjd- eller musiklärarutbildning när ämnena nu endast är en (liten) del av utbildningen och i den förmodade framtida tjänsten.

    Den förra lärarutbildningsreformen kan nog inte annat än betecknas som i sin helhet mindre lyckad. Vare sig man önskade utbilda sig till fritidspedagog eller gymnasielärare bidrog naturligtvis utbildningsmodellen i sig till att intresset att söka den minskade. Som ett direkt misslyckande och inget annat var möjligheterna för både institutioner och studenter att inte bara välja ämnen fritt att även välja bort kurser. Såpass många (Monika) tidigarelärare eller om man så vill 1-7 lärare har ändå kommit igenom utbildningen och hunnit arbeta några år så att vi hunnit notera att det milt uttryckt inte var särskilt fiffigt med en lärarutbildning där lärare i årskurs Ett tom Tre kunnat välja bort att läsa grundläggande läs- och skrivinlärning samt detsamma i matematik.

    Man kan förstås i meningsutbytet göra som Fredrik och driva en politiskt pamflettartad argumentation men vartåt det leder i förändringar och förbättringar har jag svårt att förstå. Fast det är klart, att bli bjuden på metaforer som att ”greppa halmstrån” för att rädda ansiktet är rätt kul läsning. Och att andelen elever utan tillräcklig behörighet ökat kan lika gärna ses som ett tecken på att kraven höjts. Statistik är en rätt speciell form av verklighetsbeskrivning nämligen.

    • oktober 24, 2013 1:21 e m

      Pang på poängen, det är bara att instämma. 😉

    • oktober 24, 2013 1:51 e m

      Sören,

      Hur vore det att plocka upp huvudet i sanden och se fakta? Riksdagens utredningstjänsts framtagna statistik är gedigen och visar klart på vilket fiasko Björklund ställt till med. Att du väljer att inte se detta är ditt minst sagt märkliga och på gränsen till komiska beslut.

      • oktober 24, 2013 2:30 e m

        Det komiska är din oförmåga att se skillnaden mellan äpplen och päron. Riksdagens statistik är gedigen men den visar egentligen effekterna av en pre-Björklund politik.

      • oktober 24, 2013 2:59 e m

        Björklund har suttit mellan 2006-2010 om jag nu inte missminner mig och bör ta ansvar för sin helt misslyckade politik. Men istället försökte han ägna stora delar av tiden i senaste riksdagsdebatten till att komma med diverse olika ursäkter för att hans politik har havererat rakt ner i ett dike. Nu behövs helt enkelt en bärgningsbil!

      • oktober 24, 2013 3:14 e m

        Du upprepar samma mantra utan att ens försöka diskutera löptid mellan reform och effekt. Hur bra tror du det framstår?

      • oktober 24, 2013 3:55 e m

        Jan,

        Hur bra tror du att det framstår att hela tiden komma med ursäkter för en politik som bevisligen lett till att alltfler elever inte får behörighet till de nationella programmen på gymnasieskolan?

        Hur bra tror du det framstår att hela tiden komma med ursäkter för en politik där man trampar på elever i behov av särskilt stöd genom att införa mycket kraftiga begränsningar av detta i skollagen?

        Hur bra tror du det framstår att hela tiden komma med ursäkter för en politik där man vill utradera 50 års pedagogiska framsteg med katederundervisning och studentexamen?

        Hur tror du de elever som hela tiden via tidigare betyg och fler nationella prov får höra hur dåliga dem är mår?

        Vad tror du kommer hända med stressnivån bland elever nu när det enda man har fokus på är högre krav, mer betyg, mer nationella prov osv.?

        Vad tror du händer med oron för att misslyckas i skolan (som redan är alltför hög) bland elever när de vet att misslyckanden inte ses som ett tillfälle för lärande utan direkt kommer straffa sig med lägre betyg, exkludering från klassrummet osv.?

        Vad tror du kommer att hända med svensk konkurrenskraft när många andra digitaliserar sina skolsystem samtidigt som Sverige pga. Jan Björklunds totala ointresse för de digitala frågorna inte ens kan få fram en nationell strategi för IKT i skolan? Än mindre några statliga satsningar.

        Du försvarar en politik som leder oss tillbaka till 1950-talet. Du försvarar en politik som kommer leda till mindre demokrati i skolan. Skolutveckling lär snart vara ersatt med ett omfattande kontroll och inspektionssystem som kväver luften och kreativiteten i skolan effektivt. Vi kommer om Björklund få fortsätta inte ha någon demokratisk skola kvar. Frågan är om vi alls kommer ha en skola kvar framöver om Björklund får sitta kvar för då är den så ur led med tiden att den är irrelevant.

      • oktober 24, 2013 5:19 e m

        Du missar redan i första meningen när du påstår ”bevisligen” samtidigt som jag precis förklarat varför dina bevis inte håller alls. Sen orkade jag tyvärr inte läsa resten av din långa kommentar.

    • oktober 24, 2013 2:02 e m

      Sören
      När du skriver 1-7 lärare, menar du då lärarutbildningen före år 2001-års … dvs. den som hade två inriktningar 1-7 och 4-9. Dom som har gått den utbildningen, verkade när Lars Leijonborg fällde detta märkliga uttalande, och har gjort sen dess. Därmed inte sagt att det är ens denna lärarutbildning som skapar problem. Det kan ligga ännu längre tillbaka. Om vi nu skall tala om att det bara är lärarutbildningen som är problemet och att det krävs tid för den att slå igenom. Jag har ju undervisat på den före också – är inne på min fjärde lärarutbildning och jag har bara jobbat i femton år. DET kan ju också vara problemet. Det blir för många lärare som inte har gått samma utbildning. Så jag tänker i vilket fall ge den nya lärarutbildningen en chans som jag gjorde med 2001-års och inte, trots brister, avvisa den efter bara några år, som alltså skedde med den tidigare.

  5. Sören holdar permalink
    oktober 24, 2013 1:16 e m

    Ps. Att skriva på ”platta” är ett elände. Jag ber om överseende för särk-rivningar och annat otyg som slattrar in när fingrarna halkar.

    • oktober 24, 2013 1:22 e m

      Tycker att du klarade dig riktigt hyfsat. Att skriva på platta är kanonskoj, fast skriva är roligt i många former vilket ”the multitasking generation” upptäckt. Eftersom du misstrivdes med de små felen tog jag mig möjligheten att rätta till en del uppenbara småsaker.

    • oktober 24, 2013 2:02 e m

      Sören
      Rätt kul – särk – rivning – en särk som river, eller?

  6. Sören permalink
    oktober 24, 2013 2:42 e m

    Monica. Jag parafraserar bara den gamla tidningsavstavningen från sportsidorna. ”i särk-lass”. Och som du förstår av egen erfarenhet är det inte lätt att hålla redan på alla lärarutbildningar som passerat revy. jag vill tillägga att jag absolut inte hör till dem som lägger all ”skuld” på lärarutbildningar och lärarutbildare. Jag hoppas verkligen det framgått av mina tidigare inlägg att jag ser skolan som en spegling av samhället. Något som ju kan bevisas eller i alla fall visas av att vi inte har ett isolerat äktsvenskt bekymmer – eller nytt för den delen. Vi kan behöva lite uppmuntran. Kanske av en lutsångare, något som en enveten korrekturläsare gång efter annan rättade till lustångare. Kul det också.

  7. Sören permalink
    oktober 24, 2013 2:43 e m

    Ps Ge f-n i lutsångaren bara.

  8. oktober 24, 2013 6:07 e m

    Och Fredrik. Du har inte många rätt i dina påståenden, vare sig i verifierbara fakta eller i övrigt. Eftersom jag är i branschen kan jag meddela att jag (som ETT enstaka exempel av allt som skulle kunna vederlägga dina påståenden) dagligdags träffar elever, långt ifrån välartade medelklassiga skolstjärnor, som då de får tillbaka ett prov konstaterar: ett E,men det är ju bra!

  9. november 20, 2013 4:01 e m

    Fick precis reda på att det uttalande du hänvisar till från Jan Björklund inte stämmer. SCB och Universitetsämbetet visar i sin statistik att söktrycket till lärarutbildningen är exakt detsamma nu som 2006 när alliansen tog över.

    http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2013/11/20/jan-bjorklund-raknar-ingen-annan

    Herr Björklunds förtroendekapital sjunker som en sten när verkligheten kommer ikapp honom.

    • november 20, 2013 5:22 e m

      Jag tycker inte Lärarförbundet är några sanningsägare. Att söktrycket var på väg ner innan 2006 och att det tog tid att vända är ju helt naturligt.

      Sen finns det fog för att hävda att Björklund inte lyckats med det viktigaste och han har inte höjt söktrycket till ämneslärare och nu är varannan högstadielärare obehörig i något ämne den undervisar i. Här kan vi rakt av observera att SKL och kommunerna lyckats ta död på alla de satsningar Björklund försökt göra. De vill ju ha förskollärare som leker med tonåringarna och de struntar i om eleverna tillgodogör sig någon kunskap.

      SKL kör skolan i botten och när det gäller det är Björklund lika maktlös som alla tidigare utbildningsministrar.

      • november 20, 2013 5:25 e m

        Rapporterna från mängder av kommuner talar ett tydligt språk om att ämneslärare är i strykklass i år som varje år när det gäller lönepåslag men det tycker väl du Fredrik är helt rätt med tanke på att du vill att lärarkategorier ska tjäna lika.

      • frekar09 permalink
        november 20, 2013 5:35 e m

        Jan,

        Det är inte Lärarförbundet som kommit med statistiken som bevisar att J.B inte kommit med en korrekt beskrivning. Det är Statistiska centralbyrån, eller menar du att SCB inte är en trovärdig källa?

      • november 20, 2013 5:44 e m

        Det handlar om att välja statistik beroende på vad för samhällsfråga som ska besvaras och då kan inte mätas mot en tidpunkt långt innan något han gjort ens var beslutat. Statistiken är korrekt men Lärarförbundets slutsatser om Björklund huvudlösa.

      • november 20, 2013 8:44 e m

        Vid en noggrannare genomläsning upptäcker jag att min generella skepsis mot Lärarförbundet gjorde att jag fick fel intryck av artikeln. När jag läser noggrannare och kollar upp påståenden så blir jag allt säkrare på att artikelförfattaren har torrt på fötterna. Jag rekommenderar alla att följa länken ovan och läsa artikeln själva istället för att nöja sig med andrahandsinformation här på bloggen.

  10. frekar09 permalink
    november 20, 2013 5:59 e m

    Jan,

    Det är snarare ditt försvar av utbildningsministern som är huvudlöst i det här fallet. Om statistiken från SCB stämmer, vilket du skriver att den gör i din kommentar ovan, kan inte ministerns uttalande vara korrekt. Det faller på sin egen orimlighet.

    • frekar09 permalink
      november 20, 2013 6:04 e m

      Annars kan du väl förklara för mig hur SCB:s statistik som visar att andelen sökande per plats på lärarutbildningen är 1.4 per plats (samma nivå som 2006) går ihop med ministerns uttalande ”söktrycket har ökat med 35 procent sedan 2006 när Socialdemokraterna fortfarande styrde.”. Ser framemot att du leder i matematiska bevis hur 0 % i ökat söktryck kan bli lika med 35 % i ökat söktryck.

    • november 20, 2013 8:14 e m

      Björklund jämförde förstås den årliga statistiken och alltså vad som skett senaste året. Det tycker jag är en rimlig ansats om man vill studera om antalet sökande vänder åt rätt håll.

      Sen beskriver den av dig länkade artikeln varifrån Björklund fått de 35% sen 2006. Han kan inte beläggas med någon felaktighet men mitt statistikintresse gör att jag inte kan säga något snällare än obetänksamt och tycka att han gör ett rejält misstag Han hade ju statistik med större trovärdighet som han kunde nöjt sig med.

      För debatten hade det blivit bättre. Nedgången efter 2006 är ju helt (s) märkt under fler år för inga Björklund förslag hade fått genomslag. Jag vill använda ordet dumt om användningen av de 35% och uttrycka min besvikelse över den okunnighet när det gäller statistik som han därmed uppvisar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: