Lärandeprocess med socialt samspel stärks av resultatuppföljning
Det åstadkoms mängder av resultat i form av ökade förmågor hela vägen genom skolan. Det går att fokusera på spännande utveckling och en uppsjö av lärprocesser och undervisningsmetoder men detta stärks genom att utvärdera det som uppnåtts. Fråga sig om målen uppnåddes tillräckligt mycket eller ska lärprocessen ändras och köras om med modifiering? En återkommande analys och utvärdering för att förbättra lärandet hos eleverna. Det finns ett för mig svårförståeligt motstånd mot att göra detta för moderna undervisningsmetoder med ett stort mått social interaktion.
Med en socialkonstruktivistisk utgångspunkt går det förstås att demonstrera hur kraftfullt lärande som sker som del av gruppdynamiken och det sociala samspelet. Olga Dysthe använder detta för att förespråka flera konkreta praxis för att utnyttja dessa möjligheter och är en avgörande inspirationskälla för mig. I den tankegång där resultat och resultatuppföljning kritiseras för dessa typer av metoder anser jag att det ibland görs ett avgörande fel kring att inte bryta isär den sociala lärprocessen och låt den speglas i omvärlden och utvärderas med täta mellanrum. Inom organisationsteorin finns det omfattande forskning kring en gruppdynamik där grupper tenderar att bli mer egenförhärligande och rent ut sagt navelskådande. Deltagarna lär fortfarande mycket men de börjar hitta på eget språk och ritualer så att de inte lär sig något som är nyttigt i en annan kontext. Skolklassens mysiga lärprocess måste frekvent brytas upp och speglas i om förmågorna växt i den riktning som behövs i omvärlden. Jag menar att förmågor som att ”lära att lära” testas mycket lätt genom att studera om eleverna kan lära sig nått nytt i en kontext som också är ny. Om denna nya kontext handlar om att lösa ett praktiskt problem blir det resultatuppföljning av båda de aspekter där sociala lärprocesser lyfts som extra starka.
Då blir det uppenbart att uppföljning kan fungera jättebra för dessa lärprocesser och att uppföljning är avgörande för att dessa ska lyckas.
Jans Syrliga KaramelLer 
Moodle har omfattande loggar och tillhandahåller gott om data kring sociala aktiviteter och elevresultat. Med andra ord data finns där om och när jag skulle behöva dem. Egentligen finns det således inte mycket att fundera kring för egen del utan bara konstatera att jag kan och kommer använda data och loggar om och när jag behöver dem. Inga konstigheter egentligen.
Jag kan också tycka att om man nu menar allvar med en fullt utvecklad digitaliserad skola, så kan man inte undvika ett helt fält digitala verktyg för att de inte råkar stämma överens med ens egna lärandesyn, vilket är vad man i praktiken gör när man inte tar in de digitala mätverktygen i undervisningen utifrån att de inte går ihop med sociala lärandeformer. Byt lärandesyn är mitt tips här för utvecklingen kommer fortsätta på nätet.
För den som vill kan ju annars gå tillbaka i historien och titta på hur det har gått för branscher som inte har anpassat sig till stora tekniska förändringar. Behöver väl inte nämna fler än Facit, Nokia och musik- och filmindustrin för att man ska se att branscher som inte anpassar sig inte finns kvar särskilt länge i det här samhället. Exakt vad det är som skulle ge skolan fler chanser än storbolag som Nokia att anpassa sig till stora tekniska förändringar har jag faktiskt svårt att se.
Har du funderat på PUL och sekretess när det gäller det gäller de här satsningarna?
Jan,
Det är mycket lite av det som kommer behandlas i dessa system som berörs av PUL och sekretess. Och de delar som berörs av PUL och sekretess är väl skyddade med dubbla inloggningar och rätt starka krav på rätt behörighet i systemet. Dessutom kommer jag inte att ge någon annan administratör behörighet. Det är alltså bara jag som kommer kunna lägga in plugins i systemet och jag kan även bestämma mig för att helt enkelt stänga av en installerad plugin om jag får reda på att den på något sätt missbrukas. Känsliga uppgifter om person kommer inte komma in i systemet överhuvudtaget och om någon ändå skulle lägga in sådana kommer den personen få en rejäl varning. Nästa gång det inträffar kommer den personen inte vara kvar i systemet.
När jag bedömer en plugin innan den kommer in tittar jag på tre saker:
1. Pedagogisk nytta
2. Vad folk skriver om pluginen ur ett rent tekniskt perspektiv
3. Integritetsaspekten
Alla dessa tre måste nå en viss nivå för att en plugin ska komma in i Moodle.
Intressanta tankar men är det inte överambitiöst att tro att många lärare ska orka med en så avancerad systemadministratörssyssla eller drömmer du om att få en tjänst som är delvis IT där du hjälper andra?
Jan,
Jag håller på att arbeta med en kravspecifikation för ett community för nätverksbaserat lärande baserat på bland annat Moodle för n
Jan,
Kommentaren ovan publicerades innan den var färdigskriven och kan raderas. Håller på att arbeta med en kravspecifikation i detta nu för ett community för nätverksbaserat lärande, med Moodle som bas. Min förhoppning är att ha systemet körande med de krav som jag satt upp i kravspecifikationen online innan vi lämnar 2013 och övergår till 2014. Sen är det ju så att ett sådant här system inte blir färdigt då det hela tiden kommer nya plugins som man får värdera om man ska ha in eller inte framöver här. Om andra kommer använda systemet eller om det bara blir jag som kommer använda det i min undervisning återstår att se, men det är helt klart beroende på hur bra det blir.