Skip to content

Skolutveckling

maj 14, 2013

20120109-075032.jpgJag citerar ur Västerbottenskuriren artikeln Svenska skolan bättre ur ett finländskt perspektiv:

Ska man tro framtidsanalytikern Troed Troedsson kommer morgondagens arbetsmarknad att präglas av kommunikation, mobilitet, flöden, globalisering, avspecialisering, oförutsägbarhet, komplexitet och kortsiktighet.

Det kan vara intressant att ge en analys och bli mer konkret:

Mycket mer lärande kommer att ske från alla möjliga platser och med källor från alla jordens hörn men då ska inte skolan bara vara mer av samma utan bjuda in till fysiska möten, samarbete i stora grupper och ha konfliktlösning kring begränsade resurser.

Jag som följt trenderna kring vetenskap och uppfinningar som ett stort livsintresse är säker på att trenden mot mer och mer specialisering är lika stark fortfarande. Spännande nya yrkesroller av generalistkaraktär och halvspecialistkaraktär växer fram men de som kan tränga tillräckligt djupt blir ovärderliga då de producerar nytt vetande. Alla som har för ytlig förståelse riskerar att bli ersatta av Wikipedia.

Jag tar upp Apple som ett exempel på långsiktighet. En organisation byggd för utvärdering av idéer, en ständigt närvarande strategi kring produktportfölj och visioner för det som ska komma långt fram i tiden. Det är den sortens långsiktighet som gör att man kan leda på en marknad full av oförutsägbarhet, komplexitet och kortsiktighet.

Annonser
16 kommentarer leave one →
  1. maj 14, 2013 8:48 f m

    Det föreligger nog någon sorts sammanblandning av begrepp här. Citatet ovan handlar om arbetsmarknaden, inte om produktutveckling. Inte minst den kraftigt ökande omsättningshastigheten i lärarkåren talar för att arbetsmarknaden går mot allt kortare tidsperspektiv.

    Den senaste rapporten från skolverket talar om att 25% av lärarkåren har lämnat yrket under en femårsperiod. Det är så man skall förstå att arbetsmarknaden blir allt kortsiktigare. Människor tenderar alltså att stanna allt kortare tid i både yrke och anställning. Det är denna ökande omsättningshastighet som var förutsägbar redan för femton år sedan.

    Också i det politiska systemet och vad gäller elever kan vi se att människor byter uppfattning/inriktning allt oftare – om de ges möjlighet. Det vill säga – de fattar beslut för en kortare tidsperiod än vad människor gjorde förr.

    • maj 14, 2013 9:12 f m

      Det är förstås ett viktigt förtydligande kring vilka utmaningar vi står inför. Jag håller med om att vi kommer ha allt kortare tider med samma uppdrag och ofta då kortare anställningstider också. Även trenden att åsikter och uppfattningar byts i snabbare tempo har jag observerat men jag vill lyfta att den stora majoriteten och även majoriteten av unga människor är ganska trögrörlig när det gäller grundläggande värderingar.

      Mitt nuvarande arbete som gymnasielärare är det särklassigt längsta uppdraget jag haft under mitt yrkesliv med sina nästan 5 år. Det har inneburit frekventa byten av perspektiv och mål för det jag vill. Någon typ av kortsiktighet! Det har också inneburit en känsla av att ha varit inne i många återvändsgränder och börjat om men faktiskt också erfarenheter av att kunskap från ett gammalt övergivet kunskapsspår kommit tillbaka och gett redskap för att bryta ny mark.

      Min förtjustning inför kunskap och lärande har varit en ständig följeslagare och jag tror att även vi som individer behöver ha en långsiktig tanke om hur vi vill utvecklas även om det förstås inte får vara en så detaljerad plan att vi inte vågar prova och chansa.

      • maj 14, 2013 9:16 f m

        Då tycks du ju vara en utmärkt föregångare och illustration av just den arbetsmarknad jag beskriver i det som refereras ovan. Att inte ha ett och samma yrke under livet, utan kanske både två, tre och fyra, är en definitiv avspecialisering på arbetsmarknaden jämfört med vad vi är vana vid.

      • maj 14, 2013 9:30 f m

        Det är en korrekt iakttagelse men samtidigt så ser jag hur arbetsuppgifter handlar om mindre och mindre områden. Att förstå grunderna i det eleverna behöver lära innebär en ökande utmaning då vetenskapens och teknikens gräns pressas allt längre. Det är tydligt visat att lärare som inte förstår inte heller kan hjälpa eleverna i deras lärande.

        Då måste den som ska klara framtiden ha med sig en kärna av kunskap som passar även i en ny kontext.

      • maj 14, 2013 9:46 f m

        Ja, och för den som lyssnat när jag talat tror jag att det tydligt framgår att just ordet ”globalisering” används i den betydelsen. Global, alltså i betydelsen allomfattande, förståelse är kärnan och en förutsättning för att kunna avspecialisera och bli mer volatil.

        Globalisering betyder alltså ”tvärvetenskap” på universiteten lika mycket som det betyder mångkultur i våra bostadsområden.

      • maj 14, 2013 10:32 f m

        Jag ställer mig lite tveksam till att nästan sätta likhetstecken mellan globalisering och tvärvetenskap.

        NE: globalisering innebär att länder, företag och människor i världen blir alltmer beroende av varandra

        Det är intressant att fundera på om vi har en trend mot tvärvetenskap eller inte. Å ena sidan om vi studerar den växande kunskapsmängden så är det tydligt att vi hela tiden har en ström av nya perspektiv och summeringar: bioteknik och fysikalisk kemi har hunnit bli gamla men visar på ett skeende där biologi, fysik och kemi tidigare räckte till som summeringar. Å andra sidan är exempelvis begreppet biologi redan i sig extremt tvärvetenskapligt och vetenskapsmannen inom området ägnar sig åt en mycket liten delmängd och kan vara ganska svag inom andra delar.

        Nej, det vi ser som en trend mot tvärvetenskap är bara ett komplement i en vetenskaplig värld där den huvudsakliga trenden är att gräva sig ännu djupare inom allt smalare områden.

      • maj 14, 2013 11:38 f m

        Ordet global används i många sammanhang. Globala parametrar, globala avtalsvillkor och global åtkomst har alltså inte med jordgloben att göra utan är exempel på precis den användning jag, kort det medges, försökte illustrera ovan.

        Vad beträffar tvärvetenskapen – och dess utbredning både över disciplinära och geografiska gränser – har vi uppenbarligen olika uppfattning vilket är helt i sin ordning. Jag lutar åt den inställning som Jörgen Nissen, prefekt vid institutionen för samhälls- och välfärdsstudier vid LiU ger uttryck för i rapporten Tvärvetenskap och/eller gränsöverskridanden. Han hävdar att den huvudsakliga trenden är den jag beskriver. Så här börjar han sin rapport:

        ”Attitudes towards interdisciplinarity have changed dramatically: once so controversial, it is now almost a positive catchword for a dynamic university”

        Men som sagt – jag har den största respekt för att du har en annan uppfattning och låter diskussionen sluta därmed.

      • maj 14, 2013 1:15 e m

        Jag förstår tyvärr inte ditt resonemang kring globalt, de uppräknade globala företeelserna stärker bara min uppfattning att tvärvetenskap inte hänger ihop med detta.

        Citatet av Jörgen Nissen passar bra in i den bild jag har av trenderna som är på gång. Det ansågs tidigare att avhandlingar som gled på gränsen mellan två discipliner blev svårgranskade då definitionen av tidigare vetenskaps ståndpunkt blev diffus. I och med att kunskapsmängden svällt så blir detta dock lika svårt inom en disciplin och det motståndet fyller numera ingen funktion. Jörgen Nissen är dessutom ansvarig på en institution som har som uppgift att se hur studier och summeringar av forskningsresultat från flera discipliner kan åstadkommas. Det tvärvetenskapliga komplementet till den alltmer nischade forskningen.

        Tack för en intressant debatt som på flera sätt förädlat min syn på skolan och framtiden.

    • Ulf permalink
      september 25, 2013 9:03 e m

      Troed Troedsson, född 16 september 1858 i Porrarp, Vittsjö socken, Kristianstads län, död 10 september 1922 i Bjärnum, var en svensk fabriksidkare och riksdagsman; far till Gustaf Troedsson. Finns du på riktigt eller går du igen? Skälet till min fråga är att du figurerar som spökskrivare på många ställen och framför hotfulla kommentarer.

      • september 26, 2013 6:48 f m

        Jag garanterar att den Troed Troedson som dyker upp på denna blogg är samma Troed Troedson som är verksam i skoldebatten på andra sätt och ganska anlitad föreläsare. Han är samhälls- och framtidsanlytiker och här är en länk till hans företag: http://paradigmmaklarna.com/

        Mycket otrevlig företeelse när någon kapar någon annans identitet och inte något jag ens önskar min värsta fiende. Den här bloggen kommer vara uppmärksam på sådant beteende. Troed som skriver här kan vara mycket skarp i repliken men att han skulle vara oskicklig nog att vara hotfull låter för mig helt orimligt. Att han agerar mot mig och en grupp lärare jag tillhör svider absolut men jag är helt övertygad om att han gör det för att förtydliga en åsikt han har, inte med avsikt att skada mig personligen.

  2. maj 14, 2013 9:03 f m

    För den som vill läsa om hur gymnasieelevers allt kortare planeringshorisonter påverkar gymnasieskolan kan jag rekommendera skolverkets rapport ”Gymnasieelevers byten av program och skolor”. Från en värld där vi i stort sett kunde anta att det beslut en 16-åring fattade skulle stå sig under åtminstone de kommande tre åren flyttar vi gradvis in i en där 16-åringens beslut får allt kortare hållbarhet. Det innebär att antalet byten under gymnasietiden ökar. Analogt med bilden av arbetsmarknaden ovan alltså.

    • maj 14, 2013 9:19 f m

      Det här är absolut något som vi lärare måste förhålla oss till. Tendensen är stark och den kan förstås motverkas ifall vi önskar men den kan inte stoppas. Vi ser förstås hur elever kan hoppa fram och tillbaka i ett alltmer olyckligt sökande och vuxenvärlden har en uppgift att få den unga människan att tänka igenom sina vägval men framför allt en uppgift att hjälpa eleven att se vilka behov den har som behöver mötas.

  3. frekar09 permalink
    maj 14, 2013 1:43 e m

    Jan,

    Jag delar inte din uppfattning om att trenden mot mer specialisering skulle vara lika stark som tidigare. Snarare tvärtom skulle jag vilja hävda att en del företag har fått problem just därför att de har specialiserat sig. Nokia är ett sådant exempel. Nokia specialiserade sig på hårdvara och det lyckades också fram till dess att smarta telefoner slog igenom när IPhone lanserades. Här skedde ett enormt skifte från att ha handlat 90 procent om hårdvara till att nu handla 90 procent om mjukvara. Nokias styrelse var specialister inom hårdvara och förstod inte vad det var som hände och nu är 90 procent av bolaget utraderat. Det har tagit ca fem år för Nokia att gå från en världsledande aktör till att idag vara reducerat till nästan ingenting på mobilmarknaden.Nokia är dock fortfarande idag världsledande när det kommer till hårdvara och dessutom till att minimera kostnaderna för att bygga olika former av hårdvarukomponenter. Problemet är bara att kunderna inte vill ha deras telefoner, oavsett vad de sätter i den då mjukvaran är fel.

    Samma sak håller nu på att hända inom operatörsidan. Operatörerna har tjänat massor med pengar genom att de kunnat ta betalt för SMS och andra tjänster i näten. Nu håller man på att bli reducerade till förmedlare av datatrafik. Kostnaden för datatrafik är minimal i jämförelse med vad de kan ta ut för exempelvis SMS. Anledningen till detta skifte är tjänster som Skype och nu den nya tekniken WebRTC som är ett standardprotokoll som gör videosamtal direkt i browsern möjliga. Under åratal har man varit specialiserade på och sysslat med hårdvara. Ska man överhuvudtaget kunna tjäna pengar i framtiden som operatör behöver man gå från att idag syssla med hårdvara till att syssla i stort sätt helt med mjukvara. Och vi kan ta enklare exempel än detta. Mackarna runt om i landet. De har konstaterat att vi kan inte längre bara sälja bensin. Vi måste sälja allt det där andra också som kunderna vill ha. Jag ser stora faror med att hävda att specialiserings trenden är inte lika stark längre och kan inte vara lika stark längre. För specialiserar man sig alltför mycket i dagens samhälle med oerhört snabba förändringar så går det som för Nokia. Man klarar inte av att ställa om sin verksamhet och gör man inte det så åker man ut. Ärligt talat tror inte jag på att specialiserings trenden kommer att överleva särskilt länge till.

    • maj 14, 2013 2:47 e m

      Nokia gick från att vara ett litet företag med däck stövlar etc som huvudprodukt till att bli världens största mobiltelefontillverkare just genom att vara bäst på det de specialiserade sig på. Tyvärr är de inte bäst på något de ägnar sig åt just nu. Samsung mfl är bättre på skärmar och Apple bättre på paketering och mjukvara. Nokia letar efter sin specialitet och lider av brist på nisch och specialisering. Ändå kan de fortfarande beskrivas som en framgångssaga med tanke på sin utgångspunkt.

      När Ericsson skulle resa sig efter sitt stora fall efter millenieskiftet valde de bland annat visionen att vara bäst på det de skulle syssla med. Företag har svårt att överleva om de inte är allra bäst på något, specialisering är då ett överlevnadskrav.

      Ditt exempel är intressant men kan användas som argument för trenden mot specialisering.

  4. maj 14, 2013 3:03 e m

    Visst finns det bland många ungdomsgrupper på arbetsmarknaden en större kortsiktighet. Jag ser det som ett tecken på ekonomisk kris och stagnation. Det kan rentav vara ett tecken på desperation. Det finns också ungdomar som riktar in sig på ett yrke med stor målmedvetenhet, för dom tar det lång tid att komma i närheten av målet.
    Frågan om vad som är en hållbar specialisering är intressant. Den har sysselsatt ekonomer i många år, vi kommer nog inte fram till en fastställd sanning om detta på den här bloggsidan. It-företag har rätt svårt för att hålla konkurrenter borta, man kommer inte så långt med patent, affärshemligheter och mönsterskydd.
    Kan man se unika kunskaper och erfarenheter på en hög vetenskaplig nivå som en specialisering? I så fall är specialisering ett säkert kort.

    • maj 16, 2013 7:44 f m

      Frågan om vad som är ett bra val specialisering är oerhört svår. Ovan belyses den av Nokia vars specialisering ledde dem från nästan inget till världstoppen men där de nu möter enorma utmaningar kring att hålla sig kvar. En vän blev miljonär som konsult med sin specialisering på ett gammalt programspråk men efter millenieskiftet fick han väldigt svårt att hitta jobb. Det är till och med svårt i efterhand att avgöra vad som var en bra specialisering om det handlar om en arbetslös miljonär.

      Även vetenskapsområden utsätts för mode och trender och går från att vara heta till nästan ingenting. Inte ens ”unika kunskaper och erfarenheter på en hög vetenskaplig nivå” är ett säkert kort. Det finns inga sådana. Däremot är det tydligt visat att rutinartade intellektuella arbetsuppgifter försvinner i rasande takt och ersätts med IT. Att inte söka kunskap tillräckligt djupt för att förstå och kunna använda den i nya situationer det är ett säkert kort när det gäller att misslyckas.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: