Skip to content

Behöriga lärare på lärarutbildningen

mars 11, 2013

20121223-120349.jpgI en diskussion dök frågan upp varför inte lärarutbildare behöver vara behöriga. Skulle inte lärarlegitimationen omfatta även dem, de ska ju agera som förebilder för de lärare som sen ska möta eleverna. Borde de inte vara utbildade och ha erfarenhet av en vanlig utbildningssituation för det som de ska lära ut. Nu kräver jag inte att det ska gälla matematik, historia och alla de enskilda ämnen även om det hade varit bra. Jag bara tycker att de som ska uppnå inlärt hos studenterna när det gäller pedagogik och didaktik borde vara behöriga lärare, legitimerade lärare. Det är väl inget högt krav.

Annonser
71 kommentarer leave one →
  1. mars 11, 2013 6:22 e m

    Ja, men lärare får väl söka in till forskarutbildningen, och därefter söka en tjänst som lärarutbildare. Såvitt jag vet är jag fullt behörig att arbeta som lärarutbildare.

    Kanske vi skall ställa ett krav på att lärare i skolan arbetar en tid inom lärarutbildningen som gästlärare. Det borde inte heller vara något högt krav.

    • mars 11, 2013 6:59 e m

      Min tanke är att den som inte är behörig lärare i vanliga skolan inte borde vara det på Lärarhögskolan. Det nuvarande systemet sätter ribban för lågt på de som ska utbilda unga människor till vårt viktigaste yrke.

      Erfarenhet är en för avgörande ingrediens hos lärarutbildare och jag tycker vi möter alldeles för många studenter som ser sin lärarutbildning som torrsim.

      • mars 11, 2013 7:49 e m

        Jan,

        Det resonemanget kan vara en fin tanke men får dessvärre närmast absurda konsekvenser. En Religionsvetare med en doktor skulle till exempel då inte anses kompetent att lära ut Religionsvetenskap på lärarutbildningen. Många oerhört kunniga individer inom sina ämnen skulle med detta sätt att resonera försvinna från lärarutbilningen. Är det verkligen den utvecklingen vi vill ha? Jag vill inte ha den. Så mycket kan jag lugnt säga.

      • mars 11, 2013 8:01 e m

        Nej, men för att bli behörig som lärarutbildare måste du ha doktorerat. Och jag tror inte att du egentligen vet hur mycket vi måste kunna som inte en lärarutbildning eller erfarenhet från skolan räcker till för. Det är därför det skulle vara bra att lärare fick pröva på yrket själva .. bli gästlärare genom att endast vara behörig i skolan. Jag är lärare och lärarutbildad, och har femton års erfarenhet. Det betyder en hel del.

        Och precis som Fredrik säger, många skulle försvinna. För det krävs både svett och tårar för att klara av en doktorandutbildning, samt 24 timmars engagemang.

      • mars 11, 2013 8:02 e m

        …. per dygn året om … tills du blir klar.

      • mars 11, 2013 8:20 e m

        Som jag skriver ovan anser jag inte att det kravet ska behöva gälla ämnesspecialister som lär ut nödvändiga ämneskunskaper.

        Däremot alla lärarutbildare som ska få studenterna att förstå hur själva läraruppdraget, pedagogiken och didaktiken fungerar måste ha erfarenheten av yrket annars blir det som att den som inte kan simma själv ska försöka lära andra att simma.

        Det är klart att det är slitsamt att doktorera men tyvärr nu kräver faktiskt uppdraget att det är nödvändigt med erfarenhet också. Ska det reduceras någonstans är det inte på erfarenhet. Studenterna behöver förebilder och interaktion kring den verkliga rollen. I den mån etik, moral, värderingar etc. ska läras ut som träning för yrkesrollen så tappar diskussionen med studenterna allt för mycket spänst om den lärs ut av någon som inte mött 30 tonåringar och diskuterat dessa frågor med dem. Jag inser att jag vill gå ett steg längre och ofta kräva att erfarenheterna gäller rätt stadium också. En förskollärareerfarenhet duger inte för att utbilda studenter som ska möta tonåringarna, den skiljer sig för mycket. Verklighetsförankringen av en etikdiskussion etc. blir alltför svag.

      • mars 11, 2013 8:54 e m

        Det är av det här skälet jag inte längre orkar debattera. Vi utbildar lärare, inte elever … Om du inte har stått framför 45 blivande lärare, så kanske du inte skall vara så säker på att erfarenhet av att ha mött 30 tonåringar räcker för att klara av det.

      • mars 11, 2013 9:02 e m

        Om du inte har lett kurser för tusentals erfarna lärare ute på skolorna, under många år kanske det inte räcker att ha mött 30 tonåringar för att klara av detta. Då kanske du skall ha varit lärare för just den yrkesgruppen.

      • mars 11, 2013 10:20 e m

        Jag har stått inför stora grupper av lärare och lärt dem viktiga nya saker så någon känsla för vad den utmaningen innebär har jag nog allt. Jag har dessutom en tidigare erfarenhet där undervisning av vuxna var en naturlig del och det krävdes mängder av nya erfarenheter men faktiskt också att jag var insatt i deras utmaningar och vardag.

        Återigen påpekar jag att lärarutbildare borde ha den blivande lärarens kunskaper och mer så nej jag hävdar inte att det räcker med att ha stått framför 30 tonåringar men det är verkligen ett minimikrav på den som ska utbilda högstadielärare.

        Jag tolkar lärarutbildares vändande och vridande på ett sådant här krav som att det känns obekvämt, de kan inte nöjda fortsätta som de alltid gjort. Det verkar dock helt orimligt att undervisa om något man inte själv förstår sig på och det börjar bli dags att lärarutbildningen får insikt i vad som behövs för att den ska klara sitt uppdrag.

      • mars 11, 2013 10:39 e m

        Ja Jan, men jag har mer än en känsla … Ja, och det är vuxna jag utbildar … inte elever! Och är det lärarstudenter du har undervisat …? Det är speciellt att göra det.

      • mars 11, 2013 10:41 e m

        Återigen påpekar jag att lärarutbildare borde ha den blivande lärarens kunskaper och mer

        Men det är ju det vi har, men du vill ju att vi skall ha lärarlegitimation för att ens komma ifråga.

      • mars 11, 2013 10:43 e m

        Det är mycket lättare att hitta bristerna i ett upplägg än att själv täcka in alla perspektiv. Jag hävdar inte att jag kan lära dig allt du behöver för att undervisa dessa vuxna men jag kan ha fog för att det är något viktigt du missar.

      • mars 11, 2013 10:47 e m

        Hur vet du att jag inte kan undervisa elever inom ett ämne som jag behärskar med de kunskaper och erfarenhet jag har bakom mig?

      • mars 11, 2013 11:01 e m

        Om jag missar något viktigt kan du vara säker på att jag får veta exakt vad jag missar, speciellt från de yrkesverksamma lärarna som jag undervisat i femton års tid, parallellt med de blivande lärarna.

        Till skillnad från din bristande respekt för mitt yrke, har jag respekt för alla lärare ute på skolorna.

      • mars 12, 2013 6:32 f m

        Ber om ursäkt ifall min karamell är för syrlig men det handlar inte om bristande respekt för lärarutbildare och allt det som ni gör som är bra. Det är bara så att jag poängterar att ni inte kan bli tillräckligt bra om inte väldigt många av er har gedigna erfarenheter av det som det handlar om, eleverna i de åldrar där studenten sen ska undervisa.

      • mars 12, 2013 6:55 f m

        Jag hävdar att det krävs erfarenheter och inte bara återkoppling med andrahandsinformation.

  2. mars 11, 2013 9:46 e m

    Låt oss hypotetiskt säga att vi har en universitetslärare som har undervisat i olika kurser i 10-15 år. Menar du på fullaste allvar Jan att denne inte är fullt kompetent att klara av att lära ut hur man undervisar?

    • mars 11, 2013 10:12 e m

      Ja jag menar att olika elevgrupper skiljer sig så mycket så att ska man verkligen klara av att lära ut hur man undervisar så måste man ha några erfarenheter av utmaningarna för olika åldrar.

      Det finns verkligen universitetslärare som undervisat väldigt länge och ändå är totalt okunniga om de mest rudimentära pedagogiska saker. Har du inte mött en enda av dem? Det är väl ok att den som ska lära ut ämnesspecifikt stoff är helt borta på didaktik, studenter handlar om vuxna med uppövad studieteknik som kan ställa krav. När det handlar om någon som ska lära ut pedagogik/didaktik är det rena katastrofen. Vad har en sådan universitetslärare för trovärdighet? Absolut ingen!

      • mars 11, 2013 10:28 e m

        Och du tror inte att vi har så mycket kunskap om olika åldrar och anpassning av undervisningen, att vi känner till detta ….? Skulle inte säga något om du talar om ämnesdidaktiker och handledare på skolorna, men du talar om det rent generellt.

        ” Det nuvarande systemet sätter ribban för lågt på de som ska utbilda unga människor till vårt viktigaste yrke.”

        Vet inte hur du värdesätter utbildning och erfarenhet – jag har lärarexamen, grundutbildning i pedagogik och doktorsexamen, samt 15 års erfarenhet av att ha utbildat blivande och yrkesverksamma lärare. Och jag har kollegor som har ännu längre erfarenhet. Vad tror du inte man lär sig av att undervisa yrkesverksamma lärare och studenter som rapporterar om sin VFU?

        Helt otroligt!
        Vad får du allt ifrån 🙂

      • mars 11, 2013 10:40 e m

        Vill inte göra det här till något för personligt riktat mot dig men jag måste verkligen påpeka att teoretiska erfarenheter inte ersätter praktiska. De behöver komplettera varandra.

        Återigen påpekar jag också att rena briljansen inom alla möjliga områden inte kan ersätta något som är oundgängligt nödvändigt för själva uppdraget. Parallellen kan vara matematikläraren, det är bra att denna har omfattande kunskaper om talteori etc. även för undervisning på lågstadiet men saknas kunskapen om de misstag i talförståelse dessa barn lätt hamnar i så faller uppdraget.

        När du så benhårt argumenterar för att det du lärt dig räcker och raljerar över mina argument så missar du helt att det finns kunskaper man får genom att möta just de elever det handlar om, inte genom att möta några helt andra.

      • mars 11, 2013 10:58 e m

        Jag raljerar kanske därför du så totalt underkänner vår kompetens… för att vi inte har lärarlegitimation. Du anser oss inte ens var behöriga. De flesta av oss som arbetar inom lärarutbildning vid SU har både teoretiska och praktiska erfarenheter av undervisning. Och att praktik och teori kompletterar varandra, tror jag nog de flesta av oss som arbetar inom lärarutbildning känner till sen länge.

      • mars 12, 2013 6:36 f m

        Jag underkänner bara er kompetens på ett område men jag underkänner helt den attityd som leder till att det inte finns någon som helst strävan till insikt om att det här innehållet behövs på en lärarutbildning.

  3. Niklas Z permalink
    mars 12, 2013 7:02 f m

    Jag spekulerar bara, men min misstanke är att det inte finns ett stort antal personer som både är lämpliga att arbeta som lärarutbildare och som med rimligt hög sannolikhet kan tänkas ta det jobbet. Risken är då att det inte går att finna tillräckligt många lärarutbildare och med tanke på att lärarutbildningen idag knappast bågnar av lärarledd undervisning vore det olyckligt.
    I stället för att lägga kravet på anknytning till skolvardagen på de enskilda lärarutbildarna kan man lägga det på systemet som helhet. Olika kompetenser krävs för att delge de olika kunskaper och färdigheter lärarstudenterna bör ha med sig när de går ut i arbetslivet. Så är det redan i dag, men om det är så i tillräcklig utsträckning kan diskuteras. Jag tycker att jag på flera områden fick alltför svag utbildning, men om det gäller andra lärosäten än det jag tog examen vid är svårt att leda i bevis för mig. Viktiga områden som var alltför torftiga i min utbildning är exempelvis betyg och bedömning och ledarskap i klassrummet.

    • mars 12, 2013 7:42 f m

      Ja det är klart att det inte är realistiskt att lägga krav på alla lärarutbildare att ha anknytning till skolvardagen men erkänn att med den formuleringen låter det riktigt hemskt att de saknar detta. Jag var på det hela taget nöjd med min lärarutbildning men stötte vid några tillfällen på resonemang som saknade verklighetsförankring i så hög grad att jag baxnade.

      Jag tror att det trots allt behövs en rejäl omsvängning i synen på erfarenheter av att vara lärare. I nuläget är det ju tyvärr så att många som inte dög som lärare, inte fick jobb, inte orkade, istället fortsätter på högskolan för att sen lära ut det som de inte själva klarar av. Suck!

      • mars 12, 2013 8:01 f m

        Du tror alltså att de som verkar inom lärarutbildningen är en avstjälpningsplats för lärare som inte orkade med skolvardagen?

        Dina resonemang saknar verklighetsförankring gällande vad som krävs av universitetslärare, vare sig de verkar inom lärarutbildningen eller inom andra områden.

      • mars 12, 2013 8:11 f m

        Det är i och för sig bara anekdotiska bevis men självklart är det fråga om verkliga exempel.

        Återigen påpekar jag att jag inte har en aning om stora delar av vad lärarutbildarna behöver kunna men hävdar att det är fullt möjligt att peka ut ett område de absolut måste behärska ändå.

      • mars 12, 2013 8:25 f m

        Ja, men det finns en risk med att generalisera utifrån enskilda om än så verkliga exempel.

        Om du inte har en aning om stora delar av vad lärarutbildarna behöver kunna, kan du heller inte peka ut ett område de absolut måste behärska. Eftersom det du inte har en aning om kanske är just det som gör skillnad och för dem fullt möjligt att inte ha direkt erfarenhet av skolan eller vara behöriga i den.

      • mars 12, 2013 9:29 f m

        Jo, det anser jag att det går att göra. Med utgångspunkten vad lärare behöver kunna går det att dra slutsatser kring minimikrav på vad lärarutbildare borde kunna.

        Jämförelsen med lågstadieläraren i matematik passar här in. Ifall läraren inte är insatt i de misstag eleverna gör i sin talförståelse så kvittar det om läraren kan hur mycket allmän talteori som helst. Den allmänna förståelsen kan vara till nytta men utan den elevanpassade grunden så faller allt. Lärarutbildaren som inte förstår dynamiken i en etikdiskussion med tonåringar kan ha aldrig så många spännande perspektiv på etiska frågor, lärarstudenten blir ändå inte förberedd för sitt uppdrag.

      • mars 12, 2013 4:12 e m

        Utan att ha alla fakta av vad någon kan eller skall kunna, går det inte att uttala sig om vad personen behöver.

        Lärarutbildaren – vem är det du talar om? Avgränsa då diskussionen till att gälla den du refererar till och inte dra in alla som arbetar inom utbildningen.

      • mars 12, 2013 8:13 e m

        Det normala är precis tvärtom en chef gör prioriteringar baserat på att acceptabel nivå inom något mycket avgränsat område. Det är ofta väldigt lätt att uttala sig om vad en person måste uppnå för mininivå medan alla aspekter aldrig kan täckas in.

      • mars 12, 2013 8:16 e m

        Att lägga upp en skyddande mur av att andra inte kan åsikter om ens yrkesutövning kan vara lockande men samtidigt är det en ren katastrof att inte vara lyhörd för vilka behov andra vill lyfta för ens yrkesutövning.

      • mars 12, 2013 10:31 e m

        Men lyhördheten bör väl gälla från båda håll!?

    • mars 12, 2013 7:55 f m

      I stället för att lägga kravet på anknytning till skolvardagen på de enskilda lärarutbildarna kan man lägga det på systemet som helhet.

      Håller helt med dig och gällande de områden du och även andra tar upp, är det i praktiken som de teoretiska kunskaperna skall kunna tillämpas. Men det betyder att alla lärarstudenter måste få vara med och bedöma prov mm, samt också får undervisa med en handledare närvarande som kan göra återkopplingar gällande ledarskapet. För även om jag som lärarutbildare skulle ha erfarenhet från skolan och t.o.m. ha lärarlegitimation kan jag inte ge återkoppling på studentens praktiska färdighet och förtrogenhet om jag inte är på plats.En variant är om jag får ta del av observationsmaterial genomförda av handledaren, t.ex. i form av videoinspelningar. Det är inte heller möjligt att ge tips eller didaktiska och pedagogiska bedömningar på distans. Det är här något som måste, som jag ser det, ske ute på praktiken i nära samarbete med dem som verkar IDAG som lärare. Här ser jag brister gällande skolornas möjligheter och det är inget jag kan lägga på den enskilda läraren.

      Problemet idag är att man skjuter bredvid målet. Man fattar beslut gällande saker som ändå inte leder till något annat än trassel. Praktikåret t.ex. som jag anser skall ske före examen, inte efteråt.

      Jag skulle vilja se några forskningsresultat mm, som visar att lärarutbildare missar något för att vi inte är behöriga att undervisa i grundskolan och på gymnasiet. Just på grund av att vår uppgift inte är praktikens uppgift.

      Om vi skulle gå på Jans linje – måste vi kunna ha detta höga krav på alla områden i samhället. Vår utbildningsminister borde då rimligen missa en hel del, då han inte ens är lärare själv, utan politiker. Har vi inte satt ribban för lågt om vi har en utbildningsminister som tillåter att man tar bort 2-3 veckors praktik till förmån för ämneskunskaper. Har vi inte satt ribban för lågt när lärarutbildare på den teoretiska delen måste ha doktorsexamen, medan handledarna på skolan ställs det inte krav på t.ex. en licenciatexamen i handledarskap.

      Under många år har jag upptäckt att en del lärare i kommentarsfälten på olika bloggar och debattsidor, har en uppfattning om att när lärarstudenter kommer ut på praktiken, skall det redan kunna det som praktiken är till för att lära dem. Vad har man missat att betona och ge resurser till från de som är ansvariga?

      Det viktiga är att se över vilka uppgifter den teoretiska och praktiska delen av lärarutbildningen har och därefter se vilken kompetens som krävs. Inte lägga allt på den enskilda lärarutbildaren och i förlängningen utse denna som skulden för en som man ser låg nivå.

      • mars 12, 2013 8:06 f m

        Jag anser att övriga lärarutbildningen ska förbereda studenterna för praktiken. Handledarens huvuduppdrag och ansvar är fortfarande gentemot sina elever och det är inte ok att eleverna får sämre undervisning. Att ta emot lärarstudenter är kostsamt och tiden måste användas väl.

        Nej handledarna ska inte utbilda studenterna, de ska vara utbildade när de kommer. De ska få tillfälle att praktisera sina kunskaper med någon som kan gripa in och rätta till när det går snett.

      • mars 12, 2013 8:23 f m

        Ja, då är vi tillbaka till ruta ett igen. Och jag undrar vad man har missat när fler än en person säger samma sak.

        Men för att kunna gripa in och rätta till när det går snett, måste man ha en hel del kunskaper om olika sätt att undervisa, kunskaper i pedagogik och didaktik. Det räcker inte med att utgå från traditionen eller hur man själv undervisar.

        Kostsamt – du tror inte att det kostar en hel del att göra om hela lärarutbildningen, genomföra lärarlegitimation, osv. om man inte förändrar möjligheterna för handledarna att faktiskt följa sina lärarstudenter, ute på praktiken. Man kanske skulle spara en hel del pengar …

      • mars 12, 2013 9:37 f m

        Det är oerhört kostsamt om lärarutbildare svävar omkring på en abstrakt nivå och inte förmår förbereda studenterna för uppdraget.

        Det är bara en ren omöjlighet att handledare ska ta över själva utbildningen, handledare har normalt sett heltidstjänst och redan hög arbetsbelastning. Att ställa högre krav på en ändå så pass liten grupp som lärarutbildarna verkar mycket mer praktiskt genomförbart. Löneinstrumentet borde förstås användas kraftigt för att öka andelen lärarutbildare med erfarenhet med elever i relevant ålder och helst dokumenterad framgång.

      • mars 12, 2013 4:07 e m

        Men Jan, jag talar inte om att handledarna skall ta över någon utbildning, utan få möjlighet att följa lärarstudenterna. Det är ju mycket konstigt om vi på den teoretiska delen av utbildningen talar om för skolan vad ni skall göra.
        Om du läser om mitt inlägg lite längre upp, så finns skälen till varför?

  4. mars 12, 2013 8:27 e m

    Jag hävdar studenter ska ”redan kunna det som praktiken är till för att lära dem” och att det handlar om finslipning av sådant de redan fått utbildning i. På praktiken möter de människor och inte övningsobjekt och de ska redan vara väl bekanta med mängder av det praktiska stegen för att möta, driva på aktiviteter kring ett innehåll och de undervisningsmetoder. Det är detta jag menar med att handledaren inte ska utbilda dem bara för att det inte finns någon lärarutbildare som kan tillräckligt mycket för att öva och förbereda dem. Videofilmningen ska användas innan praktiken, inte under den.

  5. mars 12, 2013 8:58 e m

    ”Nyexade lärare saknar metodundervisning” går att läsa i Skolvärlden och det är troligt att det finns en koppling mellan brister i lärarutbildares kompetens och det innehåll som studenterna saknar.

    • mars 12, 2013 10:58 e m

      Ja, det är väl den enklaste slutsatsen man kan dra! Speciellt om man väljer att titta bortom sitt eget.

      Själv tar jag till mig en hel del av vad lärare efterfrågar. Men från det till att ta till mig ett förslag som inte har någon verklighetsförankring öht och fullständigt ogenomförbart, är steget långt.

      Lyhördheten gäller även dig! Du försvarar praktiken och lägger allt ansvar på en trolig bristande kompetens hos lärarutbildare istället för att se om det inte kunde se annorlunda ut. Tänk om ni kunde få resurser så att handledarna kunde följa studenten och verkligen finnas där. Hur kan du avvisa ett förslag från mig som alla skulle vinna på. Vi kan ju hoppas att Björklund vaknar någon gång och själv lägger fram förslaget. Då kanske det skulle bli så.

      Varför inte se om du själv kan göra något, när nu andra enligt dig brister. Jag kan inte skylla på skolans lärare, och sen inte göra något, om jag t.ex. upptäcker bristande kunskaper hos studenterna. Jag är väl medveten om lärarnas situation och tänker inte ens tanken att detta troligen skulle bero på lärarnas bristande kompetens. Visst brister en del lärare och lärarutbildare, men man kan ju inte generalisera. Det är som att säga att om en svensk brister i svenska språket så gör alla det på grund av bristande kompetens hos alla svensklärare.

      • mars 12, 2013 11:12 e m

        Jag väljer att vända blicken mot rätt instans, där besluten tas – utbildningspolitiken! Tills dess, försöker jag se vad jag själv kan göra och glömmer aldrig vilket ansvar jag själv har som enskild lärarutbildare.

        Men jag är övertygad om att de flesta inom skolans värld gör detsamma. Undantag finns, Har hört en hel del, ibland skrämmande exempel.Om jag skulle se dessa som Sanningen och bara fokuserade på dessa utsagor och andras upplevelser (som jag dock tar på allvar), skulle jag troligen resonera på samma sätt som du gör. Men, jag har sett oacceptabla händelser med egna ögon hur det kan gå till. Jag blev chockad fler gånger under mina praktik-perioder av hur man kunde behandla barn och elever OCH lärarstudenter. Men det är enstaka händelser, som jag själv informerade om till ansvariga.

    • mars 13, 2013 8:30 f m

      Jag vänder också blicken mot utbildningspolitiken. Det är förstås inte lärarutbildarnas fel om deras kompetens har fel inriktning. Däremot om man arbetar med utbildning så känns det fel att glömma bort kompetensens roll för förändringsmöjligheterna.

      Jag säger inte att lärarutbildningen är dålig men hävdar att det är tydligt att den behöver utvecklas och också åt vilket håll. Mängder av information pekar åt precis samma håll, utbildningen är uppe på en för abstrakt nivå och lyckas inte förbereda för lärarvardagen i tillräckligt hög grad.

      Regeringen har satt in en hel del åtgärder kring lärares kompetensutveckling och karriärmöjligheter och ett ännu kraftfullare paket av liknande slag borde sättas in mot lärarutbildningarna. Kraftfulla satsningar på karriärstegar och lönelyft för lärarutbildare med erfarenhet från de vardagliga mötena med ungdomarna. Kraftfulla kompetensutvecklingsprogram för lärarutbildare utan detta och mycket återhållsamma lönepåslag till dessa program är genomförda. Absolut att det är utbildningspolitiken som ska ändras!

      • mars 13, 2013 9:19 f m

        Här håller jag helt med dig… För egen del skulle jag gärna få tid och möjlighet att besöka skolor, prata med lärare, mm. Det har varit en önskan i ett tio-tal år. Har själv sökt kontakt – ingen skola (utom en) ville ta emot mig ens för ett samtal. Det fanns många hinder. Jag gav upp. Fick besöka Johan Kants skola på hans initiativ och det betydde oerhört mycket.

        Gällande lönepåslagen är de redan återhållsamma 🙂

      • mars 13, 2013 10:06 f m

        Då kanske vi har olika syn på återhållsamma. 😉

        Den som har lön som lärarutbildare, alltså inte de där forskningsdelen överväger, de borde ha en så återhållsam löneutveckling att de hamnar lägre än lärare om de ska undervisa i det som kräver lärarerfarenhet och de inte har skaffat sig detta.

      • mars 13, 2013 10:11 f m

        Oj… det där kommenterar jag inte ens.

      • mars 13, 2013 10:36 f m

        Jan.

        Den kommentaren om löneutveckling för lärarutbildare var ett mer än onödigt lågvattenmärke från din sida.

      • mars 13, 2013 11:01 f m

        Jan
        Utifrån ditt sätt att argumentera, kan man bara dra slutsatsen att den enda yrkesgrupp som är värd något är din egen. Alla vi andra brister betänkligt och skall sättas på lönestopp tills vi lever upp till dina krav.

      • mars 13, 2013 11:13 f m

        OJ OJ OJ jag hävdar att vissa lärarutbildare med brister i sin kompetens ska tjäna mindre en lärare och tonläget blir kraftfullt. ”lågvattenmärke”, tänk att de ska tjäna sämre än lärare!

        Monika, i mitt resonemang pekar jag tvärtemot vad du påstår på att lärarutbildare är värda mer än oss lärare. Det är bara de som har kompetensbrister som är värda mindre och då dessutom inte någon riktigt låg lön utan bara lägre än lärare.

  6. mars 12, 2013 11:08 e m

    Jan,

    Jag tycker det finns plats för mer undervisningsmetodologiska diskussioner. Både som är initierade av lärarutbildningen och av lärarstudenter. LR Stud skriver: ”Det har länge funnits en ovilja i den akademiska lärarutbildningen att tala om vilka metoder som fungerar och inte och detta vill vi ändra på.”. Detta är inte en åsikt som delas av mig. Min uppfattning är att sådana diskussioner som rör undervisningsmetodik i lärarutbildningen måste ta sin absoluta utgångspunkt i frågan om hur vi bättre tar tillvara lärares olika arbetsätt och olikheter i övrigt. För jag menar att en av de viktigaste åtgärderna för skolan inför framtiden är att bli bättre på att ta tillvara olikheter. Skolan borde verkligen vara i framkant när det kommer till att visa på goda exempel på vad mångfald och respekt för olikheter kan innebära.

    • mars 12, 2013 11:11 e m

      För jag vill gå så långt att hävda att respekten för olikheter är ett fundamenta för en väl fungerande demokrati. Således borde det också vara ett fundamenta i en skola som gör anspråk på att vara demokratisk.

    • Niklas Z permalink
      mars 13, 2013 6:46 f m

      Jag kan hålla med att formuleringen ”vilka metoder som fungerar och inte” är olycklig, men inte desto mindre måste det finnas någon sorts kunskap att förmedla om i vilka situationer olika undervisningsmetoder fungerar mer eller mindre bra, vilka förutsättningar som bör vara uppfyllda för att olika undervisningsmetoder ska komma till sin rätt, och så vidare. Lärare bör komma ut i arbetslivet försedda med en rad undervisningmetoder, som de kan välja bland likt kirurgen, tandläkaren eller hantverkaren väljer bland de verktyg som de har att tillgå. Om inte det finns så är det svårt att undvika slutsatsen att fältet knappt lyfter sig över charlatannivån.

    • mars 13, 2013 8:18 f m

      Lärare ska verkligen få vara olika och jag är djupt skeptisk till den strömlinjeformade akademisering som lärarutbildarna utsatts för. En doktorsexamen inom vilken liten nisch som helst ses som värdefullare än lång bred praktisk erfarenhet av många olika undervisningssituationer. När olikheterna bland lärarutbildarna borde öka så har de tongivande inom de flesta högskolor istället satsat på abstrakta kompetenser långt från skolverkligheten.

      Sen så är vi lärare i skolan för elevernas skull och ”vilka metoder som fungerar och inte” i mötet med dem är alldeles väldigt relevant. Toppstyrning och likformighet är jag motståndare till men jag är helt överens med LR stud om att lärarstudenter ska diskutera mycket om vad som är effektivt för att förbereda sig för mötet med eleverna.

      • mars 13, 2013 9:14 f m

        LHS fick kritik av HSV för att de inte fanns tillräckligt med disputerade bland lärarna. HSV ansåg att utbildningen inte hade fullgod vetenskaplig koppling. Pedagogiken fick inte LHS kritik för av HSV. Nu vid SU har närheten till skolan och läraryrket minskat, då det fokuseras mest på det teoretiska. Den nya lärarutbildningen är också på väg mot en ökad teoretisering.

        Det räcker inte med att ha en doktorsexamen för att verka inom lärarutbildningen! Men det hjälper!

      • mars 13, 2013 10:02 f m

        Det tycker jag var en dålig prioritering av HSV då andra delar av lärarutbildarnas kompetens är i mer akut behov av höjning.

        Sen lyfter jag att det verkligen spelar stor roll inom vilket vetenskapsområde doktorsexamen är gjord. På en ingenjörsutbildning undervisar inte den som har doktorerat i hållfasthetslära inom området ellära trots att dessa delar av ingenjörsvetenskap ligger närmare varandra än olika delar av pedagogikforskningen gör. Bland annat skiljer sig forskningsmetod mycket mer.

      • mars 13, 2013 10:23 f m

        Hoppas jag uttryckte var jag står. Men det är något helt annat än vad de styrande i samhället står för. Återigen generaliseringar … Jag som t.ex. är lärarutbildare inom AUO-området undervisar om utbildningspolitik, ramfaktorer, etik, historia, filosofi mm. Det är de områden som lärare behöver ha kunskap om, för att kunna planera sin undervisning mm. Jag undervisar inte i metoder. I tidigare lärarutbildningen kopplades kursinnehållet till VFU. Det har nu tagits bort!!! Hur gärna jag än vill att de skall koppla till praktiken, finns det inte någon möjlighet.

        Jag vill egentligen inte tala om lärarutbildarnas verkliga kompetens, utan mer om läraruppdraget. För vi kan ha kompetens som inte efterfrågas, men som lärare och vi själva efterfrågar men som inte läraruppdraget kräver. Men om inte lärarutbildningen är organiserad på det sätt som behövs, kan vi heller inte använda den kompetens vi har.

        Tror diskussionen blir mer konstruktiv om vi flyttar fokus från lärarutbildarnas kompetens, till vilken kompetens som efterfrågas och till den som behövs.

        Vi kan inte förutsätta att lärarutbildare saknar kompetens utan att sätta den i relation till läraruppdraget, och hur lärarutbildningen har organiserats. Det är i högsta grad en politisk fråga.

      • mars 13, 2013 10:25 f m

        Dålig prioritering eller inte, men den hade stöd hos Leijonborg och Björklund!

      • mars 13, 2013 11:21 f m

        Jag anser att utbildningspolitik, ramfaktorer, historia, filosofi borde vara en mycket liten del av utbildningen jämfört med metoder och agerande i skolvardagen. Det mesta av detta är sådant som betraktas som fritidssysselsättningar när man arbetar som lärare.

        Etik skiljer sig från de övriga eftersom jag anser det vara en avgörande del av en lärarutbildning men jag påpekar att det inte ska handla om några abstrakta filosofier utan konkreta diskussioner om vad som händer i elevmötet. Jag har svårt att förstå hur du kan ta på dig att undervisa i detta ämne.

      • mars 13, 2013 12:54 e m

        Det ÄR en liten men viktig del, då det handlar om läroplanen, styrdokument mm mm.

        Och vi för konkreta diskussioner, med hjälp av olika etiska teorier och perspektiv (vilka är en liten del av undervisningen)

        Varför är det svårt att förstå? Jag hänger verkligen inte med i ditt ifrågasättande. Jag vill ha en konstruktiv diskussion, inte ha en diskussion i vilken man förutsätter visa saker utan att ha tillräcklig fakta.

      • mars 13, 2013 1:02 e m

        Ifall det handlar om läroplan och styrdokument så är det en viktig del men då borde kursen heta det. Jag vidhåller att ”skolpolitik” bör vara en fritidssyssla.

        Även val av namn är viktigt, det ska gå att se vad det är ni ska undervisa om. Er verksamhet behöver ifrågasättas och då bör ni förse oss med faktaunderlag så att det blir lätt att göra.

      • mars 13, 2013 1:04 e m

        Och vad heter vår kurs då?

        Men ifrågasätt då verksamheten och inte mig som enskild individ.

      • mars 13, 2013 1:05 e m

        Om du går in på SUs kurshemsida, letar upp kurser i pedagogik, så kan du där läsa om innehållet. Det är fullständigt klart och tydligt skrivet.

      • mars 13, 2013 1:35 e m

        Jag vill ifrågasätta en konkret lärarutbildartjänst och dess innehåll.Det betyder inte att jag vill ifrågasätta dig som person. Du kan ju antingen ha bra argument för varför din tjänst är värdefull eller göra något åt innehållet så att det blir viktigare för studenterna. Vilketdera som gäller är inte intressant eftersom jag fortfarande vill addressera ett allmängiltigt problem och är ute efter om utbildningen innehåller inslag av skolpolitik och annat som jag inte tycker tillhör uppdraget.

        Jag hoppas och tror att du hittar en bra roll även i en lärarutbildning som får mer fokus på att förbereda studenterna för skolans utmaningar och mindre av allmänt filosoferande eller till och med politiskt vinklat kunskapssökande.

    • mars 13, 2013 1:38 e m

      Intressant kurs men den ger verkligen intrycket av att bli mycket mer värdefull om den genomförs av en lärarutbildare med erfarenheter av elever på rätt stadium. I annat fall riskerar den att bli alltför abstrakt.

      • mars 13, 2013 4:02 e m

        Ja, den kan bli abstrakt, men inte för mina studenter … då jag utgår från konkreta exempel som vi diskuterar. Dessutom förhindrar inslaget av VFU och stora delar av kurslitteraturen att det blir abstrakt. För mig gäller det att konkretisera teorierna, vilket innebär att jag måste ha läst in mer än kurslitteraturen.

        Kursen riktar inte in sig helt hållet på samtal med elever, utan med alla som är inblandade i t.ex. det etiska dilemman som de flesta lärare ställs in för. Vad som gäller är att få en beredskap både inför förutsedda och oförutsedda händelser. Professionella samtal handlar inte om att tala om etik med eleverna.

        De studenterna lär sig kan följas upp på praktiken med samtal med handledare och lärarlaget. Men eftersom de snart är färdiga lärare, kan de ta med sig kunskaperna och diskutera vilken etik som skall gälla på den arbetsplats de kommer till.

        Även om du skulle ha rätt i att det skulle vara värdefullare om lärarutbildare hade direkt erfarenhet av ett stadium, vilket de inte finns några belägg för, såvitt jag känner till, är det ganska ouppnåeligt. Det skulle betyda att vi som arbetar som lärarutbildare skall ha erfarenhet av alla stadier, inkl. förskola, fritidshem. Och om vi dessutom skulle ha lärarlegitimation, skulle vi behöva få alla fyra examina, plus doktorsexamen. Det är ju inte så att vi har en kurs … utan flera. Vi hinner bli pensionerade innan vi öht kommer ifråga 🙂

        Allt hänger inte på lärarutbildarens erfarenhet av ett speciellt stadium. Eftersom hon kan vara alltför bunden till sin tidigare lärarroll och därmed inte ha den distans som behövs när man arbetar som lärarutbildare. Medlevd erfarenhet är inte alltid det mest önskvärda.

    • mars 13, 2013 4:20 e m

      Teorin om att medlevd erfarenhet skulle ha lägre relevans är något som lärarutbildare ofta lyfter fram men ingen har något belägg för den. Istället visar det senaste när det gäller hjärnforskning att en färgrik kontext ger starkt positiva bidrag till förståelsen. Bra med att ha upplevt något i många olika kontexter också.

      Att lärarutbildare skulle specialisera sig på olika stadier värjer sig många emot av de organisatoriska skäl du för fram men egentligen är det inte så svårlöst med lite större bredd i vilka kurser lärarubildaren kan ta. Jag ser det här som del i samma huvudlösa alla lärare är lika filosofi som SKL tillämpat.

      • mars 13, 2013 5:38 e m

        Jag säger inte att medlevd erfarenhet har ”lägre” relevans. Det är bara inte så oproblematiskt som du ger uttryck för.

        Nu tror jag inte att det är så bra att vara specialiserad i alltför hög grad, eftersom de flesta kurser kräver en bredare kompetens än vad som ingår i ämnet. För att kunna lära ut hur man skall tolka formuleringar i läroplanen, behöver man ha kunskap om olika åldrar och utvecklingsstadier, mm,

      • mars 13, 2013 8:23 e m

        Allt har fördelar och nackdelar, det är förstås viktigt att förstå hela tankegången bakom läroplanen men det känns dock ännu viktigare att studenterna får hjälp att konkretisera läroplanen i vad den betyder i mötet med eleven.

    • mars 13, 2013 9:25 e m

      Det känns också viktigt att fundera på vad lärarstudenter måste ha med sig i bagaget när de börjar arbeta. De behöver börja konkretisera läroplan och kursplaner från dag ett i mötet med eleverna om de inte ska bli helt utlämnade till läroboken eller en kollegas lektionsplaneringar. Däremot finns det många erfarna kollegor som arbetat in mängder av nya kursplaner i undervisningen, som haft möten och överlämningar med andra stadier osv osv. Lärarstudenter behöver en utbildning som hjälper dem igång, sen upptäcker de att det är dags för det livslånga lärande med en ström av nytt.

      Det samma gäller etik, det är förberedelse för elevmötena som behövs, när skolan utarbetar vision, har värdegrundsövningar etc. är det lämpligt att de med mer erfarenhet håller i taktpinnen.

      • mars 13, 2013 10:33 e m

        Vi borde kanske börja med att röja framför egen dörr i skolan innan vi för fram kritik mot andra när det kommer till arbetet med frågor relaterade till den demokratiska värdegrunden och etik och moral. Senaste siffrorna från Bris är rena skräckläsningen faktiskt. Skolan är den näst vanligaste orsaken till att barn och unga kontaktar Bris. Det är oacceptabelt. Och jag fasar för vad Rädda Barnens Ung röst som jag tror kommer senare i år visar.

      • mars 14, 2013 5:57 f m

        Nu finns det en tydlig koppling mellan lärarubildarnas skicklighet att förbereda lärarna på de etiska frågorna och hur väl skolan lyckas,

        Dessutom så är inte proportionen anmälningar större en förväntat med tanke på den långa tid eleverna tillbringar i skolan. BRIS siffror visar bara hur samhället ser ut. Det är bara 150 år sedan dueller med dödlig utgång. Några miljondelar av mänsklighetens historia. Jag anser att vi utvecklas mot demokrati i snabb takt och pekar på att de som haft för bråttom in i ett mjukare samhälle blivit tillintetgjorda av mer aggressiva grannar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: