Skip to content

Medeltidsvärderingar.

januari 6, 2013

Det finns många av de som betraktar sig som progressiva som samtidigt vill flytta fokus bort från kunskapsmålen mot exempelvis värdegrunden. Jag påminner om att det var precis den katolska kyrkans inställning under medeltiden, bara man hade rätt religiösa värderingarna så kom kunskapen sen. I verkligheten var inkvisitionen verksamt redskap för att stoppa kunskapstillväxt och de som inte anser fri kunskap syndigt fick kämpa hårt.

Är man riktigt progressiv och framåtsyftande och vill utveckla skolan så fokuserar man på kunskap. Att alla elever utvecklas mycket när det gäller kunskap är det helt centrala för skolan och borde vara en självklarhet för den som vill kalla sig progressiv.

Annonser
26 kommentarer leave one →
  1. januari 6, 2013 12:34 e m

    Bra! Märkligt dock att sådant ska behöva sägas…

  2. januari 6, 2013 2:48 e m

    Jag länkar till ett inlägg av Bertil Törestad som handlar om att lärarutbildningen innehåller så lite kring kognitiva vetenskapliga landvinningar och så mycket om andra perspektiv på lärande. Det tankemönster jag tar upp ovan där ideologi ska ersätta konkret kunskap, tycker jag har en nära koppling till ett tankemönster där vi glömmer bort att förstå oss på hur vi stimulerar individens lärande bara för att så mycket handlar om de faktorer som lärare inte kan påverka.

    http://torestad.blogspot.se/2013/01/psykologi-i-stallet-for-didaktik.html

    Jag lägger till ett twittercitat från en förespråkare av att prioritera annat än kunskap:

    Fredrik (frekar06) ‏@valaret2010
    @janlenander Att tappa fokus på #demokratiuppdraget är det som är medeltida. Vi har ett jätteansvar för demok. utveck. i vårt land i #skolan

    och hör precis som han till de som anser det oerhört viktigt för samhället att försvara demokratin. Det är bara det att kunskap lösgör elevernas möjligheter att förädla och få genomslag för sin ideologi medan fokus på demokrati i skolan styr alla mot en gemensam ideologi. Fokus på kunskapsuppdraget i skolan är därför en mycket kraftfullare väg till demokrati. Demokrati innebär nämligen utrymme för många ideologier.

  3. januari 8, 2013 9:35 f m

    Ja du Jan Lenander. Frågan är om inte du precis i klartext lyckats visa på behovet att arbeta vidare för att sätta den demokratiska värdegrunden i centrum. Man kan alltid vända andras argumentation till sin egna fördel. 🙂

    • januari 8, 2013 12:28 e m

      Det här skulle jag kunna tolka som att du ser en personlig fördel med att den demokratiska värdegrunden kommer i centrum. 😉

      Jag driver förstås tesen att den demokratiska värdegrunden ska vara i centrum genom att vi i skolan satsar på kunskapsuppdraget men blir förstås nyfiken på var du hittat något skäl till att den ska vara i centrum för skolans uppdrag. Jag har i och för sig exempelvis dragit några historiska paralleller men den viktigaste slutsatsen som kan dras av dem är att kunskap som gör det möjligt att göra historiska analyser är mycket avgörande för en demokratidiskussion.

      Det vore intressant om du kunde diskutera själva tesen jag argumenterar för.

      Det finns ingen möjlighet att uppnå konsensus om vad demokrati innebär utan en bärande del av demokratibegreppet är just att tillåta olika syn på hur beslut ska tas och balansera dessa synsätt mot varandra. Det som olika individer behöver lära om demokrati är därför olika saker och det enda sättet att lyfta samhället demokratiskt är att lyfta den gemensamma kunskap som möjliggör demokrati.

  4. januari 8, 2013 1:46 e m

    Jan,

    Det är en åsikt som ofta framförs i diskussionen att det räcker med att man förmedlar och förankrar kunskap om demokrati och mänskliga rättigheter och att man löser hela skolans demokratiuppdrag genom att fokusera på kunskap. Det finns åtminstone två grundläggande fel i det resonemanget. I LGR 11 framkommer rakt ut att det sättet att resonera inte är lever upp till de krav som ställs när det kommer till demokratiarbetet i skolan: ”Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värden. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet”. Det andra problemet är att helt har missat att ett fungerande demokratiarbete ute i skolorna är en förutsättning för att vi inom de samhällsorienterade ämnena ska kunna ta ansvar för de kunskaper som eleverna ska få inom dessa ämnen. För att visa på det så tar jag här två exempel från den inledande texten om ämnets syfte i ämnet Samhällskunskap. Första exemplet: ”Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt” och andra exemplet: ”Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser ”.

    Med andra ord finns det en stor risk för att man med ditt sätt att resonera inte bara helt underminerar förutsättningarna för de samhällsorienterade ämnena att nå bra resultat utan det är också stor risk att man drar undan mattan för sin egna argumentation för fokus på kunskap. Sån tur är blir vi alltfler som vill ha värdegrunden i centrum och som tror på ett demokratilyft för svensk skola. Vi blir fler som arbetar för en skola för framtiden med bas i de mänskliga rättigheterna och för en bättre arbetsmiljö för eleverna. Men är medveten om att det är ett maratonlopp att ta sig dit med många hinder på vägen. Det är bara att ladda upp batterierna till max och köra för skolan behöver ett demokratilyft.

    • januari 8, 2013 3:06 e m

      Nu är det inte bara värdegrunden som behöver uppnå att eleverna inte bara kan rapa upp den utan också använda den. Eleverna ska kunna skriva på språken, lösa matematiska problem och bygga upp sina egna experiment.

      Jag fascineras dock av hur lite du som blivande samhällskunskapslärare funderar kring den nödvändiga progressionen för demokratiuppdraget. Lärare på de lägre stadierna behöver göra stora insatser för att skapa förståelse för rättvisa, jämlikhet och andras yttrandefrihet. Utan dessa förutsättningar blir majoritetsbeslut bara en lek som inte får ha för stora konsekvenser för den som blir nedröstad. Är vi dessutom medvetna om att tonåringar inte har förmågan att analysera alltför långsiktiga konsekvenser, hjärnforskningen visar att deras hjärna inte har den mognaden, då bör vi även när det gäller dem vara återhållsamma med vilka konsekvenser deras beslut ska kunna få.

      Det är knappast så att demokrati kan lösa alla problem. Beställa mat i Spanien kräver spanska och elsäkerhet att vi vet vad som är farligt. Det finns en påtaglig risk att de rättvisa demokratiska besluten inte kommer handla om något viktigt ifall vi inte kan åstadkomma något viktigt. Det blir lite som kritiken av kommunismen, rättvis fördelning av svält.

      Demokrati kräver mycket kunskap för att åstadkomma något bra, att fokusera på demokrati i alla ämnen är att börja i fel ände.

  5. januari 8, 2013 2:12 e m

    Nu blir det en del citat från LGR 11 och Skollagen. Men detta är i alla fall de formuleringar som tillsammans utgör grunden för min tolkning att värdegrunden ska vara i centrum för skolans uppdrag. Börjar med Skollagen.

    1 kap 4 §: ”Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.”

    1 kap 5 §: ”Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.”

    Nu över till LGR 11:

    LGR 11 (sid 7): ”Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.”

    LGR 11 (sid 8): ”Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.”

    LGR 11 (sid 12): ”Alla som arbetar i skolan ska visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt.”

    LGR 11 (sid 12): ”Läraren ska klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet,”

    LGR 11 (sid 15): ”Läraren ska svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad,”

    LGR 11 (sid 15): ”Läraren ska tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen”

    LGR 11 (sid 15): ”Läraren ska förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle.”

    Sen kan säkert uppdraget skolan har tolkas på olika sätt och formuleringarna ovan kan säkert också tolkas på olika sätt från olika lärare. Men ovanstående är i alla fall grunden för mitt ställningstagande kring att värdegrunden ska vara i centrum för skolans uppdrag.

    • januari 8, 2013 3:18 e m

      Du hittar mängder av paragrafer som lyfter att demokratiuppdraget ska ingå i skolans och lärarnas uppdrag men inget som säger att det skulle behöva vara viktigare än andra uppdrag.

      Dessutom tar du upp paragrafer om skydd mot kränkningar etc. och jag hävdar att fokus på spännande innehåll är ett sätt att motverka sådant. Majoritetsbeslut i yngre åldrar är däremot något som lätt kan spä på sådana tendenser när någon uttrycker ”fel” åsikter.

      • frekar09 permalink
        januari 8, 2013 3:35 e m

        En fråga jag ställer mig då är: Vilken eller vilka paragrafer menar du hävdar att kunskapuppdraget ska stå i centrum? Och fortfarande: Att ha fokus inom det ena uppdraget innebär inte att man inte tar ansvar för det andra. För det är vi skyldiga att göra. Skolan har dubbla uppdrag. Och ingen lärare kan på några juridiska grunder vad jag kan se komma undan med att bara utföra och implementera det ena uppdraget i undervisningen.

      • januari 8, 2013 8:16 e m

        Alla kursplaner är fulla med KUNSKAPSmål. Det anses självklart av många att kunskap är skolans huvuduppdrag. Jag tror inte att lagstiftaren ens tänkt tanken att skolans uppdrag inte skulle handla om det.

        Vi måste vara ansvariga för båda uppdragen men fokus innebär att det ena prioriteras.

  6. januari 8, 2013 6:02 e m

    Du är en farlig lärare, Fredrik. Om alla lärare skulle ha samma prioriteringar som du gällande skolans uppgift skulle Sverige snart hamna ännu längre ner i kunskapsligan. En lärare måste förstå hur man ska behandla de uppgifter man har sig förelagda. Du har helt snöat in på demokratiuppdraget. Lite självkritik, tack!

    • januari 8, 2013 8:10 e m

      Som samhällskunskapslärare kan en ensidig tonvikt på demokrati nog upplevas som störande för många elever men därifrån till att uppleva Fredrik som farlig är steget långt.

      Däremot kan jag tycka att du har en viktig poäng och om jag som fysiklärare valde ett sådant fokus skulle det påminna om Färilaprojektet och vara rent farligt för elevernas lärande.

    • frekar09 permalink
      januari 8, 2013 11:05 e m

      Jag kan då berätta att det pågår en hel del arbete som inte är direkt kopplat till värdegrund bakom kullisserna. En konkret sak är att jag kommer att arbeta fram ett skolpolitiskt program under den här terminen. Även om jag egentligen tänkt att lansera detta som en helhet om någon eller några månader så får ni redan här en liten försmak av vad som kommer att finnas där:

      A. SKL avskaffas. Kommunerna tar över skolverksamheten och regionerna tar över sjukvården. Eventuell annan verksamhet tas över av staten om inte särskilda skäl föreligger för annat omedelbart när SKL försvinner.

      B. Budgetreglerna ändras. Kommunallagen ändras så att kommunernas budgetar ska vara i balans över en konjunkturcykel och inte över en 3 års period som nu.

      C. Arenor och evenemang. Sverige har ett gott rykte om sig att sköta stora evenemang som Eurovision, Hockey VM och så vidare på ett bra sätt och det ska vi göra även i framtiden. Idrottsrörelsen i Sverige ska vara i världsklass. Men vi behöver förändringar om vi ska kunna hålla den nivån. Enskilda kommuner ska inte stå för miljardsatsningar på idrotten med de stora risker det innebär. Det ansvaret handlar om att utveckla svenska infrastrukturen och det är inte en kommunal fråga utan en fråga för staten. Då kan vi på köpet få mer likvärdiga förutsättningar för idrotten i det här landet. Kommunerna ska då ägna sig mer åt sina kärnverksamheter som skola, bibliotek osv. som kommunen är skyldiga att tillhandahålla.

      D. Hållbar utveckling. Skolan ska genomsyras av miljötänkande och hållbar utveckling med fokus på framtiden. Elever som vill ska oavsett program på gymnasiet kunna välja inriktning mot naturvetenskap i allmänhet eller för den som vill det läsa inriktning mot miljö och hållbar utveckling för att nu nämna ett exempel.

      E. Grundskolan och gymnasieskolan. Grundskolans ämnesstruktur ändras enligt det tidigare förslag som jag hade uppe i en kommentar till ett tidigare inlägg. Så även NV – Programmet. Förslag om samhällsprogrammet och teknikprogrammet kommer också.

      Ja, det var några punkter som kommer med. Mer om några månader eller så.

    • frekar09 permalink
      januari 8, 2013 11:39 e m

      Det förvånar inte mig att Bertil Törestad kommer med dessa uttalanden om att jag är en farlig lärare. Törestad har redan anklagat mig för att vara okunnig i frågor om mobbning och om värdegrunden hos Björn Hultman idag. Detta trots att både jag och Björn har gett honom länkar, publikationer, forskning och så vidare som visar att de teorier han framför inte är korrekta och bett honom vid ett flertal tillfällen att hänvisa till källor för sina påståenden och teorier. Några sådana källor hade vi inte fått mitt på dagen när jag var inne senast. Så det är inte så trovärdigt att anklaga mig för att vara okunnig i dessa frågor. Det är tid för Törestad att lägga korten på bordet.

      • frekar09 permalink
        januari 8, 2013 11:54 e m

        Bertil Törestad torde vidare ha följt min blogg tillräckligt länge för att se att det där finns en lång rad artiklar om andra frågor inom skolan och samhället. Jag har skrivit många inlägg om IKT, om mina tankar kring olika former för examination, om huvudmannaskapet, om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och så vidare. I övrigt handlar min blogg väldigt mycket om att bevaka och reflektera över nyheter i vår omvärld. Det har till exempel handlat om Euro-krisen och om den arabiska våren. Det har till exempel handlat om Anonymous och den makt som de har skaffat sig, det har handlat om fiskala stupet i USA osv. Att bevaka och reflektera över omvärlden är ett intresse och dessutom helt nödvändigt för att klara yrket som samhällslärare.

      • frekar09 permalink
        januari 9, 2013 12:04 f m

        Och det lär inte hända mindre under 2013. Redan i februari har vi ett val i krisdrabbade Italien där du har tre som har en chans. Monti ser inte ut att kunna vinna det valet alls. Den ena har en bakgrund inom kommunistpartiet och den militanta fackföreningen. Den andre leder ett parti som heter Fem Stjärnor. Deras första åtgärd: Försätta Italien i statskonkurs. Och så har vi Berlusconi. Behöver ingen presentation. Med Berlusconi back on track finns det alltid något att skriva om! 🙂

      • januari 9, 2013 8:09 f m

        Jag har visst gett Fredrik referenser. Det jag önskat vad gäller mobbningsinsatser är uppgifter som visar att upprepad information a la Björn verkligen åstadkommer en minskning av mobbningen. Inte bara en förhoppning om att så ska ske.

    • januari 9, 2013 9:02 f m

      Jag har väl hela tiden känt att Fredrik som lärare skulle vara mycket bredare än demokratiuppdraget och vet ju att de ämnen som intresserar Fredrik spänner över ett mer än tillräckligt brett område för att han ska kunna bli en bra lärare. Det är bara det att ordet fokus innebär en prioritering och då är det annat som prioriteras ned. Jag har ännu inte stött på någon lärare som inte måste kompromissa med sitt uppdrag för att hinna med och då innebär mycket tid till demokratiuppdraget att något annat inte hinns med.

      Jag har en mängd erfarenheter av situationer där en ökad informationsmängd varit rent kontraproduktiv och gjort eleverna mer benhårt fördomsfulla. Det gjordes en utvärdering av olika antimobbningsinsatser för ett tag sedan (jag hittar tyvärr inte någon artikellänk) men resultatet var minst sagt nedslående. Aktivt arbete mot mobbning har gjort nytta och dagens skola är mycket bättre än den jag gick i och ännu bättre än den min far gick i på denna punkt. Det finns dock mycket som tyder på att det inte är kvantiteten utan kvaliteten på de insatser som görs som spelar roll.

      Det finns lärarutbildare som drivit tesen att mer arbete med värdegrunden och ökad demokrati skulle vara hela lösningen på elevkonflikter och kränkande behandling. De har dock inte alls kunnat belägga den tesen och motteorier om understimulans och vissa naturliga mekanismer av mindre positivt slag har inte alls kunnat vederläggas. En av utvärderingarna av Experimentgymnasiet var att ”direktdemokratin främst gynnat de mest högröstade” och det finns flera berättelser om att det var en klick som bestämde och om kränkningar av andra. Att flera av eleverna lyckats ta sig fram i samhället och politiken kan snarare vara en indikation på vässade armbågar än ett arbete mot kränkningar. Utslagningen var hög och många elever kom ut efter flera år med låg aktivitet och var illa rustade. Det är verkligen avgörande hur man arbetar med demokratifrågorna.

      • januari 9, 2013 9:56 f m

        Jag tror säkert att Fredrik kan bli en mycket bra lärare men då måste han bli mer intresserad av kunskapsfrågan. Brist på kunskap lägger dock grunden för fördomsfullt tänkande, vilket ingalunda gynnar demokratin.

      • januari 9, 2013 10:43 f m

        För den som vill se min prioritering inom SO-ämnena så finns min grovplan. ute offentligt nu på min blogg.

        http://frekar12.files.wordpress.com/2012/08/grovplanering-fc3b6r-so-c3a4mnena.pdf

      • januari 9, 2013 11:34 f m

        Det såg ju bra ut och demokrati var en viktig del men ändå en mindre del. Jag är ju ingen expert men det här stämmer väl ihop med de förväntningar jag har i mina ämnen på vad eleverna ska ha för förkunskaper inom SO.

      • januari 9, 2013 1:20 e m

        Arbetsområdet Demokrati och Politik kommer mer konkret vara 10 veckor. Och inom ramen för detta tänker jag mig följande innehåll:

        Demokrati och mänskliga rättigheter. Vad demokrati och diktatur är, vilka barnets rättigheter är enligt barnkonventionen, vad andra konventioner om de mänskliga rättigheterna säger såsom Europakonventionen och här blir det sannolikt så att man även kommer in på Europadomstolen och dess roll i EU-samarbetet. Olika organisationers arbete för mänskliga rättigheter och hur MR kränks runt om i världen. Etiska och demokratiska dilemman som är kopplade till rättigheter och skyldigheter i en demokrati. Kan se FRA-lagen som ett bra exempel här där säkerhet och integritet krockar.

        Nationella minoriteter. Här tar vi upp dess rättigheter och särställning, men även det politiska systemet med Sametinget och de politiska frågor som rör Samerna och kanske framförallt rennäringen och hur debatten ser ut där för att få till kopplingen till vad centralt innehåll kallar ”aktuella samhällsfrågor”. Även den mer allmänna delen av LGR 11 tar upp detta med nationella minoriteter.

        Politiska systemet. Hur regeringen, riksdagen, kommuner och landsting funkar. Våra grundlagar. Europeiska unionen. Politiska ideologier och olika skiljelinjer i svensk politik och hur dem utvecklats. Kärnkraften är ett bra exempel här. Individer och gruppers möjligheter att påverka.

        Statsskick i världen. Kommer nog att fokusera på länder som har både lika och olika statsskick mot oss för att kunna visa på skillnader och likheter mellan olika statsskick i världen. Fördelar och nackdelar med olika former av statsskick är också viktigt här. Frankrike och USA är två intressenta länder exempelvis. Schweiz är intressant att ta upp pga deras fokus på mer eller mindre direktdemokrati.

        Examination och temastudier. Examination sker i form av en RET-Tenta där eleverna ska formulera tre diskussionsfrågor som ska besvaras sedan av dem själva. Vidare sker examination genom att de redan i början av detta område tilldelas ett politikområde som de ska analysera utifrån de olika kunskaper som de får under momentet. Samt utifrån ett perspektiv som jag tilldelar. Och här gör jag en direkt koppling till LGR 11:s mer allmänna del (sidan 9-10) genom att använda de perspektiv som nämns där i form av: Historiskt perspektiv, miljöperspektiv, internationellt perspektiv och ett etiskt perspektiv. Temaarbetet ska lämnas in och opponering ska ske på detta temaarbete. Min förhoppning är att vi ska kunna hålla opponeringen i skolan men skulle det visa sig inte fungera så får vi använda forum i Moodle för det här. De kommer sedan vägas ihop och där man kan väl säga att temaarbete och RET kommer att stå för kanske åttio procent av betyget på området och 20 procent på opponeringen. Dock måste alla tre vara minst betygssatta med E för att arbetsområdet ska bli E. Man kan inte komma undan med en dålig opponering till exempel.

  7. januari 8, 2013 9:56 e m

    Det finns ingen automatik med vilken eleverna blir positiva till fokus på demokratiuppdraget. Det är istället så att stora grupper elever varit med på ”tråkiga” demokratidagar och ser dem som naturliga tillfällen för skolk. En lärare som kan utlova höga betyg med liten ansträngning kan bli ganska populär men inte alltid hos skolledningen och det brukar inte heller innebära speciellt mycket respekt. Den särklassigt vanligaste förväntan hos elever är att de ska få med sig kunskaper de har mycket nytta av för framtida yrken, det gäller att sälja in att de får det.

Trackbacks

  1. Prioriteringar i #skolan och SO-ämnena | Fredriks blogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: