Skip to content

STRUKTUR

november 5, 2012

Jag fortsätter att analysera det Peter Gärdenfors skriver i ”Skolans struktur tar kål på elevernas motivation” och funderar kring det här med skolans struktur. Ända sen ramfaktorteorin dök upp har vi försökt att bryta upp skolans struktur men Kamratpostens tävlingar på 60-talet var mer visionära kring ändrade byggnader, rutiner och struktur än det vi sett efteråt. Vad är det då som gör detta så svårt?

Unga människor behöver struktur och ledarskap för att känna trygghet och det finns ett antal ekonomiska ramfaktorer ingen vill ändra på. Lärartätheten kräver stora grupper/lärare och cirka 3 kvadratmeter/elev är också något slags tak.

Annonser
23 kommentarer leave one →
  1. november 5, 2012 10:51 f m

    Jan,

    Den traditionella skolan har misslyckats och det är tid att vi börjar inse detta nu. Att införa mer av samma medicin i form av mer struktur kommer inte att funka. Men dessvärre har man från utbildningspolitiskt håll stoppat huvudet i sanden och agerar struts istället för att förändra och tänka om utbildningsväsendet så att det stämmer överens med samhället i vår nutid. Nu införs det ena ankaret mot skolutveckling efter det andra. Katederundervisning, studentexamen, fler nationella prov och så vidare är bara några exempel på hur ett fåtal bakåtsträvare i det här landet dessvärre försöker föra skolan 40 år tillbaka i tiden. Det är tid att återta debatten och göra processen kort med dessa bakåtsträvande åtgärder. För vi har inte råd med detta i vårt land om vi ska hänga med in i ett digitaliserat och globaliserat samhälle som utvecklas oerhört fort.

    Den värld som utbildningsministern tror att vi befinner oss i när han formar skolan kan ev. finnas i hans drömmar. Men den har oerhört lite med verkligheten att göra. Och de flesta av lärarna vill inte ha med honom och hans politik att göra. Nästan 30 procent gav honom betyget 0 av de 1200 lärare som tillfrågades av Lärarnas tidning för ett slag sedan. Endast 1,5 procent gav hon betyget 5. Jag tänker inte finna mig i att ett litet fåtal bakåtsträvare i det här landet sätter stopp för skolutveckling och tänker också agera. Har en del idéer på gång här kring hur detta också ska genomföras.

    • november 5, 2012 11:32 f m

      Det är snarare strukturlösheten som måste ha nått vägs ände då allt eftersom skolan släppt på krav och struktur så har eleverna blivit allt mer stressade. Utan struktur ingen trygghet. Det går att kritisera Björklunds strukturer för många saker men de kan åtminstone kritiseras medan strukturlöshet är som en stor oformlig amöba som slukar upp all motivation och kraft. Den ilska man kan känna över vissa av Björklunds förslag kan användas till något konstruktivt men den förlamning som drabbar en efter en föreläsning fylld av människosyn, elevsyn, skolperspektiv utan någon struktur, den kan leda till letargi.

      Det är inte så att IT innebär trender mot en ostrukturerad värld, det är bara utvecklingstempot när det gäller nya strukturer som kan få den oinitierade att tro det. Ska man ge sig in i ett nytt område måste man förstå dess struktur, kunna följa dess röda tråd så att ens källkritik håller och ens frågor ställs i rätt ordning och i rätt forum.

    • november 5, 2012 3:46 e m

      Fredrik, om det är något eleverna behöver i skolan är det struktur. Den kan givetvis se ut på väldigt olika sätt men utan struktur faller hela systemet samman. Det eleverna vill veta är vad de ska göra, när och hur mycket. Mitt jobb är att informera dem om det, bedöma deras insatser och sträva mot att skapa individer som så småningom kan klara av att själva bestämma vad de ska göra, när och hur mycket.

  2. november 5, 2012 7:14 e m

    Kenth och Jan,

    I stort sätt samtliga stora undersökningar både kvalitativa och kvantitativa som har studerat skillnaderna i resultat mellan de elever som läst inom ramen för de traditionella strukturerna i skolan med de som har läst online utbildning alternativt kombinerat online med att läsa i skolan visar att det är de elever som läser traditionellt i skolan som presterar sämst. Sen är bilden lite splittrad när det kommer till huruvida det är eleverna som läser bara online eller de som läser i det som kallas för blended learning där man kombinerar online utbildning med undervisning i skolan som presterar bäst resultat. Om nu strukturen är så viktig som ni hävdar, kan ni då förklara för mig hur det kan komma sig att de som läser bara i skolan är de som presterar sämst resultat?

    http://bits.blogs.nytimes.com/2009/08/19/study-finds-that-online-education-beats-the-classroom/

    Att vi måste ha vissa strukturer är det dock ingen som har sagt något annat om. Även i en online utbildning har du strukturer. Men det frågan rör är hur dessa strukturer ska se ut och där är det tämligen uppenbart att dagens struktur inte håller måttet med de förändrade förutsättningar som nu råder. Jag är medveten om att jag talar om stora förändringar, men något måste faktiskt hända här. Det kan också nämnas att 25 % av landets studenter på högskolenivå redan läser online utbildning och det ökar fort. Då kan man undra vad det är vi ska förbereda våra elever för egentligen.

    Fredrik

    • november 5, 2012 8:27 e m

      Den typen av undersökning du nämner kan knappast ha gjort på breda riktigt jämförbara grupper. Distansundervisning används ju ytterst lite för yngre åldrar och de barn de används för måste ha mycket speciella förutsättningar.

      Jag observerar förstås gymnasieelever och minns min egen tid. Det är helt klart så att själva undervisningen upptar en minoritet av elevernas tid. Umgänget med klasskamrater, att bekanta sig med tjejer/killar och mängder av andra saker är viktiga för dem. Jag tror säkert att de med distansundervisning skulle lära sig mer centralt innehåll men jag tror att de skulle utvecklas mindre.

      Jag är inte så negativ till dagens skola och struktur som du och håller i och för sig med om att den måste breddas för att omfatta IT men de kan allt göras med små försiktiga steg så att vi inte raserar för den stora majoritet elever som trivs och utvecklas bra nu.

      • november 5, 2012 8:47 e m

        Jan,

        Jag talar inte om att ersätta dagens system med online utbildning utan om att ha kvar undervisningen i skolan för de elever som behöver detta och ha online utbildning för de som behöver detta. Alltså en större valfrihet när det kommer till hur man läser sin utbildning. Detta finns redan inom den högre utbildningen och är välfungerande där och inom vuxenutbildningen. På det sättet skulle vi kunna möta fler behov tror jag och vi skulle eventuellt kunna möta de elever som är så kallade ”hemmasittare” och som aldrig är i skolan i stort sätt.

      • november 5, 2012 8:54 e m

        Den ökade valfriheten kan jag i stort sett stödja även om jag hör till de som inte anser att föräldrar har rätt att hålla sina barn hemma för att indoktrinera dem i de mest konstiga villoläror, dvs en liten brasklapp.

      • november 5, 2012 9:19 e m

        Det ska råda samma krav på en online utbildning som i skolan även om då formerna blir annorlunda med tanke på att utbildningen sker över Internet. Vi har idag fullständiga digitala klassrum så du kan nästan hålla samma lektion eller seminarium online som i det fysiska klassrummet.

      • november 5, 2012 9:26 e m

        Jan,

        Även om vi än så länge inte har online utbildning så är det min uppfattning att vi nog ändå bör använda den här typen av tjänster i andra syften inom utbildningsväsendet. Inte minst för att förbereda eleverna för den framtid som kommer. Cisco räknar med att antalet användare av videokonferenser i företagsvärlden kommer att öka från 36,4 miljoner användare år 2011 till 218,9 miljoner användare 2016.

        http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/cisco/pressrelease/view/internet-aer-fyra-gaanger-stoerre-aar-2016-767598

  3. november 5, 2012 8:52 e m

    Dessa hemmasittare som inte är i skolan av olika anledningar har vi oerhört svårt att möta som det är nu. Och kan vi nå dem via online utbildning så är faktiskt en hel del vunnet. För det är bättre att de får utbildning online än att de inte får någon utbildning alls.

    • november 5, 2012 8:58 e m

      Jag ser tyvärr inte att distansutbildning kommer att kunna nå någon betydande andel hemmasittare. De som arbetar med dessa elever brukar lyfta helt andra verktyg.

      • november 5, 2012 10:41 e m

        Det var så tidigare Jan. Numera har man börjat använda sig en hel del av olika digitala verktyg för att nå dessa elever. Då man har sett att detta är ett område där man kan möta eleven där den befinner sig.

      • november 6, 2012 7:03 f m

        Vi ska nog hålla isär digitala verktyg och distansundervisning. Om möjligheterna med IT är vi överens.

  4. november 5, 2012 9:57 e m

    Jag har svårt att tro på onlineutbildning som annat än ett supplement. Jag är övertygad om att mina engelskelever lär sig bättre av varandra och mig än att sitta på varsitt håll. Jag ser det inte som ett mål utan ett verktyg för att göra tiden i klassrummet mer effektiv och givande för mina elever.

    Jag kan, och håller på att, utbilda mig genom olika onlinekurser som erbjuds av diverse universitet runt om i världen. Men hjärnan hos växande barn och ungdomar har helt enkelt inte kapacitet för att applicera sig på det sättet som krävs för att klara av en sådan utbildning. Till och med jag har svårt att hålla motivationen uppe ibland, och jag skippar delar av onlineföreläsningar som inte intresserar mig. Jag, som vuxen, kan hantera det glappet i nödvändig information hyfsat för att ändå klara en sådan kurs men jag har svårt att se mina 16-åringar göra det.

    Det är i klassrummet jag måste hitta till elevernas motivation och lust att lära. Min undervisning bör vara sådan att de gärna vill ta sig till skolan för att ta del av den. Det fysiska mötet är så överlägset när det gäller kunskapsöverföring.

    Och då är jag ändå IT-pedagog så jag är inte helt uppe på läktaren när det gäller de frågorna.

    • november 6, 2012 6:53 f m

      Jag tolkar de undersökningar jag hittar kring on-line utbildningar som att för äldre åldrar så visar inslag av on-line utbildning ge positiva effekter. Jag hittar inte något sådant för renodlad distansundervisning eller för lägre åldrar.

  5. oscarsemb permalink
    november 6, 2012 7:33 f m

    Är det inte så att det blir tokigt IGEN om vi försöker lösa det här med EN lösning? Kan det dessutom vara så att man är i en mittemellanzon där man har försökt luckra upp lite, men inte på ett sätt som tas på allvar. Följden blir att det blir förvirrat på och halvöppet på vissa håll, medan man på andra försöker stänga ner då för att kompensera. Man får väl bestämma sig för vad man vill. Vill vi ha en mer rörlig och öppen skola så måste vi ju verkligen öppna den. Vilket i sin tur säkert kommer ge lite dippar i resultaten också. Men det är väl dags att tro på vad man gör och inte klamra sig fast i det gamla.

    • november 6, 2012 11:56 f m

      SKL tror ju att likformigt blir billigare så nog kommer det att bli fortsatt kamp mot alldeles för ENkla lösningar. Annars finns det faktiskt numera en strategi för skolutveckling som inte ska behöva innebära några större resultatdippar. Den stavas ”små stegvisa förbättringar” och kompletteras med ökad lärar/skol-autonomi och innebär att nya grepp provas i liten skala och sprids så långsamt att när de inte är bra, rullar man bara tillbaka. Den här strategin har visat sig ge förvånanssvärt snabb förändringstakt, genom att alla steg leder åt rätt håll i stället för fram och tillbaka. Sen kan det här kräva en hel del mod hos den enskilde läraren, då även ett vinnande koncept kan behöva överges för att prova något nyare.

      • november 6, 2012 1:27 e m

        Jan,

        Vi har redan nu en situation som är akut. Flera skolor har inte datorer och är inte uppkopplade mot Internet. Lärare ser inte det som sin uppgift att använda digitala texter i sin undervisning enligt den senaste rapporten som Skolinspektionen kom med. Lärare är den akademiska grupp som i minst utsträckning använder tekniken i arbetet enligt den undersökning som kom för ett slag sedan från Digidel. Austronauten Christer Fuglesang sade vid ett tillfälle att teknik finns överallt i samhället utom i skolan. Och det är en bild som definitivt delas av mig till 100 procent. Jag är trött på dåliga ursäkter från de som inte vill och jag är trött på att det finns vissa individer i det här landet som fortfarande valsar rundor i media och hävdar att det är med den digitala tekniken är farligt för barnen och dessutom som någon hävdade att det var en frälsningslära. Tror man detta så är man inte i modern tid i alla fall.

        Cisco räknar med att år 2016 kommer Internet att vara fyra gånger så stort som nu och det kommer att skickas motsvarande 2 års videoinnehåll över Internet i sekunden. Det kommer år 2016 finnas ca 18,8 miljarder enheter som är uppkopplade till Internet. Den globala trafiken av mobilt bredband kommer att öka 18 gånger mellan 2011 och 2016. Här finns inte utrymme för din strategi om att ta små¨steg framåt. Det där höll kanske för fem till tio år sedan men det håller definitivt inte nu. För samhället genomgår den största förändringen sedan den industriella revolutionen. Det är tid att man från politiskt håll och från skolan vaknar ur dvalan och inser att samhället aldrig kommer att se ut som det gjorde och att det bara är att haka på den stora förändring som nu sker. För antingen gör skolan det här själva eller också kommer verkligheten göra det åt oss. Och jag vill inte se konsekvenserna av om verkligheten gör det åt oss. Med andra ord kan jag inte under några som helst omständigheter acceptera att vi ska inta strategin att göra små steg framåt. För den leder oss helt enkelt inte framåt i det tempo som vi måste ha för att dels hinna i kapp i skolan och dels kunna hålla skolan modern.

        http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/cisco/pressrelease/view/internet-aer-fyra-gaanger-stoerre-aar-2016-767598

    • november 6, 2012 2:05 e m

      När jag arbetade med stora IT projekt och det blev fel så var det ännu viktigare att se till att korrigeringarna gjordes med små eftertänksamma steg. Resultatet kunde bli fullständigt vansinnigt om någon drog iväg med stora steg åt fel håll. Efter decennier där skolans IT-utveckling gjorts enligt principen fort och fel är det nog dags för en lugnare strategi. Gör vi saker rätt så är det egentligen inga svårigheter att hinna ikapp för andras IT utveckling kommer att gå in i många återvändsgränder.

      Med det sagt så är det här inte en ursäkt för att någon huvudman ska låta en enda lärare vara utan egen dator. Vi har vetat att det här steget behöver tas i mer än ett decennium. Det här är ingen ursäkt för lärare att låta bli att ta in IT i sin undervisning. Vi vet att det är ett steg som alla lärare behöver ta om de inte är pensionsmässiga.

  6. november 6, 2012 2:53 e m

    Jan,

    Även om vi än så länge inte har datorer och Internet i alla skolor så borde man kunna börja i skalan att fundera över sina ämnen och hur dessa kommer att påverkas av den digitaliserade värld vi lever i. Om man inte känner att man vill börja med sina ämnen så kan man alltid börja i mindre skala med de värden och allmänna kompetenser i LGR 11 och LGY 11 som vi alla har ett ansvar för att utveckla i skolan hos eleverna. Detta kräver inte tillgång till modern teknik i skolan och skulle kunna vara ett bra och relativt stort steg framåt. Har vi analysen av våra ämnen och helst även de övriga delarna av LGR 11 och LGY 11 klara för oss så kommer vi att få det så mycket lättare när IKT kommer in i skolan. För som jag ser det är det bara en tidsfråga innan alla skolor har datorer och Internet. Låt oss använda den tiden till att diskutera bland annat det som rör de allmänna kompetenserna, värdegrunden och ämnena i relation till digitalisering.

    • november 6, 2012 3:06 e m

      Ifall du menar att lärare skulle börja fundera över IT fastän kommunen inte tillhandahåller några verkty för det så är det förstås bra men vi får inte glömma att arbetsbelastningen redan är hög och då måste trösklarna dit vara rimliga.

  7. november 6, 2012 7:00 e m

    Jan,

    Vi behöver diskutera framtidskompetenser och det var det som jag egentligen ville sätta i centrum i förra kommentaren även om kommentaren var lite luddig. Vi står inför stora förändringar av de samhällsorienterade ämnena. En förändring som jag tror kommer att fortsätta är att inte minst ämnet Religionskunskap kommit att få ett större fokus inom den demokratiska värdegrunden och etik och moral. En utveckling som inte minst drivits av eleverna som vill ha ett ökat fokus inom dessa områdena i Religionskunskap. Detta tryck som har kommit underifrån har och kommer att förändra detta ämne också fortsättningsvis är min bedömning.

    Men även inom ämnet Samhällskunskap har den här rörelsen mot ett mer värdeorienterat ämne fått fotfäste. Detta kan man till exempel se i form av att man mer betonar vikten av frågor som rör identitet och mångkulturalism, vårt demokratiska system och det arbete som bedrivs för mänskliga fri- och rättigheter både nationellt och internationellt. Om jag inte helt missminner mig betonar man nu också vikten av att belysa de dilemman som finns i ett demokratiskt samhälle. Det kan till exempel handla om säkerhet och personlig integritet. Ser inte att denna utveckling kommer att stanna av utan den kommer nog att fortsätta också i framtiden då det finns starka gräsrötter som kämpar för att detta ska fortsätta vara en viktig del av ämnet och även utveckla dessa värdegrundsperspektiv på ämnet. Med den digitala tekniken får vi en möjlighet att på allvar öka diskussionen och framförallt då höja kvaliteteten på arbetet med dessa frågor.

    Vi behöver också fundera över om vi inte behöver en annan struktur för våra kurser inom de här ämnena. Vi måste lämna de här stängda kurserna och övergå till en mer öppen och social kursstruktur där eleverna aktivt kan tillföra information, åsikter, tankar, erfarenheter och så vidare till ekosystemet (kursen). Detta är inte enkelt och inte helt utan problem men tror att det kan vara en del på vägen till att anpassa de samhällsorienterade ämnena till den verklighet som råder. En sökning på Google på ordet Religion ger upphov till 4 780 000 000 träffar och tar ca 0,3 sekunder. Man kan fundera över om inte den här typen av resultat på ett rätt genomgripande sätt förändrar förutsättningarna för hur vi tänker kring Religion som ämne i skolan. Sen är det som vi diskuterat tidigare. De samhällsorienterade ämnena kan inte hålla benhårt fast vid sina traditioner utan måste släppa in andra perspektiv som till exempel naturvetenskapliga perspektiv. Hållbar utveckling och miljöetik till exempel torde vara områden som är lika relevanta inom de samhällsorienterade ämnena som de är inom naturvetenskapen.

    • november 6, 2012 7:42 e m

      Ja både IT och den sammanhängande globaliseringen kommer få enormt genomslag på i stort sett allt centralt innehåll. Det här är dock ett svårt område och en stor del av exempelvis religionslärarna är själva troende och kan i och för sig undervisa om olika religioner på ett objektivt sätt men de prioriterar dock ändå mycket av att lära ut kunskap och respekt för religiösa sedvänjor. Det känns som att vi i flera ämnen kan behöva lugna ner förändringskrav. Detta kan dessutom understödjas av sådant som att omvärlden är mycket mindre sekulariserad än Sverige.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: