Skip to content

Släng ut Platon från pedagogiken!

september 25, 2012

så rostig, men omgivningen talar om hoppJag trodde att Immanuel Kant hade slutligt och definitivt tagit död på Platons tankar om en idévärld. Det kan dock vara så att Kant är för svårläst även för vissa forskare. När jag nu läser en fortsättningskurs i matematik didaktik så dök han upp igen. Det verkar som att han inom pedagogik skaffat sig en position som han inte har inom andra ämnen. I ett inlägg Dags att lämna Platons “realism” så tydliggör jag argumenten varför Platons idéer är överspelade och enbart bör användas i historiskt syfte.

Jag tror anledningen till att han är populär hos pedagoger är den pedagogiska modell som han låter Sokrates exemplifiera när han låter en okunnig människa med lite ledning få upptäcka hur ett geometrisk samband bör vara. Att låta elever upptäcka saker själva är alltjämt spännande men vi kan låta eleverna få upptäcka mönster av mänskligt tänkande och i naturen, utan att de ska ses som mönster från en idealvärld där allt redan finns.

Konstruktivismen fungerar så mycket bättre och jag menar att Platons tankar hållit tillbaka mänskligt tänkande och uppfinnande alltför länge. Han ska inte dyka upp i vårt utbildningväsende igen annat än som en historisk person.

Annonser
45 kommentarer leave one →
  1. september 25, 2012 1:47 e m

    Jan,

    Du har talat dig varm om att försvara det mänskliga kunskapsbygget. Men om man tittar på vilka storheter du vill ta bort i form av Dewey, Platon och Bourdieu så framstår det snarare som att du endast värnar om det mänskliga kunskapsbygget i naturvetenskapen och inte om kunskapsbygget som helhet. Ja, det framstår faktiskt om man lägger ihop detta med dina inlägg om att Bourdieu och Dewey ska ut som att du har ett kunskapsförakt när det kommer till storheter inom Samhälle, Humaniora och Pedagogik. I fråga om vad som ska vara en del av den vetenskapliga disciplinen Pedagogik har vi helt olika åsikter. Fredrik

    • september 25, 2012 1:48 e m

      Kunskapsförakt blir inte mindre förfärligt bara för att det vänds mot Samhälle/Humaniora faktiskt.

      • september 25, 2012 2:18 e m

        Det finns inget som helst kunskapsförakt i att låta olika vetenskapliga utgångspunkter brytas med varandra för att utröna vilka som håller bäst. Det är sund vetenskaplig metod och ett stärkande av kunskapen.

    • september 25, 2012 2:16 e m

      Är Immanuel Kant naturvetare? Vad pratar du om? Filosofi tillhör området humaniora och är ingen naturvetenskap. De refererade matematikerna studerade aldrig Platon, det är bara så att deras slutsatser kan användas även i en filosofisk diskussion om det inte vore så att forskare inom humaniora glömt bort att matematiken är lika mycket deras språk som naturvetarnas.

  2. september 25, 2012 2:36 e m

    Jan,

    Det jag vänder mig emot är att du försöker slänga ut Platon helt och hållet från Pedagogik som vetenskaplig disciplin. Precis som jag vände mig emot när du försökte slänga ut Bourdieu och Dewey.

    • september 25, 2012 3:09 e m

      Det är väl absolut så att hans historiska betydelse är oomtvistad så tanken är inte att han ska bort i den betydelsen. Däremot ska inte gamla motbevisade teorier vara en del av forskning och utbildning. Det är som vi inom naturvetenskapen skulle använda eterteorin fastän den är grundligt motbevisad av Einatein.

      • september 25, 2012 3:21 e m

        Det var ju snällt. Annars hade min lilla forskargärning varit totalt meningslös.

  3. september 25, 2012 3:02 e m

    Det här gör mig otroligt förvånad. Samtidigt visar det också det riskabla att generalisera utifrån enstaka exempel. Platon är mer eller mindre bannlyst inom pedagogiken, utom kanske som en kuriosa inom idehistorien.

    Om du googlar på Platon och pedagogik hamnar du troligen bara hos mig.

    Däremot har en modifierad form av Sokratisk metod använts en del inom pedagogiken.

    • september 25, 2012 6:25 e m

      Det är förstås så att det inte går att generalisera erfarenheter från kurslitteratur och seminarier på en skola till alla. Nu ska jag dock ändå ställa en fråga om lärarutbildningen som är lite åt det hållet. Vad kan det finnas för skäl till att man på en lärarutbildning väljer att skapa en polarisering mellan två extremvarianter på synsätt när det finns en etablerad mer balanserad syn på frågeställningen? Varför tar man upp en extrem variant av konstruktivism med ganska kontroversiella slutsatser och ställer den emot att inget kan skapas utan allt handlar om att saker ska upptäckas. Redan Kant tog sig ju an den frågan och kom fram till ett mycket mer balanserat synsätt.

      • september 25, 2012 7:51 e m

        Nu vet jag inte vad du menar med ”åt det hållet”. Inte heller vilken frågeställning som du tänker på?

        Jag kan inte svara på varför man tar upp en extrem variant osv. Vad vi gör på SU där jag jobbar är att ge studenterna kunskap eller en inblick beroende av om det är på grund- eller avancerad nivå, i olika perspektiv och synsätt. Detta för att det skapar en förståelse.

        Men som sagt, jag vet inte hur de har tänkt som har planerat den kurs du går på.

      • september 25, 2012 8:57 e m

        Nej det var en rent hypotetisk fråga och tack för att du försökte svara. Den var inte lysande formulerad. Jag påpekar dessutom att det egentligen inte var kursledningen som gör ett gott intryck utan en lärobok (Matematik för lärare & Didaktik) som jag reagerade på. Egentligen var ditt första svar att Platon inte är någon stor profet hos er, det viktigaste svaret. Jag börjar dra slutsatsen att det här fenomenet inte är så utbrett som jag fick intryck av.

        Dessutom gav kursledaren en mycket mer balanserad tolkning av Platons tankar och hur de kan kan överföras till nutid än bokens exempel vilket också var lugnande.

      • september 25, 2012 9:33 e m

        Profet? Hehe, nej … då skulle jag ha blivit rik!
        Jag har bidragit med ett litet bidrag till Platonforskningen, i ett försök att ge Platon en viss upprättelse.

      • september 26, 2012 9:19 f m

        Även om jag gärna ger Platon kredit som en för sin tid stor tänkare så behöver han inte få mer upprättelse än så. Tyvärr innebär det förstås också åsikten att moderna filosofer som har byggt vidare och kritiserat Platons tankar i flera steg bör få mer utrymme i utbildningar och forskning på hans bekostnad.

      • september 26, 2012 12:52 e m

        Men det får ju stå för dig … men jag är van vid att få min forskning nervärderad av vissa som inte inser hans stora betydelse för t.ex. pedagogiken.

        Om man skall kritisera Platons tankar räcker det inte att göra detta utifrån en ena dialog, som man ibland gör. Eller utgår från tolkningar i vilka man har raderat bort stora delar av hans tänkande. DET måste ses holistiskt. Och utifrån vilken värld han levde i. Inte utifrån hur vi idag ser på världen.

      • september 26, 2012 12:55 e m

        Jag vill betona att min ståndpunkt är att Platons pedagogik och även filosofiska tankar, skall ses som rötterna till vårt tänkande idag (i den meningen är han viktig, därför att han kan ses som en representant för vår historia). Hans pedagogik skall man inte försöka tillämpa i dagens värld. Den hade sin plats då, men inte idag.

      • september 26, 2012 2:17 e m

        Jag hör nog till de som anser att det historiska perspektivet får ha klart måttligt utrymme inom pedagogiken för de som inte ska undervisa i historia. Det är helt uppenbart så att det finns många andra rötter till vårt tänkande än Platons.

        Jag vill inte nedvärdera din forskning som säkert kan ha många meriter på flera plan men jag får allt mer intrycket av att ett litet vetenskapsområde som pedagogiken med trång budget bör prioritera en hel del annat högre.

      • september 26, 2012 3:52 e m

        Vilka är dessa andra rötter?

        Ja, du behöver inte vara orolig – det är inte något som prioriteras öht. Fast jag anser att det ändå borde finnas en liten del med. För som jag ser det är det grekiska tänkandet verkligen våra rötter.

      • september 26, 2012 5:26 e m

        Vikingarna for i både västerled och österled och det är klart att turkar mfl kunde allt vara grekiskt influerade men nog tror jag att de hade mer influenser från länder österut. Det är åtminstone så de beskriver det själva. När romare och senare normander invaderade England så inte var det så att de tog död på någon svag anglosaxisk kultur så nog var det mycket mer av denna kultur vikingarna tog med sig tillbaka. Dessutom kanske vi ändå har skapat oss några rötter i oss själva. Ska sen Hansan, tyskt och franskt inflytande också härledas till Grekland, elever kan alla deras stora filosofer få vara med som våra rötter. Egypten, KIna, Mesopotamien, Palestina, Persien …. är de länder som du vågar hävda har mindre att göra med våra kulturella rötter.

      • september 26, 2012 5:48 e m

        Egypten, KIna, Mesopotamien, Palestina, Persien …. är de länder som du vågar hävda har mindre att göra med våra kulturella rötter.

        Nää, för det var Platons och den grekiska antikens rötter också. Det grekiska tänkandet har ju sin historia. Man kan därför säga att vi tog till oss det grekiska tänkandet mer än det övriga, men influenserna kommer därifrån.

      • september 26, 2012 5:50 e m

        Kanske man kan se det som att grekerna transformerade det tidigare tänkandet så det blev mer tillgängligt för oss andra. 🙂

      • september 26, 2012 7:06 e m

        Jag måste nog säga att en hel del arabiska tänkare och bokstäver, almanacka och siffror och egyptiern som mätte jordens omkrets det de tog fram är inte bara något de fått från grekerna. Dessutom så transformerade och förbättrade fransmän, engelsmän och tyskar mycket av det grekiska tänkande så att det blev mer användbart. Min far var jurist och han brukar lyfta fram den romerska rätten som ett fantastiskt tankearbete kring rättvisa domslut. Det här fokuset på Grekland känns inte alls rätt för mig.

      • september 27, 2012 7:28 f m

        Men Jan, har inte sagt att araber m.fl. har fått det från grekerna. Jag säger att vi som inte är araber, egyptier mm. troligen såg det grekiska tänkandet som man kan se var en bro mellan oss och dessa kulturer, som något tillgängligt.

        Och visst modifierades det grekiska tänkandet – Men vi talar om de ursprungliga rötterna … inte om modifieringar. Eller om de ”mörka” tiderna då mänskligheten inte bara tog ett steg utan flera steg tillbaka.

        Vad har du emot greker och det grekiska tänkandet. Om det inte funnits hade vi haft en helt annan kultur i dessa länder du räknar upp och vi i Sverige, eftersom vi har influenser från just dessa.

        Romerska kulturens historia har SINA rötter i det grekiska tänkandet.
        Men det är väl ingen hemlighet att alla kulturer också skapar något eget. Och plockar lite här och där. Men det är tidigaste rötterna vi talar om.

        Det är mycket inom t.ex. den högre utbildningen som man kan se referenser till det grekiska.

    • september 27, 2012 11:24 f m

      Fast frågan man bör ställa när det ena bygger på det andra i en historisk idéframväxt är om det går att peka ut något som rötter som så mycket viktigare än det andra. Är det egyptiernas grund, grekernas kraftfulla formuleringar eller fransmännens sköna förädling som är roten som behöver studeras, eller är det egentligen så att det är svårt att välja ut en del som viktigare. Det här liknar dina resonemang Monika, eller hur?

      Jag är uppvuxen med de grekiska idealen och älskar Iliaden och Odyssén men det är kanske också därför jag blivit medveten om inflytandet från Egyptien, Persien, Indien, och den fantastiska vidareutveckling som gjorts av fransmän och engelsmän. Jag tycker mycket om de grekiska filosoferna men måste ändå poängtera att de inte kan utpekas som unika.

      Inom naturvetenskaperna gläds vi också åt gamla grekiska rötter men ingen skulle ens komma på tanken att basera vetenskap på deras teorier. Kunskapen har blivit så oerhört mycket bättre. Varje nytt område inom humaniora jag läser in mig på visar sig ha utvecklats mycket på de här 2000 åren sedan de grekiska filosoferna. Detta gör det mycket svårförståeligt om något område baserar sig på dessa filosofer. Har just detta område inte utvecklats medan allt annat gjort det?

      • september 27, 2012 12:36 e m

        Tack för inspirerande kommentar Jan.

        Jag vill nog påstå att pedagogikens och didaktikens område inte har utvecklats tillräckligt just på grund av att man saknar kunskap om sina tidigaste rötter. Metoder som nu lanseras som nya kan vara 1500-2000 år gamla. De har prövats. Om man haft den kunskapen mer än man har och har haft, skulle man istället ha haft denna metod som grund och sen utveckla den vidare.

        Jag menar att det är oerhört viktigt att just lärare får kunskap om vilka rötter vår utbildning vilar på, även om jag är relativt ensam om att anse det vara viktigt. Både inom litteraturvetenskapen och filosofin, tar man upp Platon – för att de inser att man inte kan förstå ämnena annars. Just Platon för att det är den filosofs verk som finns kvar, om än i förändrad form på grund av att översättningarna till arabiska baserar sig på original som inte finns kvar längre.

        Jag ser att detta gäller på samma sätt inom pedagogiken och utbildningsområdet. Men det är ingenting som går att nå fram med. För, man måste läsa Platon och studera det grekiska tänkandet för att verkligen kunna få den insikten. Men om man inte är intresserad, ja då …

        Själv har jag gett upp!

      • september 27, 2012 1:16 e m

        Jag måste nog hävda att det här kan leda till att alla ska försöka uppfinna hjulet igen. Någonstans har Kant diskuterat det här med att upptäcka eller uppfinna. Någonstans har Popper både kritiserat idévärldar och dess uttolkare och konstruktivismen och att alla kan skapa sitt. Inom filosofin har man någonstans närmat sig varandra i en sundare balans mellan ytterligheter. Lärarutbildningen kan förstås gärna ta upp många olika perspektiv men troligen är det bättre att hämta dessa från studenterna än att ställa gamla tänkare mot varandra. Det går sen inte att glömma att det normativa perspektivet också måste synliggöras, vilket synsätt är den bästa kompromissen, den vanligaste utgångspunkten för lärare just nu. Detta perspektiv formuleras bäst av moderna vetenskapsmän.

        Jag hävdar att alla som börjar på högskola bör ha en god kännedom om våra kunskapsrötter men sen ser jag ingen anledning till att exempelvis en biologilärare ska kunna mer om Platon än juristen och samhällsvetaren.

      • september 27, 2012 2:51 e m

        Men det är just att uppfinna hjulet igen som händer när människor inte har kunskap om det historiska. Vår utbildning och skola har mer från den tiden än vad vi kan tro. Om jag skall vara ärlig ser jag inte några revolutionerande förändringar.

        Vi kan alltid diskutera hur mycket och vad vi skall ta upp gällande våra rötter. Min tanke var aldrig att föra in gamla tänkare vid lärarutbildningen på det sättet du beskriver det. Men min önskan med avhandlingen var att fler skulle börja läsa Platon. Och fler har läst honom eller blivit intresserad – en del studenter och det är jag glad för. Men det är inte lärarstudenter.

        Jag har aldrig pläderat för att Platon skall bytas ut mot moderna vetenskapsmän, men för att förstå dem behövs kunskap om vad som föregick den moderna vetenskapen. Men det är inget som skall ingå vid lärarutbildningen.

        Kanske är det inom den pedagogisk/didaktiska forskarutbildningen som vi behöver få in mer av Platon, men här fokuserar man på Aristoteles.

      • september 27, 2012 3:01 e m

        En personlig erfarenhet!

        När jag gick på doktorandutbildningen, speciellt innan jag kom in på den och började läsa Platon, var det flera teorier som jag inte riktigt förstod. Efter den första läsningen av alla hans dialoger förstod jag sådant jag inte ens i min fantasi anat att jag skulle kunna förstå. Jag kan inte riktigt förklara vad som sker, men det är som om det är en dörr som öppnas och man kan kliva in och se det man inte kunnat se tidigare. Det var inte genom att läsa teorierna som jag fick en ökad förståelse, utan för att jag läste Platons dialoger.

        För mig var forskningen om Platon och hans pedagogik en verklig vändpunkt i mitt tänkande. Och jag har upptäckt detta hos några studenter som närläste en av dialogerna i en kurs på avancerad nivå som jag gav. Tyvärr gick den bara en gång. Intresset är och var inte stort.

        Jag gjorde året efter disputationen samma misstag som en del som funnit något fantastiskt för sin egen del, och det är att tro att andra vill följa med.

      • september 27, 2012 3:10 e m

        För mig var nog Platons filosoferande lite för grundläggande, jag hade redan mött tankarna och tyckte de kändes självklara eller felaktiga. Aha upplevelserna fick vänta till jag mötte andra filosofer som gick vidare med tankarna och bröt för mig verkligt ny mark.

      • september 27, 2012 4:33 e m

        Då vill jag veta, eftersom du verkar bekant med hans filosoferande, vilka dialoger som du har läst och studerat. Det har en viss betydelse för hur man förstår hans tankar.

      • september 27, 2012 6:07 e m

        Vi gick igenom ganska många men jag kan inte påstå att det gjordes med något djup och det var så länge sen så jag kommer inte ihåg några titlar. Frånsett diverse mindre citat som dykt upp senare kommer jag ihåg ganska lite men jag minns den besvikna känslan av att för mig kändes det inte så nytt. Lite antiklimax efter svensklärarens entusiasm.

      • september 27, 2012 9:03 e m

        Då föreslår jag att du läser några med den vuxnas insikt av livet. Men undvik Staten! Ta det tidiga dialogerna.
        Lycka till!

      • september 30, 2012 9:06 f m

        Det verkar intressant men även om jag plöjer mycket facklitteratur så är listan över det jag känner behov att läsa längre. Det finns alltid behov av prioritering.

  4. september 25, 2012 3:19 e m

    Vill tillägga att använda endast Menon att utgöra hans pedagogik visar att det är lärare eller undervisare som troligen inte läst, analyserat och tolkat Platons andra dialoger.

  5. Göran Tullberg permalink
    september 26, 2012 9:20 f m

    Jag sysslade med verkligheten i min undervisning. För mig är verkligheten stor och skön. Alla dessa konstlade verklighetsfrämmande religioner och filosofior som ni ser som värdefulla har som jag ser sett stå i vägen för en vetenskaplig utveckling. Påvliga förbud har hindrat framåtskridande.

    • september 26, 2012 12:08 e m

      Ja, de grekiska filosoferna fick en överdrivet stark ställning med hjälp av påvlig makt, religiösa förbud, inkvistion och förföljelse av oliktänkande. Detta var mycket hindrande för utvecklingen av nya tankar. Det går förstås att diskutera om vi idag har gått för långt med att slänga ut deras tankar som ju kan ha något bra i sig trots att jesuiter och andra vidriga människor stödde dem. Min slutsats är nog dock att vi tyvärr behöver slänga ut mer, då deras idéer inte var tillräckligt bra för att leva i 1000 år.

      Sedan måste jag dock ifrågasätta ditt resonemang kring att syssla med verkligheten. Jag tror att du baserar dig på en mängd vetenskaplig grund för dina lektioner, det är bara det att Kants diskussion om bra empiriska undersökningar har blivit sådan vardagsmat att du inte inser att du utnyttjar den.

    • september 26, 2012 12:48 e m

      Ja, ingen har tolkningsföreträde, men min uppfattning är att kristendomens intåg i världen förstörde en hel del av det grekiska sättet att leva, resonera och deras tänkande. Tyvärr har Platons tankar förvanskats rätt så rejält under historiens gång. Och han har fått stå till svars för senare tiders tolkningar. Om man, som jag, verkligen går in, läser, analyserar och tolkar hans dialoger och ställer detta i relation till den värld han levde i, ja då blir bilden en helt annan. Det var inte Platon som hindrade nya tankar. Kanske man inte förstod hans idévärld som korrekt översätts från grekiskan betyda formlära. Då blir hans grottliknelse mm. förstådd på ett helt annat sätt.

      • september 26, 2012 2:06 e m

        Det är absolut inte så att jag vill beskylla Platon för senare tiders förvanskningar eller övergrepp i en religions namn han inte ens kände till. Det jag är lite skeptisk till är vårt användande av tankar av någon som levde för mer än 1000 år sedan. Nog sjutton bör vi ha hunnit förädla dessa tankar många gånger om sen dess.

      • september 26, 2012 3:50 e m

        För mer än 2000 år sen – han dog 347 före Kristus…

        Ja, man kan tycka att vi har hunnit förädla dessa tankar. Men nog kan jag tycka ibland att Platons tankar är mer av det slaget än vårt sätt att se på världen. Ibland undrar jag om vi inte gått bakåt i tiden. 🙂

        Det finns alldeles för många som velat kväsa den fria tanken, för att det skall bli möjligt att göra något än att stampa på samma ställe.

      • september 26, 2012 4:03 e m

        ”och ändå rör hon sig” [E pur si muove] Galileo Galilei

        är trots allt det som blir kvar efter att mörkermännen försökt kväsa sanningen.

        Nu känns du allt väl pessimistisk. Jag ser hur många exempel som helst på att de bra idéerna till slut segrar och att mänsklig kunskap utvecklats enormt. Gör verkligen inte du det?

      • september 26, 2012 4:42 e m

        Nja, jag tycker vi borde ha kommit mycket längre med tanke på den kunskap vi faktiskt kan grunda en vidareutveckling på. Vi skall väl i stort sätt tänka innanför ramarna, om vi inte kan acceptera att vara den där udda figuren som inte följer med strömmen.

        Vi går helt klart tillbaka till en tid då vi skall tänka på ett speciellt sätt, som någon annan bestämt åt oss.

      • september 26, 2012 7:09 e m

        Jag som bara känner hur den personliga friheten breddas med internet och den moderna demokratin som vinner enorma framsteg i världen. Jag vågar tänka utanför ramarna på ett sätt som aldrig tidigare varit möjligt för någon som bara är en vanlig anställd som inte ens är duktig på att slåss.

      • september 27, 2012 7:33 f m

        Jo, det är sant – men irl pågår en helt annan utveckling (men det är möjligt att alliansens sex år vid makten fått mig att bli mer pessimistisk). Varför tror du Internet och människans behov av att kommunicera i en fri zon har blivit så stark? Och varför är så många anonyma …. när de uttrycker sina tankar, behov och berättar om sina liv? Varför är lärare ofta anonyma när de vill få fram kritik?

      • september 27, 2012 10:47 f m

        Fler och fler lärare lämnar anonymiteten nu när alliansens styr. Det ser jag som en symbol för att samhället öppnar sig ännu mer. Kanske bara en effekt av att byte av styresmän är bra i sig men ändå. Det är många tidigare tabun som upphävs även om jag behöver vara försiktig i att deklarera att jag tycker bra om Björklund. Är inte det ytterligare en symbol, att vara positiv till de styrande är det som kräver mod.

  6. september 27, 2012 11:48 f m

    Jan,

    Det som kräver mod är inte att hålla med de som har makten utan att våga utsätta makten för en kritisk granskning. Det handlar om att våga avslöja missförhållanden även om det innebär att man blir obekväm för makten. Jag köper inte vad makten säger rakt av utan vågar bilda mig en egen uppfattning om det makten kläcker ur sig faktiskt är bra eller inte och om det dem säger stämmer med verkligheten.

    Mod för mig handlar om att våga avslöja sådant som Ekots reportrar valde att göra med vapenfabriken i Saudiarabien eller att våga avslöja affärer som IB – skandal, mutor i samband med Jas Gripen affären i Tjeckien, fusket med köttfärs på ICA, rättsskandalen kring Thomas Quick och så vidare. Vi behöver fler som ägnar sig åt granskande journalistik och som inte slutar gräva förrän de faktiskt avslöjat sanningen.

    Jag är på inget sätt någon anhängare av varken Björklund eller Baylan och anser att många förslag är rent bakåtsträvande faktiskt om man ser det till vad skolan borde göra med tanke på den snabba samhällsutvecklingen och teknikutvecklingen. Tittar vi på andra länder så gör dem mycket stora satsningar ni inom IKT, men denna och förra regeringen gör inte ett dyft i stort sätt. Och för min del är det självklart att också ge uttryck för de åsikterna under mitt namn då det är det jag står för. Allt annat anser jag vara att låta de som vill inskränka vår åsiktsfrihet vinna. Och det kan jag definitivt aldrig tolerera att de skulle få. För även om vi kan vara djupt oeniga i sak så måste alla åtminstone kunna ställa upp på att man inte ska behöva vara rädd för att ge uttryck för sin åsikt. För kring demokratin och de mänskliga rättigheterna måste vi kunna nå mycket stor enighet!

    Fredrik

    • september 27, 2012 11:59 f m

      Den påtagliga makten, den som för dig som lärare kan anställa eller avskeda dig, höja eller inte höja din lön, ge dig omöjliga uppdrag och bristande resurser. Den makten som det verkligen för dig kan vara farligt att utmana den, den ligger hos skolledning och kommunbyråkrater.

      Jag håller inte med om att Sverige gör mindre satsningar på IKT än andra länder och även om jag vill att det ska satsas mer så är jag inte så orolig att det här är det område där Sverige kommer att bli frånsprunget.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: