Skip to content

Stoppa propagandan för studielånens träldom

september 19, 2012

Att gå på högskola handlar om att göra en utbildningsinvestering som ska löna sig. Studenter som lägger ner fler år där utan att få med sig ett rejält paket med kunskaper sitter bara med höga studielån och inte bättre möjligheter att någonsin bli skuldfria. Varför finns det så många som ägnar sig åt ren propaganda för något så dumt. Det framställs som att någon med automatik blir mer attraktiv på framtidens arbetsmarknad genom att gå på högskola. Det är kunskaperna som avgör hur attraktiv man blir och inte studietiden. Möjligtvis kan lång studietid bli ett minus.

Fjärsing är en vacker fisk som är mycket giftig

Här säger politiker, skolverksfolk, lärarutbildare och skolforskare att det är bra att gå på högskolan men de enda som med säkerhet vinner på detta är de som arbetar med utbildning. Vet studenten inte att hur den kan utnyttja sin utbildning och är villig att satsa kraft på att skaffa sig rätt kunskaper så förlorar studenten garanterat på att skaffa sig studielån och gå på högskola.

Att yrkesprogrammen förlorat elever skylls ofta på att de inte längre är högskoleförberedande men själva grunden för att detta ska kunna inträffa är att eleverna upplever att högskoleutbildning är något som är värt att skaffa sig. Vilken snickare, frisör, eller elektriker har någon som helst glädje av höga studielån?

Annonser
35 kommentarer leave one →
  1. september 19, 2012 2:37 e m

    Ja, ja, ja. Kunde inte hålla med mer, Jan. Minns när gymnasielärarutbildningen plötsligt förlängdes från fyra till fem år – just när jag hade avverkat tre. Ingen protesterade, men jag kände mig så jäkla indignerad över att utan motivering snos på ett helt år. Inte långt senare räckte det igen med tre terminer för gymnasiebehörighet. Grrr.

    • september 19, 2012 2:56 e m

      Ja och den här propagandan drabbar de svagaste mest. De som har för svårt med naturvetenskapligt program lockas till ett naturvetenskapligt basår och ett helt års extra studielån. De som har sämst chans att lyckas på arbetsmarknaden får bära den tyngsta ekonomiska bördan. Precis som ditt exempel visar så innebär problemen med nonchalansen kring studietiden en ekonomisk börda för studenterna. Omvänt dessutom så att de som redan har det svårt drabbas hårdast.

  2. september 19, 2012 5:11 e m

    Kanske varje individ skall ha friheten att få avgöra det själv.

    Nu är inte 4% av årsinkomsten någon större ekonomisk börda med tanke på vad annat kostar oss medborgare och som vi inte kan välja bort. Och får man ingen lön, betalar man heller inget till CSN. Det kan vara väl värt studielånen för en hel del, som ”ramlar in” i en utbildning”. Intressen kan väckas och begåvning upptäckas. Tror inte att den som inte anstränger sig blir så gammal på en universitetsutbildning. Och vem vet vad ett sökande bland olika kurser kan leda fram till.

    Däremot förstår jag Helenas indignation! Vem vill gå ett extra år som lagts på utbildningen, som sedan tas bort?

    • september 19, 2012 8:26 e m

      Jag fascineras av vilken verklighet du ser, det känns som att alla de där som festar sig genom sin utbildning, alla de som redan på gymnasiet hade oerhört svårt både med närvaro och kunskapsinhämtande, de skulle liksom inte existera. 4% av årsinkomsten låter inte som något stort men jag har allt pratat med ensamstående mammor i låglöneyrken och de där 4% är 100% av det som är kvar när det nödvändiga är betalt.

      • september 19, 2012 8:31 e m

        Att man får anstånd för att man inte har någon lön innebär att betalning görs till långt in i framtiden, ända tills man står där med skammen att inte ha kunnat betala tillbaka.

    • september 19, 2012 9:15 e m

      Bra kommentar Monika. 🙂

    • september 20, 2012 4:57 f m

      Jan
      Det är nog inte många som hinner betala tillbaka lånet, och vad är det för skam i det. Med hjälp av den möjligheten har du skaffat dig ett jobb du trivs med och kanske även bidragit med att betala in mycket mer skattepengar än annars, samt gjort en insats för samhället – det du gärna vill ta upp som betydelsefullt.

      Ensamma mammor i låglöneyrken – ja, det kanske är arbetsmarknaden och dess löner man skall kämpa för att höja, istället för att propagera för att de flesta inte behöver en högskoleutbildning och att det blir taskigt för dem om de tar studielån. Speciellt om de har haft svårigheter i grund- och gymnasieskolan.

      Jag kanske ser en verklighet inifrån och inte utifrån och genom medias ögon. Den studentgrupp jag har erfarenhet av, har jag inte märkt av något festande hos. igenom hela utbildningen.

      De studenter som slarvar bort möjligheten att både få kostnadsfri undervisning och studielån, får väl ta ansvar för det då genom att betala av 4% av det. Sen ser jag det inte vara vår sak att ha synpunkter på hur studenterna lever om de klarar sina studier och får godkända betyg. Utan dessa poäng, får de inte mer studiemedel.

      Och ja, i min verklighet står jag i princip studentgruppens sida och tror dem om goda intentioner med sina studier.

      • september 20, 2012 8:30 f m

        Att leva på andra är inget att skryta med. Ifall man har otur, drabbas av sjukdomar etc. som gör att man måste utnyttja vår gemensamma solidaritet så ska man förstås inte behöva skämmas men väljer man med öppna ögon att låta någon annan betala för en så är det självklart rent fel.

        I ett samhälle med begränsade resurser är det självklart fel att låta någon betala skatter på sitt McJobb som ska gå till att någon annan missköter sina studier. Högskolestudier är en stor samhällskostnad och det är inte upp till var och en att göra vad de vill för samhällets medel. Då finns det gamla och sjuka och många fler som är mer berättigade till dessa pengar. Ifall vi ska kunna höja lönerna för låglönejobben innebär det att vi måste kräva mer av de som har flyt i samhället.

        Jag tror studenterna om gott men vet med mig att alla system som gynnar den minoritet som missköter sig kommer att gå under.

      • september 20, 2012 2:49 e m

        Men nu vet jag inte att om det var det jag skrev – att det kan skryta om det. Snarare att de fick betala för det. Sen vet vi ju inte vilka som kommer missköta sina studier – i förväg, eller hur?

        Nu kan jag inte för mitt liv se att studiemedelssystemet gynnar minoriteten.

      • september 20, 2012 2:59 e m

        Det är absolut ett gäng som lever gott på studiemedel och en hel del svarta extrajobb. Riktigt obehagligt utnyttjande av andras arbete. De skryter faktiskt med det!

      • september 20, 2012 3:54 e m

        Visst, men hur vet du det i förväg!? Skall vi begränsa möjligheten för att det kan vara någon som kommer leva gott och obehagligt utnyttja andras arbete. Och ännu en gång – en som inte får godkänt betyg, får heller inget studiemedel. Vad det kan röra sig om är alltså en termin?

        Och andras arbete – vad tror du inte jag betalar för andra med mina skattepengar – skola, idrott, mm. Tror du att allt som dina barn har fått är från din egen plånbok?

        Så vad är det frågan om Jan?!

      • september 20, 2012 7:07 e m

        Vi ska inte begränsa möjligheterna mer än den är nu även om vi kan få bli skickligare på att begränsa rätt.

        Min poäng är att vi inte ska hålla på att uppmana mängder av människor att riskera en mängd och vänta med sitt inträde på arbetsmarknaden utan de kan gott få upptäcka att de vill lägga kraft på detta själva. Då kanske några av de som inte borde vara där inte ens börjar.

        Det ska vara svårt och arbetsamt att gå på högskola. Högskoleutbildningar måste nå långt. Då behöver det inte vara lätt att komma in. Det ska förstås vara möjligt med andra chanser och komvux mm för de som riktigt vill men för de som är tveksamma är de bättre att inte hoppa på tåget mot studielånen.

      • Anna permalink
        september 21, 2012 8:57 f m

        @monika: Du och jag har de gamla ”4%-lånen” där vi betalar utifrån betalförmåga och inte lånets storlek, och dessutom slipper betala om vi har skuld kvar vid 65. Dagens studenter SKA betala tillbaka sina lån och får betala tillbaka som på ett annuitetslån, högre lån => högre återbetalningsbelopp per månad. Därmed blir det också mer ”lönsamt” att ha studielån för den som kan förvänta sig höga inkomster.

      • september 21, 2012 10:23 f m

        Anna

        Tack för det klarläggandet.
        Ja, då blir det lite annorlunda vad gäller den delen.
        Men för övrigt håller jag fast vid att möjligheten måste ges och att det måste vara upp till varje individ att själv ta ställning. Vi kan inte bestämma i förväg vilka som inte kommer klara av högskolestudier genom att neka dem studiemedel, för det blir konsekvensen.

      • september 21, 2012 12:49 e m

        Möjligheten att hoppa på högskolestudier oavsett tidigare livsval måste finnas men det behöver inte vara överdrivet lätt och absolut inte lättare än den direkta vägen. Hårda studier på Komvux etc. är inga orimliga krav. Högskolestudier ska vara tuffa och då kan antagningen också få vara det.

    • Cecilia Sjöström permalink
      oktober 21, 2012 2:49 e m

      Monika – jag instämmer helt. Ser den verkligheten varje dag… Alla måste själva få välja och inte heller behöva göra det redan när de är femton år…

      • oktober 22, 2012 8:06 f m

        Det är många som långt innan de är femton år väljer bort mängder av kunskap och i vår likformighetsiver så ger vi dem inte alternativet att lära sig något annat istället.

        ”Den som är i skuld är aldrig fri” och jag hävdar att studielånen riskerar att vara något som ständigt binder fast individer. Betraktar vi något kunskapsområde som så grundläggande för individen att vi måste propagera för det så borde det vara subventionerat. Att lån ska betalas tillbaka är en sund princip.

  3. september 19, 2012 9:10 e m

    Jan,

    Jag delar inte din åsikt i denna fråga som du säkert kunde notera vid diskussionen som vi hade på Twitter. Jag är mycket kritisk till vad jag upplever som att man monterar ner våra yrkesprogram från regeringens sida genom förslag som att slopa högskolebehörigheten och jag har tidigare bland annat på Twitter kallat denna nedmontering för en skandal, vilket är något som jag fortfarande står bakom.

    Jag tycker att när man nu föreslår en ettårigt gymnasieprogram så visar man att man har stoppat huvudet i sanden och inte ser det misslyckande som reformen av yrkesprogram är.

    • september 20, 2012 8:41 f m

      Det är faktiskt lite ologiskt att hävda att man kämpar för yrkesprogrammen samtidigt som man för fram åsikten att det är så mycket bättre att skaffa sig en högskoleexamen. Jag tror att du får välja vilken utgångspunkt du har?

      När det gäller det ettåriga gymnasieprogrammet håller jag på att svänga. Risken är för stor att de inte finns några arbeten till dem är för stor. Däremot blir jag rent upprörd över den nedlåtande attityd det finns till en lång rad yrken som inte kräver högskola. I framtiden kommer vi behöva frisörer, snickare, försäljare och många andra yrken medan däremot många högskoleutbildningar kan ha gett för lite av den kunskap som behövs för att möta framtidens utmaningar.

      • september 20, 2012 9:05 f m

        Fick precis på Twitter reda på via Pettersson som är chefsekonom på LO reda på att det ettåriga gymnasiet ska vara nerlagt. Kan inte bekräfta det här för närvarande dock så ta detta med en stor nypa salt tills vi vet mer.

        https://twitter.com/olapet

      • september 20, 2012 9:31 f m

        Det verkar riktigt rörigt just nu kring ettårigt gymnasium: http://t.co/HTomjXPs.

      • september 20, 2012 9:46 f m

        Jan,

        Det är en sak att hävda elevernas rätt till att få högskolebehörighet också på yrkesprogrammen och en helt annan att ställa högskoleexamen mot yrkesprogrammen som du försöker få det till att jag skulle göra. Med andra ord är inte mitt resonemang ologiskt alls.

      • september 20, 2012 3:15 e m

        Det verkar inte finnas några som vill anställa de som kommer ut från ettårigt gymnasium. Jag börjar svänga i denna fråga. Däremot är det ytterst få som vill betala extra till högskolebehöriga frisörer, snickare etc. och elever ska kunna nöja sig med kunskaper som de har nytta av i det de ska arbeta med.

  4. september 20, 2012 9:52 f m

    De som hävdar att högskolebehörigheten är så avgörande kan allt behöva förklara sig. Kan denna vara så viktig om man inte tycker att högskola är viktigare än en yrkesexamen. Det handlar ju om att man vill att frisörer, snickare mfl ska kunna plugga på högskola fastän de redan utför ett viktigt yrke.

    • september 20, 2012 2:51 e m

      Men, vilka är det som vill det – har jag aldrig hört talas om. Frågan nu gäller väl om den teoretiska delen som man anser är onödig, inte behörigheten till högskolan.

    • september 20, 2012 3:07 e m

      Gy11 förslaget har fått stenhård kritik för att inte alla program ger högskolebehörighet. Det måste betyda att utbildningar utan högskola inte ses som lika bra. Vad är det som säger att högskolebehörighet är så mycket viktigare än ellbehörighet för framtidens yrkesliv? Så mycket att alla måste ha det.

      • september 20, 2012 3:50 e m

        Nej, men det skapar en möjlighet att komma in senare i livet! Det är väl ingen som tvingar en enda person att börja studera på högskolan. Och som sagt, den behörigheten är ju inte så hög. Du skriver själv på Skola och Samhälle – nu vill man ta bort det som är svårt. Men nu pläderar du själv för just detta. Du får nog också bestämma dig var du skall stå någonstans.

      • september 20, 2012 7:08 e m

        Möjligheten att komma in senare i livet ska förstås alltid finnas via till exempel ett år på KomVux men det behöver inte vara överdrivet lätt för högskolan själv ska inte vara lätt.

      • september 20, 2012 7:14 e m

        Jag är villig att hålla exempelvis matematiken på en rudimentär nivå för de som väljer yrkesprogram. Den matematiken kan ändå vara svår för de som är mer lagda åt det praktiska hållet. Däremot tycker jag att det är ett rent fiasko att någon kallar sig högskoleförberedd utan logaritmer, derivator och mer djupt gående statistisk kunnande.

        Att tillåta elever att välja olika ger möjligheter att låta alla ta sig an svåra uppgifter men ändå på en nivå som de klarar.

  5. september 21, 2012 2:45 e m

    Jan,

    Om du tittar på matematiken och naturvetenskapen så är det naturligtvis krav på att kunna sådant som derivator och logaritmer för att kunna läsa de ämnena på högskolan. Men du kan definitivt vara väl förberedd för högskolan utan detta om du väljer samhälle/humaniora ämnen där det är helt andra krav som måste ställas i form av till exempel högre kurser inom Samhällskunskap, Historia, Geografi, Religion osv. beroende på vad man ska läsa.

    • september 21, 2012 3:24 e m

      Logaritmer behövs för att arbeta med exponentialfunktioner något som behövs inom nästan alla vetenskapsgrenar. Derivator är viktigt vid trendanalyser ett verktyg som borde bli allt viktigare inom olika vetenskapsgrenar. Högskolan ska flytta studenterna till kunskapens framkant och då behövs de moderna möjligheter som matematiken ger. Alla områden växer med matematiska redskap och ITs beräkningsmöjligheter och vi måste följa efter med högre krav på matematikkunskaper hos alla.

      • september 21, 2012 3:51 e m

        Jan,

        Det vet jag inte om jag håller med om. De högre kurserna i Samhälle och Religion på gymnasiet är väsentligt mycket viktigare för att klara dessa ämne på högskolan sen än vad matematiken är. Så i första hand måste eleverna ha bättre förkunskaper i samhälle och religion när man söker till samhällsvetenskapliga och religionsvetenskapliga program eller kurser.

      • september 21, 2012 8:44 e m

        Absolut att det i första hand är viktigt med fortsättningskurserna i de ämnen som studenten ska studera. Det kändes helt konstigt när du berättade att det inte var så. Dock så anser jag att förkunskaperna borde breddas ytterligare för att möta framtidens behov.

  6. september 22, 2012 5:59 f m

    Jan,

    När jag sökte lärarutbildningen med inriktning samhälle hade vi krav på Matematik C i det gamla systemet som fanns när jag läste. Där fanns väl åtminstone om inte jag nu missminner mig helt sådant som derivata och logaritmer med. Så kraven på matematik finns redan åtminstone på lärarutbildningen.

    • september 22, 2012 6:12 f m

      Matematik C är en alldeles lagom nivå för allmänna högskolestudier. Matematik 3 är förstås ännu mer lagom med ett moderniserat innehåll men sådana förändringar hör ju liksom till då skolan hela tiden utvecklas.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: