Skip to content

”Många blir inte klokare av en högskoleutbildning”

september 13, 2012

Vi med glasögon har sällan bara ett parhan dyker uppJa, jag håller med universitet och högskolor i Sverige har i alldeles för stor utsträckning fokus på antal poäng, undervisningstid etc. och glömmer att huvudfokus handlar om att eleverna ska erövra ett innehåll. Det är sorgligt men sant ”Många blir inte klokare av en högskoleutbildning”

Annonser
23 kommentarer leave one →
  1. september 13, 2012 1:40 e m

    Alvesson har helt rätt i sin artikel. Orsakerna är många och försämringen gäller hela skolsystemet. Sådana här ting fortplantar sig ju uppåt i systemet. De som undervisar på högskolor och universitet har ofta mycket dåliga kunskaper med sig, även om de har disputerat. Många avhandlingar är rena hånet mot vetenskapen. Inom de områden som jag har överblick över finns de värsta syndarna inom pedagogik och didaktik. Det är inte svårt att bli docentr eller bli professor inom det området. Bland annat har man ett smygfuskigt sätt att definiera vilka artiklar som är granskade av kolleger (peer-reviewed). Dit räknar de bl.a. bokkapitel och bidrag till konferenser, vilket inte andra gör.

    • september 13, 2012 5:39 e m

      Jag vill inte påstå att lärare på universiteten har mycket dåliga kunskaper, men möjligheten att kunna använda sig av den i undervisningen har minskat. Det är få seminarier, stora studentgrupper och korta kurser. Så bakom det som man till synes kan tro är mycket dåliga kunskaper kan ha en orsak i annat. Därmed inte sagt att det kan finnas en och annan med dåliga kunskaper, men rent generellt. Nej, här kan jag inte hålla med dig.

    • september 13, 2012 8:24 e m

      Jag är nog benägen att tycka att nivån på lärarna på universitetet gått ner. Det är allt oftare man stöter på de som som inte har mycket av stringens i det de säger. Jag tycker att föreläsningar ställer ännu större krav på djup och bredd i kunnandet för annars blir det ointressant.

      • september 14, 2012 4:13 f m

        Möjligen, men vad jag vill är att ta med andra faktorer också, innan man konstaterar något.

      • september 14, 2012 6:34 f m

        Det känns som att man gjort en stor breddning av högskolan med ganska utopiska drömmar om att då skulle många få samma eller högre kunskapsnivå som färre hade tidigare. När man då får symptom om att både studenterna och deras lärare får sämre kvalitet tycker jag att man åtminstone borde bromsa utveckling mot fler studenter och istället satsa pengar på att de som går där kommer riktigt långt.

  2. september 13, 2012 2:57 e m

    Bertil Törestad, vi är nog helt överens i den här frågan.

    Det har nu kommit in ett bemötande på DN debatt vars huvudpoäng är att svenska skolor är allt bättre på att möta studenter där de är i kunskapshänseende. Det finns absolut inget ifrågasättande av om sänkande av förkunskaper ger minst lika stor sänkning av kunskaperna ut från utbildningen.

    Kraven på intellektuella prestationer i akademikeryrken har gått upp i vår allt mer komplexa värld. Det är egentligen helt absurt att vi sänker kraven på vår högskoleutbildningar när de borde höjas. Det talas om en allt högre akademikerarbetslöshet men det är tämligen solklart att väldigt få av dessa arbetslösa har uppnått den kunskapsnivå som behövs. Okunniga människor gör mer skada än nytta.

    • september 13, 2012 5:46 e m

      Kraven på intellektuella prestationer! Det har blivit oerhört svårt för t.ex. doktorander att vara friare att experimentera, vara innovativ, pröva sig fram mm. bara under en tioårsperiod och att skriva avhandlingar på annat sätt än att de skall passa in i ett format som kan publiceras på nätet. De måste också ha två handledare. Den här mallifieringen har spridit sig överallt. Jag gick efter mitt eget huvud, skapade min egen metodologi efter en filosofisk inriktning och skrev avhandlingen så att man var tvungen att läsa varje sida. Jag tog en risk. Men kunde inte utföra forskningen och skriva den på annat sätt.

      Finns det plats för dem som vågar att ta en risk.

    • september 13, 2012 8:18 e m

      Jag har alltid upplevt intellektuella krav som en sporre, ett sätt att bygga en grund för sin kreativitet, ett sätt att skaffa fler perspektiv på det jag ska göra. Mitt första patent kom till efter en våldsamt skicklig sågning som fick mig att förädla tankarna på många sätt. Det är absolut så att det ska gå att få flera chanser så man vågar försöka igen men frånvaro av kritik är verkligen katastrofalt för att veta om resultatet är något att ha.

      • september 14, 2012 4:17 f m

        Jo, sågningar är bra, men kan vara smärtsamma. Men om utvecklingen går åt ett håll då det inte ens kan bli en sågning, ja då kommer man inte ens till den punkten då det kan bli aktuellt.

        När jag skulle upp på min första läsgrupp, blev jag så sågad av ordföranden en vecka före, så det ställdes in. Jag blev både chockad och förtvivlad. Men efter några sömnlösa nätter, och många näsdukar, tog jag nya tag.

      • september 14, 2012 6:18 f m

        Vi måste också inse att vi har ett yrke där kraven bör vara hög för elevernas, studenternas skull och vissa lärare behöver sållas bort. Det gäller även oss som kan, vi måste ha insikten att vi misslyckas med vissa ämnen och elevgrupper och avstå från dessa.

  3. september 13, 2012 5:31 e m

    Man kan bli mycket klok på universitetet, om man inte förväntar sig att få kunskapen serverad eller att man tror att det finns ett tak. Som student kan man styra sitt eget kunskapsinhämtande i hög grad.

    Men, visst har universiteten och högskolorna gymnasifierats en hel del. Det är verkligen oroande Det är ett led i den utvecklingen som sker, med allt färre seminarier, och kortare kurser, så kunskapen inte hinner processas.

    • september 13, 2012 5:37 e m

      Ja för den som verkligen brinner för kunskap så är högskolan en härlig plats med många möjligheter. Jag har haft många härliga kunskapsupplevelser efter min gymnasielärareexamen och det har varit en viktig motor i att hålla inspirationen uppe inför mötet med eleverna.

      Det är tyvärr ytterst oroande att det blir allt fler som söker till högskolor och universitet för att de har hört att själva examina är något att komma med och inte för att de brinner för att lära sig något alls.

  4. september 14, 2012 9:48 f m

    Jan,

    Ber om ursäkt off-topic kommentar, men jag tror du vill läsa och eventuellt kommentera detta angrepp på matematiken som ämne:

    http://www.skolaochsamhalle.se/skolpolitik/per-acke-orstadius-satt-stopp-for-matematikmaffian/

    Fredrik

    • september 14, 2012 10:52 f m

      Jag hittar en koppling till det här inlägget även om det är en elak koppling. Per-Acke Orstadius kan nog fungera som ett bra exempel på den kunskapsförflackning som drabbat lärarutbildningen. Jag har läst artiklar tidigare av honom och är inte imponerad, de saknar stringens, logik och gedigen källkritik. Här kommer min kommentar på Skola och Samhälle:

      Det kunskapsförakt som förs fram i den här artikeln är rent förskräckande, varför måste så starka uttryck som matematikmaffia ens behöva förekomma i det här forumet. Tar vi vår utgångspunkt i matematik didaktisk forskning exempelvis Mathematics in society av Mogens Niss så kan vi få en mycket fruktbarare diskussion om omedelbara nyttan för individen kontra samhällets och demokratins behov av en hög allmän kunskapsnivå.

      http://madidaktik.wordpress.com/2012/09/13/diskussion-om-skolmatematiken/

    • september 14, 2012 9:31 e m

      ”Själv har jag i en artikel i Svenska Dagbladet ifrågasatt hur rimligt det är att en motorintresserad elev hindras från att komma in på det fordonstekniska programmet i gymnasiet för att han inte klarar att räkna ut volymen på en cylinder.”

      Lustigt att han väljer just det exemplet. Rimligtvis borde ju detta med cylindervolym vara rätt nyttigt i just fordonskretsar.

      • september 15, 2012 7:31 f m

        Ja det är en viktig observation. Jag är i och för sig skeptisk till att den blivande fordonseleven möter matematik i så abstrakt tappning att den inte känner igen vad det kan användas till men samtidigt är det rent nedlåtande att tro att dessa elever behöver slippa något som de kanske tom har praktiskt erfarenhet av. Mina klasskamrater med låga matematikbetyg var duktiga på att trimma moppar.

  5. september 17, 2012 8:42 f m

    En aspekt jag tänkt mycket på är tidsslöseriet. Långa utbildningar med magert innehåll sänker livslönen och faktiskt också makten över det egna livet. Livet är kort och det finns oändligt att lra.

    • september 17, 2012 9:29 f m

      Det ska inte var lätt, det ska vara roligt är en viktig aspekt som nära hänger samman med det du tänker på om tidsslöseriet. Akademiker har haft lätt att få arbeten men det beror på att universitet och högskolor varit duktiga på att utmana studenterna och deras tänkande och nu när de urvattnas på innehåll blir de som inte får med sig kunskaper nästan garanterat förlorare på arbetsmarknaden.

      Varken roligt, intressant eller nyttigt, jag ställer verkligen frågan varför någon som kan välja skulle ta höga studielån för detta. Är livslånga studielån framtidens trälars börda?

    • september 17, 2012 11:29 f m

      Då gäller det för politiker att arbeta för att öka seminarietimmarna istället för att minska på dem. För det verkar som om en del tror att mycket tid utanför seminarierna är ”fri tid” vilket det inte är. Våra studenter går uppåt 40 timmar på utbildningen, vilket innebär att all tid räknas som studietid. När det gäller inlärningsprocessen kan den inte forceras… så att korta utbildningarna är inte en framkomlig väg inom alla områden.

      Vad är magert innehåll?

      • september 17, 2012 12:27 e m

        Jag måste invända mot dina önsketankar att studenterna i gemen ägnar 40 timmar i veckan åt sina studier. Jag skulle tro att sanningen snarare ligger runt den halva tiden. Lärandeprocessen pågår jämnt, mest effektivt under vår vakna tid. Den omedvetna bearbetningen av information kan dock inte räknas in i studietiden, då man kan göra annat under den tiden,.

      • september 17, 2012 12:30 e m

        Jag tror att de är ett område där vi är tydligt oense här. ”inlärningsprocessen kan den inte forceras” och i och för sig är vi båda överens om att inlärning behöver sin tid. Däremot anser jag att bättre förkunskaper och breda erfarenheter kommer att påskynda inlärningsprocessen markant. Lägger man där till att en del elever har rätt mycket lättare att tillägna sig kunskaper så spelar studenterna som går kursen stor roll för inlärningsprocessens hastighet.

        Kunskap handlar om förståelse dvs. i Peter Gärdenfors anda förmåga att se mönster i fakta. Ett magert innehåll uppnår väldigt lite av kunskap då väldigt mycket tid går åt för att exemplifiera ett fåtal ganska enkla mönster. Ett digert innehåll bildar kunskap med paralleller från mycket skilda områden där avancerad mönster och interaktion skapar förståelse för många olika situationer.

      • september 17, 2012 2:54 e m

        Bertil
        Nej, alla studenter använder inte 40 timmar som kursen omfattar. Men jag menar att de läser på heltid.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: