Skip to content

En allmän kunskapsförflackning?

augusti 26, 2012

Med insikt i NO området kan man snabbt dra slutsatsen att Sverige har allvarliga problem kring kompetensbrister och att studenter inte kommer tillräckligt långt och djupt i kunskap och förståelse. Diskussionen om Matematikämnet visar hur många hellre vill sticka huvudet i sanden inför det som är svårt än att erkänna att det är svårt att tränga djupt i kunskap och förståelse.

Liknande brister känns för mig inte lika uppenbara inom humaniora men så började jag fundera. Jag har inte lika djupa insikter i de ämnena men nog ser jag en del som kunde vara symptom. Religionsvetare, religionslärare som inte ens läst fortsättningskursen i religion på gymnasiet, vad säger det om hur gedigen högskoleutbildningen kan göras? Filosofi innehåller avsnitt kring logik som är rena rama grunden för hela matematiken men dessa har på gymnasiet bedömts som svåra och reducerats till en tummetott. Det är inom humaniora som högskolans förkunskapskrav riktigt störtdykit. Kan det vara ett symptom om att humaniora på högskolan har ännu större utmaningar när det gäller att komma på djupet?

Jag är för utilitarismen och att målet med att skaffa kunskap är att vi ska ha nytta av den men ibland kan den sortens tänkande slå över i totalt absurd kortsiktighet. Vi ska ju också vara medvetna om att ”det finns ingen lättare börda än mycken visdom” och kunskap med förståelse gör det lättare att tillägna sig mer kunskap. Ingen kunskap hindrar vare sig annan kunskap eller kreativitet. Några av de stora matematikerna var religionsvetare och nu har vi en situation där de flesta religionsvetare inte kommer så långt med matematiken att de riktigt kan börja fundera kring mönster och logik, sorgligt! Nästan alla vetenskapsgrenar har numera avgörande nytta av att använda sig av statistik men ändå så hinner matematikundervisningen inte fram ordentligt till de riktiga statistiken utan fastnar på medelvärde etc. Kunskap behöver inte ha en direkt exakt likartad användning för att vara nyttig. Kreativitet innebär ju att använda kunskap på nya sätt så det vi behöver är ju ny annorlunda användningar av kunskapen.

PS. Matematiken är logikens, summeringens och översiktens språk. Vi har en tillfällig historisk parantes där matematik är mest förknippad med NO men en historiker borde kunna visa matematiken varit förknippad med alla vetenskapsgrenar. Matematik är ett språk som inte är mindre viktigt inom humaniora.

Annonser
7 kommentarer leave one →
  1. augusti 26, 2012 8:53 f m

    Det du skriver om statistik är mycket viktigt. Fruktan för och/eller ointresset för detta ämne är en av grunderna till att dagens skolforskning ser ut som den gör. De kvalitativa metoderna dominerar totalt, oavsett ämnesval och problemställningar. Då är något mycket fel. Matematik och statistik måste ger större utrymme i ungdomsskolan och på lärarutbildningarna.

  2. augusti 26, 2012 8:00 e m

    Det verkar ofta som att våra elever har svårt att förstå relevansen med den kunskap de ska lära sig. Om det beror på brist hos lärare att tydliggöra relevansen eller om den faktiskt är svår att se törs jag inte spekulera om. Men som jag förstår kreativitet så handlar det om att sammankoppla olika fragment av kunskap.

    Kanske relevansen skulle bli tydligare om eleverna fick upptäcka vad de behövde kunna genom att, precis som du säger, prova på nya användningar av kunskaper. Att inse hur lite man kan, skulle ju i många fall kanske kunna vara en sporre till att vilja veta mer.

    Jag tror hur som helst att undervisning behöver en tydligare koppling till relevansen och den inre motivationen än till betyg och yttre motivation.

    • augusti 27, 2012 5:21 f m

      Jag anser att det här med att förklara den långsiktiga relevansen ligger på läraren och tycker att lärare ska ta den utmaningen och inte hänvisa till betyg. Detta är förstås inte alltid lätt eller något jag lyckas med till 100% men oerhört centralt för att bygga den inre motivationen. Jag är i och för sig rent irriterad över polariseringen inre och yttre motivation men menar att det finns situationer där vi lärare ska välja den svåra vägen för att inte missa möjligheterna att nå de långsiktiga drivkrafterna.

      Jag hävdar att skolan mer skulle använda maximen ”det ska inte vara lätt, det ska vara roligt” och hålla uppe tempot i elevernas kunskapsinhämtande. Vi ska ha en skola där elever som behöver mer tid får det, inte en skola där alla får jobba långsamt och ha tråkigt.

  3. Göran Tullberg permalink
    augusti 27, 2012 10:33 f m

    Vi ska ha en skola där elever som behöver mer tid får det, inte en skola där alla får jobba långsamt och ha tråkigt.(Slut citat)

    Bra Jan! Jag tror också att vi behöver ökad koncentration. Färre ämnen, färre lärare åt gången. Detta ständiga springandet från en lärare till en annan, från ett ämne till ett annat ger inte det djup och den översyn som kunskap kräver.

    KONCENTRATION I LÄRANDET! DET SKALL TILL JAN!

    • augusti 27, 2012 6:15 e m

      Jag skulle hellre se fler lärare men färre ämnen. Eller snarare en möjlighet för eleverna att jobba under längre tid med samma innehåll men att få chansen till att möta olika lärare under den tiden.

      För att klargöra, jag hade ynnesten att jobba tillsammans med en annan lärare i mindre grupper (ca 16 elever) under treveckorsperioder förra hösten. Det har resulterat i elever som kan massor, är taggade och jag har haft möjligheten att bygga bra relationer till alla eleverna.

      • augusti 27, 2012 6:43 e m

        SKL:s stora fråga som de driver är att minska lärartätheten. Du inser förstås att detta går stick i stäv med ditt förslag. Vi har tyvärr inte stöd från nästan några politiker att skolan ska kosta mer.

        Jag tycker det verkar helt härligt med hur mycket mer eleverna lär sig men styrparametern är kostnad/elev och denna får inte gå upp.

  4. augusti 28, 2012 6:46 f m

    Svensklärare påpekar ofta att vi alla lärare har ansvar för vår del av språket. Matematik är också ett grundläggande språk. Jag börjar fundera i banorna att alla lärare också har ansvar för sin del av matematikundervisningen. Svenska, hur använder man en formel i en löpande text för förtydliga ett resonemang? Historia, alla elever borde lära sig matematiken bakom kol-14 metoden. Religion, det finns många matematisk mönster som del religionsutövande och matematiska strävande var centrala för religioners utveckling. Det går att fortsätta med alla ämnen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: