Skip to content

Ma/NO i ständig strykklass

juli 15, 2012

I mitt förra inlägg Matematik behövs för framtidentar jag upp hur Jonas Thente i DN sågar matematik som ett framtidsämne. Det här är dock inte något dumt hugskott utan något mycket farligare. Jag använder bloggaren Helena von Schantz som exempel för varför det är något mycket värre och det gör jag med grunden att jag beundrar hennes klarsynthet och ofta hamnar på exakt samma ståndpunkt som hon. Helena sågar inte Jonas Thentes dumheter i Vem vinner i kriget mellan matte och språk? utan istället så blir hon provocerad av hans kritiker. Helena och jag är inte oense om att det krävs många olika slags kompetenser och våra resonemang skiljer sig egentligen bara på en punkt.

Jag anser att det är Ma/NO som hamnat i ständig strykklass i svenska skolan medan i stort sett alla andra ämnen klarar sig bättre.

På vilket sätt syns då detta? och jag anser att det är lätt att analysera i vilka ämnen ämneskompetensen lyser allra starkast med sin frånvaro. I vilka ämnen har skolfrälsare fått experimentera allra vildast? Jag tar mig till att fundera kring bakgrunden och analysera några olika skäl till att det blivit så.

1. Realskolan höll på att konkurrera ut folkskolan och ett viktigt skäl var att den utbildning i fysik, kemi och biologi den erbjöd var oerhört avgörande för att ta sig in på arbetsmarknaden och lyckas med gymnasiestudier. Det man dock missade var att NO ämnena kräver förkunskaper som det inte är förunnat alla elever att uppnå. Det misslyckande grundskolan mötte i att låta alla möta NO vändes i en negativ inställning till dessa ämnen inom skolan trots att forskning och företagande ständigt ropade efter dessa kunskaper.

2. Konkurrensen från alternativa yrken är absolut hårdast inom dessa  ämnen och med en arbetsgivare som satsade på att sänka lönerna för de bästa betalda lärarna så var det lärare inom dessa ämnen som fick det största lönegapet till alternativyrken. Resultat blev förstås att rekrytering av lärare till dessa ämnen är extra svårt.

3. Pedagogik är ju en i huvudsak samhällsvetenskaplig forskningsgren och det var förstås oerhört naturligt att det blev försumbart få naturvetare som valde att satsa på en karriär inom pedagogik. Politik kräver  också en i huvudsak samhällsvetenskaplig kompetens. Bland de som styr i skolvärlden är det ytterst svårt att hitta några med naturvetenskaplig kompetens och engagemang.

Det är sorgligt många som blir provocerade av att det görs satsningar på Ma/NO men sanningen är att detta behövs för ämnen som varit missgynnade i decennier.

Annonser
30 kommentarer leave one →
  1. juli 15, 2012 6:29 e m

    Jan, det borde aldrig göras ensidiga satsningar. Tvärtom borde det vara en självklarhet att lärare får fortbildning och det borde satsas på alla kärnämnen, hela tiden. Det finns nämligen en orsak till att kärnämnena är kärnämnen. Det jag – och antagligen även Jonas Thente – reagerar över är inte i första hand vad som görs i skolan utan den utilitaristiska retoriken. I Almedalen talade Jan Björklund om forskning och skola. Men bara om naturvetenskaplig forskning och de resultat han nämnde var matematikresultaten.

    • juli 15, 2012 7:31 e m

      Jag är rätt skeptisk till att det är problematiskt att rekrytera vissa högstadielärare och att man utifrån det drar slutsatsen att alla lärare inklusive förskollärare ska ha samma extra lönepåslag. I den där göra något för alla andan så missar vi att göra något åt allvarliga problem.

      Jag vill ha en balans mellan utilitarism och generell bildning men jag tycker att skolan helt glömt bort vad som är tydligt nyttigt för vårt land och anser att historien tydligt visar att länder och civilisationer som helt överger utilitarismen går under.

  2. juli 15, 2012 8:26 e m

    Jag menar att man kan föra fram dessa ämnens betydelse utan att göra det genom att nervärdera samhällsvetenskapen och annat som bl.a. du anser vara trams och inte leder till framgång och mena att den är mindre nyttig, som nu tyvärr görs.

    Utilitarismen är lurig på det sättet att den kan gå mot en extrem socialism, dvs. kommunism. Den liberala tanken om individens frihet att själv bestämma över sitt liv inskränks betydligt och det blir samhällsnyttan eller statsnyttan som blir styrande.

    Balans är alltid svårt att uppnå!

    • juli 15, 2012 8:45 e m

      Har du någon som helst grund för att mena att jag ser andra ämnen som trams annat än att jag är skeptisk till högskoleutbildning om Harry Potter böckerna och forskning om tuftade mattor.

      Balans är svår att uppnå men att balansera mellan ytterligheter är den enda framkomliga vägen.

      • juli 16, 2012 7:54 f m

        Jan, det var väl just ”och annat” jag hänvisade till…. Om någon skulle ge en kurs om Twilight-filmerna skulle jag anse att det vore mycket intressant, med tanke på att de riktar sig främst till ungdomar och på vilket sätt dessa kan forma dem. Jag har både läst böckerna och sett filmerna. Har sett dem som underhållande och har inte blivit speciellt påverkade av dem. Men hur är det med ungdomarna och den industri som vuxit upp genom dem?

        Jag vet inte ens vad tuftade mattor är, så jag kanske skulle behöva gå den kursen – 😉

        Gällande Harry Potter-kursen, har Fredrik redan svarat.

        Sen är det väl så att många av de ämnen som nu fått ett lyft, inom t.ex. samhällsvetenskapen, beror på att så mycket mer kunskap behövs både av ämnena i sig själva, men också för oss människor. Det är minst lika viktigt som att utveckla tekniken. Mycket av eländet i världen beror ju på att vi inte förstår varandra, inte kan kommunicera på ett bra sätt och för att vi sätter vårt eget främst och som den enda sanningen. Tekniken kan vara ett hjälpmedel att nå fram, t.ex. har Internet skapat denna fantastiska möjlighet. Men vi kan även se att inte alla på internet kommunicerar på ett sätt som skapar något gott. Det finns många troll.

        Ju mer vi lär oss och får kunskaper om hur det är att vara människa, desto bättre är det. Därför ser jag det som självklart att dessa ämnen skall ha samma status som NO-ämnena. För hur skall någon inom dessa ämnen någonsin kunna få ett Nobelpris eller göra storslagna upptäckter om det inte ses som lika viktigt.

        Såg om serien om Montessori och vilken betydelse hon hade och har haft för förskoleverksamheten i det stora hela. Och det finns andra exempel.

        Jag anser att NO-ämnena är mycket viktiga, men inte de viktigaste. SO-ämnena är lika viktiga, men inte viktigast. Språk och humaniora är viktiga, men inte viktigast.

      • juli 16, 2012 10:12 f m

        Jag anser ju samhällsvetenskaperna vara minst lika viktiga som de naturvetenskaperna och det jag kritiserar är samhällsvetenskapernas snuttifiering. När det bara blir en liten betraktelse om twilightfilmerna utan riktiga kopplingar till sociologi, psykologi, statsvetenskap etc så ser jag väldigt lite ökad förmåga att förstå varandra. Dessutom handlar det inte alls bara om förståelse och kommunikation. Det finns reella konflikter mellan människors behov och en persons självförverkligande kan hota trygghet och försörjning för någon annan. Samhällsvetenskaperna har kommit längre än till bättre kommunikation men behöver komma ännu längre.

      • juli 16, 2012 11:29 f m

        Visst, jag tar bara upp vissa saker …. Men det är en kommentar på en blogg och hur jag ser på saken. Inte en vetenskaplig uppsats …

      • juli 16, 2012 12:46 e m

        Nog ska man genomföra kompletta resonemang för sina åsikter även i bloggkommentarer. Jag fascineras över att du flera gånger börjar argumentera kring att vi aldrig ska välja bort några forskningsansatser eller utbildningsinriktningar. Vem ska betala för allt det någon tycker verkar roligt att forska på?

  3. juli 15, 2012 10:26 e m

    Jag har inte tagit del av debatten (men återkommer under morgondagen när jag gjort så). Vill dock ändå göra en kommentar kring den nämnda Harry Potter kursen. Kritiken mot den kursen visar sig när man kollar upp kursplanen för denna vara helt fel. Här handlar det om ren litteraturvetenskap dvs. det är ett vetenskapligt perspektiv som läggs på dessa böcker. Vet bland annat att en del lärare sökt kursen då de utifrån ett vetenskapligt perspektiv vill fördjupa sina kunskaper inom detta område. Med andra ord håller jag inte med om kritiken mot denna kurs.

    • juli 16, 2012 4:30 f m

      Att lägga ett vetenskapligt perspektiv på varje liten företeelse som dyker upp i vår värld är som att skjuta småvilt med älgstudsare, inte speciellt smart.

      • juli 16, 2012 7:56 f m

        Det tycker jag är otroligt smart, – ja inte att skjuta småvilt med älgstudsare – men att lägga ett vetenskapligt perspektiv på varje (liten) företeelse. Ser inte Harry Potter-filmerna som en liten företeelse.

      • juli 16, 2012 7:59 f m

        Jan,

        Detta är knappast något litet område. Harry Potter är ett omfattande område där det finns en hel industri. Det finns en hel vetenskaplig disciplin som håller på med barn- och ungdomslitteratur inom litteraturvetenskap. Så vi är inte överens här.

      • juli 16, 2012 9:25 f m

        Ska man lägga ett riktigt vetenskapligt perspektiv på något så måste det få ta tid och genomföras minutiöst. Då måste vi också välja bort perspektiv som är mindre intressanta.

        “The greatest enemy of knowledge is not ignorance, it is the illusion of knowledge.”
        ― Stephen Hawking

      • juli 16, 2012 11:44 f m

        Och VEM skall bestämma vilka perspektiv som är mindre intressanta?

      • juli 16, 2012 12:52 e m

        I slutänden blir det väl egentligen alltid den som betalar. Visar någon att de kan hitta tillräckligt mycket bra kunskap så kan detta delegeras. Forskning som producerar kan och bör slippa politikernas petande men hur andra ska komma undan att förklara nyttan som skapas för pengarna förstår jag inte. Ärligt talat känns det inte alls bra om mina skattepengar används till forskning som ger usla resultat.

      • juli 16, 2012 1:41 e m

        Håller med – det känns inte alls bra om min skattepengar används till forskning av dem som bestämt att viss forskning inte är tillräckligt värdefull, hur vetenskaplig den än är. Jag talar inte om forskning som ger usla resultat. Den typen finns inom alla områden. Jag talar om forskning när den bedrivs som den skall göra. Och forskning inom skola och utbildning är minst lika viktig som forskning inom det tekniska och medicinska området. Och skillnaden vad gäller forskningsanslag är häpnadsväckande ojämt fördelat.

      • juli 16, 2012 2:30 e m

        Jag tycker förstås att det är forskningsresultaten som är avgörande och när jag jämför pedagogisk och medicinsk forskning och studerar hur hög giltighet och generaliserbarhet resultaten har så är det konstigt att inte medicinsk forskning får ännu större andel. Den uppnår så mycket mer.

      • juli 16, 2012 2:40 e m

        Förvånande att du valde medicinsk forskning som jämförelse. Med tanke på de stora exportintäkter svensk läkemedelsindustri skaffat oss så känns det helt uppenbart att medicinsk forskning varit en mycket lönsam investering.

      • juli 16, 2012 5:10 e m

        Medicinsk forskning får flera miljarder (kommer inte ihåg det exakta antalet nu just nu) medan skolforskningen får 300 miljoner och dessa miljoner går inte ens till skolan utan till annan pedagogisk forskning. Vilket område är det som skall få mer? Tycker du 300 miljoner räcker för att nå lika fantastiska resultat som den medicinska?

        Du tänker bara på intäkterna, men bortser från kostnaderna för samhället att områden som skola och utbildning blir eftersatta. Jag menar vi behöver vara friska både mentalt, intellektuellt och fysiskt.

        Varför är du som arbetar som lärare inte mer angelägen om att den skall få mer forskningsanslag så att man kan utveckla metoder mm i skolorna och förbättra möjligheterna att skapa ny kunskap?

      • juli 16, 2012 9:47 e m

        Det är klart att jag tycker att det behövs mera pengar till forskning som är till nytta för svensk skola men jag har nog ganska ofta funderat på om vi skulle lägga ner svensk pedagogisk forskning för att satsa pengar på att översätta och summera bra internationell forskning. Det är ju trots allt resultaten som är det avgörande.

        Det spelar ingen roll att medicinsk forskning får mycket mer pengar. Förräntningen på den investeringen är det 10-dubbla, alltså 10-tals miljarder. Den är mer än lönsam och man kan fundera på om den skulle varit ännu större. Problemet är att vi inte ser några resultat av svensk pedagogisk forskning och det har varit så många dumheter som försämrat skolan så man kan fundera på om svensk skolforskning gjort mer skada än nytta.

  4. juli 16, 2012 8:03 f m

    Jan. Ett exempel på varför du har fel i att det är en liten företeelse är att bara Harry Potter och de vises sten som kom 2001 har dragit in över 7,1 miljarder kronor. De övriga filmerna ligger enligt den statistik jag sett något lägre, men inte särskilt mycket.

    • juli 16, 2012 10:00 f m

      När unge Verters lidande kom ut så härmade 17 unga män honom och begick självmord. Böcker har sedan länge varit något som rört våra sinnen. Det är därför litteraturvetenskap existerar men samtidigt är det inte någon av de stora vetenskaperna då den producerar förhållandevis lite nytt vetande.

      • juli 16, 2012 11:42 f m

        Ja, och frågan är väl varför den enligt dig producerar förhållandevis lite nytt vetande. Kanske för att du inte är ensam om din åsikt om vad som är viktigast. Jag inser inte betydelsen av att dela in vetenskaper eller ämnen i stora och små … för mig är det tänkandet det som just skapar en ond cirkel. Något ses som oviktigt, ges inte resurser eller erkännande och det blir därmed ännu mindre.

        Frågan är också vad man menar med nytt vetande.

        Jag kan inte se att naturvetenskaperna har kommit med så mycket nytt, de heller under de sista hundra åren, utom att genom de resultat har utvecklat tekniken och en del annat. Men även samhällsvetenskapen har utvecklats. Vi vet oerhört mycket mer idag än för hundra år sen. Och därför lever vi i ett annat samhällssystem än då.

        Sen har ju inte tekniken endast varit till gagna för mänskligheten – tänk bara på alla krig i teknikens namn. Om man lagt lika mycket resurser på att få fram nytt vetande om mänskligheten under samma tid, kanske världen sett annorlunda ut.

      • juli 16, 2012 12:56 e m

        Ja där har vi olika erfarenheter. De områden som av många anses viktiga är ofta de som producerar de mest spännande resultaten medan de ”oviktiga” också åstadkommer mycket lite per krona.

      • juli 16, 2012 5:12 e m

        Men vad som är spännande är väl individuellt? Eller skall man bestämma det också … Jag kanske tycker helt andra områden är spännande än vad du tycker? Varför skulle dina intressen gå före mina? Vice versa!

      • juli 16, 2012 5:41 e m

        De områden många tycker är viktiga prioriteras lyckligtvis oftast redan idag. Individuell smak men de många styr. Sen ser jag ett tydligt samband mellan de områden jag tycker är spännande som IT, NO samt teknik och framtida svensk konkurrenskraft. Det finns skäl för fler att prioritera som jag!

      • juli 16, 2012 5:57 e m

        Och det finns skäl för fler att inte prioritera ett enda område, som jag ser det.
        Så … vi lär inte komma längre i den här diskussionen. Ponera att jag inte bortprioriterar dina prioriteringar. Men jag kan inte inse att dina prioriteringar går före andras…

      • juli 16, 2012 9:53 e m

        Jag vet inte hur många gånger jag sagt att jag anser att många perspektiv är viktiga och att jag just nu prioriterar Ma/NO för att det blivit eftersatt inte för att det ska bli det enda perspektivet.

        Det jag försöker få lite acceptans för, är att områden med gedigen forskningstradition och uppbyggd kunskapsbank faktiskt kan producera betydligt viktigare resultat än något litet som startar från scratch.

  5. Göran Tullberg permalink
    juli 16, 2012 12:21 e m

    Jan skriver: ”Bland de som styr i skolvärlden är det ytterst svårt att hitta några med naturvetenskaplig kompetens och engagemang.” (Slut citat).

    Jag ser utvecklingen inom kultur och historia som i grunden naturvetenskaplig och teknisk. Klimat och uppfinningar styr både den historisk och kulturella utvecklingen. När naturvetenskapen politiseras, så tappar vi teknisk utveckling.

    Helena skriver: ” I Almedalen talade Jan Björklund om forskning och skola. Men bara om naturvetenskaplig forskning och de resultat han nämnde var matematikresultaten.” (slut citat).

    Naturvetenskaplig forskning handlar om jobben och ekonomin. Filosofisk forskning har ingen inverkan på landets ekonomi. Matematikresultaten har sjunkit beroende på att kompetenta lärare i ämnet försvunnit. Då är vår tekniska utveckling illa ute. Vi blir underutvecklade i tekniskt avseende.

    Helena får böja sig för verkligheten. Landets framtid handlar om att hänga med i teknisk utveckling. Gör vi inte det, så möter massarbetslöshet.

  6. Göran Tullberg permalink
    juli 18, 2012 1:52 e m

    Helena! Varför är det så svårt att komma in på din blogg? Jag ger korrekt namn och mailadress. Jag vill gärna bemöta dig direkt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: