Skip to content

Forskningshybris

maj 16, 2012

I bloggen Kritisk insyn tas exempel upp på att fenomenografi används till och med i magister uppsatser. Vad har hänt? Har skolforskningsvärlden helt missat vilken svår metod det här är? I diskussionen visar det sig också vara så att hermenutik används brett inom flera samhällsorienterade forskningsområden och detta trots att metoden innehåller så mycket fällor för den som inte är mycket väl skolad i den och dessutom har en forskningsomgivning som gör att enskilda misstag kan upptäckas av andra.

Det tas ofta upp att samhällsorienterade ämnen behöver använda andra verktyg än naturorienterade men det innebär inte att det är befogat att använda forskningsmetoder som ”forskaren” inte behärskar. Då blir det bara trams! Jag jämför med biologin där man ända sedan Linnes dagar inriktat mycket forskning bara på att systematisera och klassificera. Det har därför inte producerats speciellt mycket riktiga resultat men sen när kunskapsmassan byggts upp och det funnits nya spår med hjälp av evolutionsteori, genetik etc. så har biologin kunnat producera kraftfulla resultat. Hybris kombinerat med att snabbt nå resultat är en allvarlig forskningssjuka, som är  väldigt vanlig även inom skolforskning. ”Forskare” som inte kan göra saker ordentligt bör ägna sig åt något annat.

Läs gärna När skolforskning slår slint, Till lärares hjälp eller stjälp.

Annonser
No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: