Skip to content

Yrkesstolthet och utbildare

april 26, 2012

#skolchatt handlade om lärares yrkesstolhet och jag kunde inte låta bli att minnas hur en grupp utbildare på Chalmers talade om verksamma civilingenjörer. Vilken värme, vilken stolthet de visade för civilingenjörer som till och med hade utbildats innan de själva började som utbildare. Jag har aldrig hört lärarutbildare säga något liknande om lärare. Varför?

Annonser
51 kommentarer leave one →
  1. april 27, 2012 5:50 f m

    Ja jag vet inte. Själv har jag på flera ställen uttryckt min uppskattning av lärare och framhållit lärarstudenterna som både ambitiösa och duktiga, men är det någon som lyssnar på vad en lärarutbildare säger numera…

    • april 27, 2012 6:39 f m

      Min upplevelse är att du ägnar mycket mer tid åt att berätta om hur bra de nya studenterna är än att säga något positivt om de som utövar yrket. Det är bara en upplevelse så ta det inte som ett påstående utan mer som en fråga. Tycker du själv att du lyfter de befintliga lärarna som positiva förebilder?

      • april 27, 2012 7:03 f m

        Jag har många gånger försvarat lärarkollektivet. Det är att lyfta. Sen känner jag inte några lärare och även om jag skulle göra det, kan jag inte på nätet skriva om dem, liksom jag inte kan skriva om mina studenter. Men jag talar aldrig illa om lärare… Och om jag tar upp något barndomsminne om någon lärare jag har haft, betonar jag alltid att det inte var någon dålig lärare, utan att det var pedagogiken som styrde hur lärarna förhöll sig till oss elever.

  2. april 27, 2012 6:07 f m

    Är man inte ganska klar över efter mångas utspel om flumskola och flumpedagogik och att lärarutbildningen behöver få duktiga lärarstudenter, så när vi säger att det finns inget roligare än att vara lärarutbildare, försvinner ju detta i bruset. När Chalmers utbildare tas på orden, tas våra positiva omdömen som försvar eller för att vi inte ser verkligheten eller är lika usla själva, så vi inte upptäcker det alla andra redan vet.

    Jan, gå igenom vad som sägs och uttrycks. Lyssna verkligen vad man säger och vad det står för. Rannsaka dig själv och säg när du själv har talat positivt om lärarutbildare och -studenter. Du framhåller ju alla från Chalmers m.fl. Det är DÄR de duktiga finns, Fråga dig hur många gånger som Johan Kant talar positivt om lärarutbildare och lärarutbildningen, utom de få lärare han själv har haft. Lyssna på vad Björklund säger och läs vad han har sagt! Hur stolt är vår utbildningsminister av våra lärare, lärarutbildning och lärarutbildare. Och vad gör han själv för att få dem alla att fortsätta känna stolthet och tro på det dom gör.

    Är du själv stolt över att vara lärare ..?

    • april 27, 2012 6:36 f m

      Ja, jag håller med om att vi lärare inte är tillräckligt stolta över lärarutbildningar och att vi inte lyfter allt det positiva vi fick med oss från många duktiga lärarutbildare.

      Min upplevelse är att det började med att lärarutbildare sa så mycket dåligt om den befintliga lärarkåren och jag mötte aldrig att befintliga lärare lyftes som de viktiga förebilder de skulle kunna varit när jag gick min lärarutbildning. Det är verkligen svårt att vara positiv till en lärarutbildning som klagar på en själv som utövare, ett resultat av en lärarutbildning.

      • april 27, 2012 6:48 f m

        Men, under mer än sex år har en del lärare klagat på lärarutbildningen och lärarutbildare. Trots det talar jag väl om lärarkollektivet. Jag vet vilket jobb de har och att de kan vara hur kvalificerade som helst, men ändå inte få alla godkända eller lyckas.

        Problemen ligger inte i lärarna, lärarutbildarnas kompetens utan i hur det styrs. Vi kan t.ex. inte ha en utbildningsminister som dissar alla verksamma och studenter inom lärarutbildningen, utan att det blir en spiral nedåt i negativitetens träsk. Det har ju nästan blivit en tävling i vem som kan komma med det mest negativa och så fort man finner något exempel, så generaliseras det.

        Och så frågar du varför? Vem lyssnar?!

      • april 27, 2012 6:57 f m

        Jag gick ju lärarutbildningen för 10 år sedan och då var lärarutbildare kritiska mot den befintliga lärarkåren. I debatten har lärarutbildare kunnat uttala sig negativt om ”rigida medelklasskvinnor” som inte kan ta till sig nya rön. Den här frågan har sina rötter långt tidigare och jag har berättelser om att det hade börjat innan Gösta Brodin i Åstorp gjorde sina uppmärksammade påhopp på lärarkåren. Vi tolkar verkligen det Björklund säger på olika sätt så det kan vara intressantare att ta utgångspunkten att det här är något som inte har koppling till hans agerande.

      • april 27, 2012 7:07 f m

        Han kanske inte har startat det, men underblåser stämningarna.
        Ja, och det är dina egna erfarenheter, vilka jag absolut inte vill ta i från dig. Mina erfarenheter är att jag aldrig har hört någon lärarutbildare tala negativt om lärare under de tretton år som jag varit verksam. Därmed inte sagt att jag inte tror att någon skulle vara negativ. Men jag har aldrig hört det. Det är mina erfarenheter.

  3. april 27, 2012 7:15 f m

    Jag är ju förespråkare av evolution istället för revolution och anser att det fanns en mängd bra saker att bygga vidare på i gamla tiders skola. Jag minns våra diskussioner när jag var elev om vår drömskola med samarbete, växthus, verkstäder som en del av samhället med många yrkesroller verksamma där. De drömmarna dyker upp som något nytt men i mycket mindre skala emellanåt numera. Har man min utgångspunkt så är det också självklart att det är lätt att hitta guldkorn och positiva saker från gamla tider och att man kan lyfta fram många tidigare lärare som positiva förebilder. Varför kan inte fler svenska lärarutbildare göra detta? Det räcker liksom inte med att säga att allt det dåliga berodde på systemet, det behövs ett steg till där det som var bra lyfts fram och en stolthet över det som duktiga lärare lyckades med.

    Det är så intressant att se skillnaden, då Chalmersutbildare lyckas med detta och både de och civilingenjörerna de utbildat ses med mycket positivare ögon än lärarutbildare och lärare.

    • april 27, 2012 7:26 f m

      Jo då, men jag har fullt upp med att försöka spränga alla generaliseringar som florerar… om oss lärarutbildare och lärarutbildningens uselhet. 😉

      Men, jag lever i nuet och tittar på historien i backspegeln. De lärare som var fantastiska när jag gick i skolan, var det på ett helt annat sätt än vad lärare idag kan vara. De som gick emot den rådande pedagogiken som var auktoritär. De blev hos oss elever hjältar och positiva förebilder. Men de flesta verkade ha varit låsta i systemet, och var tvungna att ge straff, hemanmärkningar, mm. Det var professionella därför att de i mångt och mycket uppfyllda uppdraget som det var beslutat. Och så är det idag också – man kan inte lägga allt på läraren.

      Nu har vi en läroplan som våra hjältar passar in i. De som såg oss som individer, som lät oss växa. Men då vill utbildningspolitikerna tillbaka … Så, ja, visst är det i mångt och mycket systemet det handlar om, om du som lärare är professionell. Du har ett uppdrag som du skall arbeta efter. Det gäller oss lärarutbildare också.

      • april 27, 2012 7:58 f m

        Var hemanmärkning ett straff, jag ser det mer som gamla tiders sätt att informera föräldrarna.

        Jag vill inte ha tillbaka den auktoritära skolan men det fanns verkligen lärare som fokuserade på det dåvarande uppdraget och utmanade och stöttade eleverna inom den auktoritära ramen. Diskuterar man med läkare, civilingenjörer, forskare osv. med bakgrund från den tiden så känner de oftast en stor tacksamhet mot några lärare som gav dem redskapen för att lyckas i livet. Svenskläraren Ronny som totalt misslyckades med att lära oss något trots alla sina nya metoder, grupparbeten och aktiviteter är det däremot ingen som känner tacksamhet mot. Jag upplever att de lärare som gick emot systemet misslyckades med att hjälpa oss elever i mycket högre grad än de som gjorde det bästa av läget.

    • april 27, 2012 7:28 f m

      Men man kan ju inte säga att du som lärare lyfter dina egna, när du framhåller Chalmers …

      • april 27, 2012 7:38 f m

        Jo kanske, eftersom jag har Chalmers utbildning också. Sen ser jag inte saker i någon relativ dager heller så att när jag lyfter en positiv grej som utbildarna på Chalmers gör och som vore något att efterlikna så kan det faktiskt göras med utgångspunkten att lärarutbildare är bra och ska bli ännu bättre genom en skillnad i attityd.

        Sen upprepar jag att mina lärarutbildare låg i framkant när det gällde engagemang, att använda metoderna de undervisade om samt att motivera och aktivera. Chamersutbildarna skulle ha saker att lära på dessa områden.

      • april 27, 2012 7:55 f m

        Chamersutbildarna skulle ha saker att lära på dessa områden.

        Det här behöver framhållas mer, för det är min erfarenhet också … att andra har en del att lära sig av oss också, om de bara kommer förbi negativiteten kring lärarutbildningen. Vi är jäkligt bra på en hel del saker!

      • april 27, 2012 8:04 f m

        Jajamen!

    • april 27, 2012 7:29 f m

      Du är ju en av de största kritikerna av lärarkåren … som jag uppfattat det. När talade du positivt om dina kollegor?

      • april 27, 2012 7:45 f m

        Oj då! jag tror att det var igår jag poängterade hos Christermagister att utan mina närmaste kollegor så skulle jag inte överleva länge som lärare.

        Jag brukar också säga att svensk skola är bra även om trenderna pekar åt fel håll och använda Helena von Schantz slogan om att Sverige har bättre lärare än landet förtjänar.

        Ifall du eller någon annan tvekar om min positiva inställning till lärare så föreslår jag att ni besöker min blogg Lärare är bra att ha.

      • april 27, 2012 7:54 f m

        Ja, det var ett tag sen jag var därinne… gick mest efter vad du skriver på den här bloggen. Men okey …!

    • april 27, 2012 8:32 f m

      Jag fick mig verkligen en tankeställare och har gått igenom den här bloggen för att hitta ställen där jag uttalar mig kritiskt om lärare och hittade följande:

      Nu när fler ämnen på högstadiet på många skolor bedrivs av lärare helt utan ämneskompetens så kan duktiga elever upptäcka att de inte har en chans på gymnasiet i dessa ämnen då de nya klasskamraterna har helt andra förkunskaper.

      Jag är ju djupt kritisk mot att vi har en trend mot minskad ämneskompetens men menar att kompetensen fortfarande är tillräcklig i en majoritet av fallen. Det betyder att jag är oerhört positiv till den stora majoritet av tillräckligt kompetenta lärare vi har idag.

      Jag skulle inte tveka ett ögonblick om att tipsa min chef om en kollega som gjorde något som skadar en elev!

      Du kan ha fått reda på något om exempelvis en kollegas betygsättning och du har med egna ögon sett hur plötsligt alla elevnoteringar förbättrades i efterhand men kan du bevisa det, nej!

      Jag vill inte dra mig ett enda ögonblick för att agera kraftigt mot kollegor som missköter sig. Det hade varit en totalt ohållbar strategi om jag inte hade varit så positiv till mina kollegor. Nu tror jag att utmaningen kring att göra detta inte blir så stor.

      Hela den ”gammalmodiga” lärarkåren har bytts ut mot nya lärare men ändå så fortsätter strategin med kritik av befintliga lärare, total avsaknad av respekt för den erfarenhet som förvärvas under yrkets utövande och nyutexaminerade som stångar sig blodiga i förändringsiver.

      Jag använder olika om/utifall scenarion där jag inom citationstecken pratar om gammalmodiga lärare som byts ut. Det betyder inte att jag egentligen anser att det finns någon stor andel gammalmodiga lärare utan jag tar upp scenariot för att visa på det absurda i att anklaga lärare för att vara förändringsobenägna etc. Det är en djupt lärarpositiv inställning.

      Jag kritiserar också intagningen till lärarutbildning och att det är svårt att rekrytera duktiga studenter men det är inte ens en kritik av majoriteten av studenterna utan bara en kritik av att andelen med dåliga förutsättningar är för stor och ökar. Rent generellt är jag kritisk mot trenderna när det gäller att få en bra lärarkår men tycker att den nuvarande är bra. Har jag skrivit något mer lärarkritiskt någon annanstans?

      • april 27, 2012 6:41 e m

        Det är möjligt att du säger samma sak flera gånger .. och då kan man få intrycket av att du kritiserar mycket …

      • april 27, 2012 9:53 e m

        Fast jag vet inte än vad jag upprepar som kan uppfattas som kritik av lärare.

      • april 28, 2012 5:19 f m

        Man kan framför kritik på olika sätt, genom att framhålla andra, att mena att det behövs duktiga lärare (som om de redan inte finns), att kompetensen behöver höjas. Det är också kritik, men inte direkt uttalad kanske. Genom att framhålla andra som bättre, dissar man sig själv och sina egna.

        Men, det är som sagt, möjligt att viss kritik uttalas ofta, men det är inte bara på bloggen utan i andra kommentarsfält …Men det är min upplevelse! Bry dig inte om den, om du inte själv känner igen dig.

      • april 28, 2012 6:01 f m

        Fast jag är fortfarande väldigt nyfiken på något exempel på där det jag skriver kan upplevas som kritik av lärare, av dig eller någon annan. Hur mina texter upplevs är viktigt för mig?

        Jag har en hjärtefråga som jag ofta kommer till och det är att lön och arbetsvillkor borde förbättras rejält för många lärare men i första hand fysik och kemilärare på högstadiet. Jag ser det som början på en nationell katastrof att så många elever får möta lärare som är så okunniga i fysik och kemi att eleverna egentligen inte lär sig något inom dessa områden.

      • april 28, 2012 8:37 f m

        Det sägs inte rent ut … men det finns, som jag ser det en underliggande kritik mot lärare … och lärares kompetens… osv.
        Det här har jag hittat i själva inläggen….

        Men alla kanske inte håller med mig.

        Nu när fler ämnen på högstadiet på många skolor bedrivs av lärare helt utan ämneskompetens […]<

        Bra arbetsvillkor lockar engagerade studenter som sen kommer ut som lärare som inspirerar kollegor och skapar bättre arbetsmiljö.

        Det är chockerande på vilken låg nivå fysik och kemiundervisningen bedrivs på högstadiet på många skolor.

        Är det kanske så att lydiga lärare som tycker som sin arbetsgivare ska få jobba fritt men inte vi andra?

        Nej det är så sant, så länge inte huvudmannen tar sitt ansvar om att rekrytera tillräckligt kompetenta lärare och utbilda dem så ser jag inte något som bryter den onda cirkel skolan är i.

        Vi har en situation i svensk skola där bristande kompetens blivit en vardagsföreteelse och nästan inga skolor undviker det.

        Är vi vanliga duktiga lärare ansvariga för att det anställts obehöriga, att det saknas kompetenta vikarier, att tiden för förberedelse tagits över av administration

        1. Att obehöriga ”lärare” skulle vara duktiga på att undervisa – undantagen bekräftar regeln men motsatsen är verkligen det vanliga.

        2. Att arbetsgivaren nonchalerar ämneskompetensen vid tjänstefördelningen – ser jag flera ämnen som fullständigt skjutits i sank av.

        3. Att duktiga lärare ska behöva vänta på respekt och erkännande tills alla lärare är duktiga – det är ju arbetsgivaren som har rekryteringsansvar och individen kan bara göra sitt jobb.

        Jag tror att det kommer att spä på skolans onda cirkel då båda dessa alternativ kommer innebära att ännu fler lärare misslyckas med sitt uppdrag.

        Det är viktigt med riktigt kompetenta lärare så en minskning av klasstorleken måste gå hand i hand med rekrytering och det är visat att när skolan bara stoppar in fler obehöriga lärare så kan kunskapsresultaten bli sämre.

        Hur får vi duktiga lärare till världens viktigaste jobb?

        […] det är rent ut sagt för jävligt hur ordet använts för att smutskasta duktiga lärares undervisning.

      • april 29, 2012 5:34 f m

        Mycket intressanta iakttagelser men jag upplever att det här är kritik av att tillräcklig lärarkompetensen inte rekryteras och det kan gå hand i hand med en mycket positiv inställning till att lärare presterar bättre än vad de får förutsättningar och betalt för.

        Att den distinktionen inte är uppenbar ser jag som ett resultat av SKLs mfls taktik om att skylla på lärarkåren för det som är brister i rekrytering (tex obehöriga) och orimliga uppdrag.

        En så intressant analys är förstås värd mycket mer tankearbete kring mina egna formuleringar men till det behöver jag mer tid.

      • april 29, 2012 7:45 f m

        Då kan vi se fram emot en väl genomarbetad analys framöver från dig? 🙂

  4. Göran Tullberg permalink
    april 27, 2012 8:10 f m

    Monika!

    Det är en ofantlig spånnvidd på lärarnas kompetens. En del är så fantastiskt duktiga och andra bara missar och förstör. Det är därför jag klankar på lärarutbildningen. Den bör sålla bort dem som redan från början saknar förmåga och visar att de inte kan få den heller.

    Jag har träffat lärare som är helt mentalt sönderbrutna efter ständiga misslyckanden och trakasserier från elever, men även andra lärare som firas av elever så fort de dyker upp. De som alltid ligger i topp och ändå ständigt utvecklar nya idéer och nya förmågor.

    Lärarutbildningar har begränsade möjligheter att skapa toppenlärare. Där ligger förmågan i personligheten. Men de bör (enligt min mening) få mer kontakt med verkligheten ute på grundskolor och gymnasier och de svagaste numren bör avrådas för sin och skolans bästa.

    Jag fick tillfälle att möta extremt duktiga lärare i USA. Det tog mig djupt – jag trodde inte sådana förmågor fanns – tills jag upplevde dem.

    • april 27, 2012 8:40 f m

      Jag ser som du ett väldigt spann med lärare med enorma skillnader i förmåga. Vad jag vill poängtera är att det i dagens skola finns ytterst få som behöver bli bortsorterade. Det finns rätt så många lärare som har lägre förmåga och vars uppdrag skulle behöva anpassas så att de klarade det men de flesta av dessa presterar på en nivå som är långt över vad som kan begäras i förhållande till den lön de erhåller och det är uppdraget som ska modifieras inte läraren.

    • april 28, 2012 8:41 f m

      Göran – Lärarutbildningen består av en teoretisk och en praktisk del … Och det är ute på praktikerna som studenternas förmåga prövas … av skolans lärare som är handledare. Så, även om jag inte därmed fråntar den teoretiska delen ett ansvar, så har skolorna själva ett ansvar att se till så att studenterna får med sig det dom behöver och inte blir, som händer ibland, lämnade ensamma som vikarier medan handledaren gör något annat. Studenterna kan inte lära sig undervisningens konst i teorin.

  5. Göran Tullberg permalink
    april 27, 2012 9:05 f m

    Jan! Så är det! Organisationen måste ändras, så att lärare kan samarbeta och få tid att pröva långsiktig inlärning, inte bara goddag och adjö och litet kateder däremellan. Med rätt stöd kan halvbra lärare säkert fungera.

    Men har du träffat lärare som ständigt misslyckas och bryts ned fysiskt? Man läser om dem ibland. Mobbade och misshandlade av sina elever. De skulle valt annat jobb.

    • april 27, 2012 11:19 f m

      Möjligheterna att ge lärare som ständigt misslyckas ett uppdrag som de rår med är helt usla. Nej, nyutexaminerade sätts på de stora utmaningarna och den som misslyckas kan få någon lättnad men inte något som ger större effekt i rättvisans namn.

      • april 27, 2012 11:20 f m

        Det finns inga morötter för duktiga lärare så varför ska de ta sig an undervisningsutmaningar som gör att de riskerar att misslyckas. De vanliga klasserna är tillräckligt spännande för att ge tillräcklig inspiration.

      • april 28, 2012 8:44 f m

        Varför skall det inte finns morötter för dem som inte anses vara duktiga? Är det inte dom som behöver dem bäst.

      • april 28, 2012 11:24 f m

        Samhället behöver de som är duktiga mest och det är därför det är viktigt att ge det till dem. Det innebära att många försöker bli duktiga och samhället får fler. Morötter som ges till de som inte presterar bra är rent kontraprofuktiva och får alla att bli latare.

      • april 28, 2012 12:53 e m

        Jan.

        Det sättet att resonera kommer leda till konflikter. Destruktiva sådana dessutom. Sådana har vi inte råd med inom lärarkåren. Att ställa vissa lärare mot andra är inte en framkomlig väg. Precis som Lärarförbundets fadäs här förra veckan där man pekade ut vilka som skulle hållas tillbaka rent lönemässigt inte fungerar. Ett splittrad lärarkår pga. stora skillnader i lön kommer få mycket allvarliga konsekvenser för skolan.

  6. Göran Tullberg permalink
    april 28, 2012 9:35 f m

    Monika! Du skriver:”Och det är ute på praktikerna som studenternas förmåga prövas … av skolans lärare som är handledare.”

    Det fungerar inte. Andra lärare är upptagna eller för svaga för att handleda.

    Det som ligger närmast till hands är att lärarutbildningen delvis sker ute på skolor som kan handleda och utbilda samt legitimera eller avråda. Men hand-ledning som fungerar måste innehålla en ledning där kandidaten får följa lektioner innan de testar själva.

    • april 28, 2012 10:24 f m

      Göran.

      För min del har handledningen på praktiken varit utmärkt. Tycker du drar alla över en kam. Det finns många lärare därute som gör ett fantastiskt arbete med att handleda studenter. Vi är för dåliga på att ge de många positiva exemplen som finns uppmärksamhet dock. Så mot bakgrund av det håller jag inte alls med dig.

      • april 28, 2012 11:28 f m

        Jag håller med om att det finns många handledare som lägger mycket tid för väldigt lite tack. Det innebär dock fortfarande att jag tycker att lärarutbildningen ska förbereda och stötta studenterna mer.

      • april 28, 2012 12:56 e m

        Jag har inte upplevt att vi har haft några större problem med stöd från lärarutbildningen.

    • april 28, 2012 11:17 f m

      Men det skall fungera … Lärarutbildningen sker just nu delvis ute på skolorna, så om vissa lärare inte anser att de blivande lärarna har med sig det dom skall ha, kanske det är just det dom skall lära sig på skolorna. Men min erfarenhet, när jag talat med några lärare är att de verkar tro att studenterna klarar sig på egen hand och om de inte gör detta, är det en brist på den teoretiska delen. Jag kan ju aldrig förvänta mig att skolans lärare ute på praktiken skall förbereda studenterna inför de teoretiska studierna, så varför tvärtom.

      Jag tror att en del lärare inte ser sig själva vara en del av lärarutbildningen. Har en skola lärarstudenter så är den just en del av lärarutbildningen. Det ansvaret kan man aldrig friskriva sig ifrån.

      Ni noterar här att jag inte generaliserar, jag skriver en del lärare och några lärare. I de flesta fall tror jag det fungerar utmärkt, trots att de kanske inte ser sig själva som en del av lärarutbildningen.

  7. Göran Tullberg permalink
    april 28, 2012 1:00 e m

    Fredrik, Jan och Monika! Jag kanske vet för litet. Jag har ju inte varit lärare i 17 år.

    Min tanke är att det vore effektivare om handledarna var utbildade att handleda och hade rutin. Det kanske är fel tänkt.

    • april 28, 2012 1:03 e m

      De som ska vara handledare där jag läst ska egentligen ha en 7.5 hp (motsvarande ca 5 veckors studier) om handledarskap av lärarstudenter. Sen hur bra det funkar kan diskuteras. Men kursen är ofta fylld när det kommer till antalet deltagare de tar in vad jag kan förstå.

    • april 28, 2012 1:51 e m

      Nej Göran, jag håller med dig. De skall vara utbildade och jag anser rent personligen att de skall ha mer än en handledarkurs på 7,5 poäng. Vi som undervisar på den teoretiska delen måste ha doktorsexamen för att få göra det och handleda studenternas examensarbeten. Bara i nödfall får någon som inte har doktorerat eller forskat så den har blivit lektor, handleda studenterna. Och i nödfall även leda undervisningen, men då är det oftast en forskarstuderande.

      De kanske behöver samtalsmetodik, psykologi mm. och hur man lär ut rent praktisk hur undervisning kan gå till och då inte bara ett enda sätt, utan flera. Då tror jag det kan bli ett komplement till den teoretiska delen.

      De läggs för lite resurser på den praktiska delen.
      Och regeringen har nu minskat ner den delen med två veckor. Och lägger massor resurser på coaching av matematiklärare. Det kanske behövs en hel del resurser på handledarna också.

      • april 29, 2012 1:57 e m

        Jag försvarar på det starkaste coaching av matematiklärare men undrar varför inte huvudmannen ska finansiera det.

      • april 29, 2012 2:39 e m

        Jan,

        Jag tycker också att det var ett bra förslag. Bortsett från en sak som du vet i form av att man försöker tvinga över lärare i en specifik metod. I detta fall traditionell katederundervisning. Att politiker oavsett om det är på statlig eller kommunal nivå på detta sättet eller på andra sätt försöka styra över våra undervisningsmetoder tar jag i starkast möjliga ordalag avstånd från.

        Fredrik

      • april 29, 2012 4:01 e m

        Jag tycker att det var oerhört viktigt att lyfta lärarens ansvar för att leda eleverna mot målen och att eget arbete har funnits vara en mindre lyckat val av undervisningsmetod i många fall.

        Jag understödjer inte Björklunds och LRs val av att använda katederundervisning som en positiv symbol för detta. K-ordet borde placerats på historiens skräphög för det har bara missbrukats hit och dit.

  8. april 29, 2012 2:54 e m

    Om staten fattar beslut om en reform så måste staten också ge kommunerna de pengar som krävs för att genomföra reformen.

    • april 29, 2012 4:02 e m

      Nej, huvudman ska finansiera den skolverksamhet som behövs för de mål som regeringen ger dem via skolverket etc.

      • april 29, 2012 4:03 e m

        Huvudmannen har flyttat stora mängder av pengar från skolan till annat och det är dags att de börjar prioritera annorlunda!

      • april 29, 2012 4:23 e m

        Jan.

        Huvudmannen är den som finansierar verksamheten. Men huvudmannen får sina huvudsakliga inkomster från skatten och från statsbidragen. Det senare är det regeringen som bestämmer nivån för. När nya reformer ska införas ska regeringen till riksdagen redovisa en ekonomisk analys som beskriver hur förslagen ska finansieras och konsekvenserna av detta. Det är till och med fastslaget i Regeringsformen.

        Om kommunerna inte kan utföra sitt uppdrag med befintliga medel måste de återkomma till regeringen. Då måste regering och riksdag bestämma sig för hur man vill ha det. Antingen får man tillskjuta resurser eller också får man acceptera lägre kvalitet eller att vissa uppdrag dras tillbaka. Kommun har ett starkt krav på sig i kommunallagen att budgeten skall vara i balans på kort sikt. Det kravet ligger bakom mycket av problem i kommunerna för närvarande. Det borde ändras så att man får balanskrav över en konjunktur istället. Alltså samma regelverk som gäller för staten redan.

      • april 29, 2012 6:49 e m

        Den här strukturen har kommunerna om och om igen använt sig av för att kunna hävda att skolan är regeringens ansvar och kunna lägga pengar på tjusiga byggprojekt, idrottsanläggningar och annat som syns.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: