Skip to content

Kompensera, inte lyfta förbi

april 1, 2012

Jag är en förespråkare av skolans kompensatoriska uppdrag och vill att svaga, handikappade eller socialt utsatta elever ska få extra hjälp och resurser men ibland känns det som att jag möter debattörer som vill gå tokigt långt. Diskussionen hamnar på ett abstrakt plan kring vad individen skulle kunnat klara om svårigheterna inte funnits där allt i någon slags ambition om kompensationen ska leda till att individen får möjligheten att göra något eftertraktat istället för någon annan. Det här är en en orättvis ambition, alla har sina svårigheter att kämpa med och tanken att samhället ska lägga extra resurser för att någon ska springa om någon annan är stötande, den andra har lika stor rätt att få sina behov mötta.

Jag riskerar väl att bli betraktad som cynisk men det är bara en realism vi behöver ha: Det är olönsamt och ineffektivt att satsa kraft på att förändra vem som har störst chans att lyckas.

Annonser
30 kommentarer leave one →
  1. april 1, 2012 6:53 f m

    Mycket bra sagt, Jan.

  2. april 1, 2012 10:13 f m

    Vet inte om du ser min poäng och ignorerar den eller gör om den, därför att du tycker annorlunda. Eller om du faktiskt inte ser den.

    ”… och tanken att samhället ska lägga extra resurser för att någon ska springa om någon annan är stötande, den andra har lika stor rätt att få sina behov mötta.”

    Jag undrar hur du själv skulle känna dig om dina barn inte fick möjlighet att förmedla sina kunskaper för att de inte gör det på rätt språk. Du vet vad de kan, andra vet vad de kan, men inte läraren, därför han eller hon vägrar att prata svenska med dem, trots att h*n har möjligheten. Det är turkiska som gäller och dina barn får gott vänta tills de kan språket ordentligt först.

    Det handlar inte om att springa om, utan om att inte stoppas på grund av en språklig barriär, som faktiskt kan överbryggas av inte alltför stora kostnader. Men finns inte viljan, ja då blir allt omöjligt.

    Det du säger är ett uttryck för cynism och omänsklighet. Därmed inte sagt att du är vare sig det ena eller det andra.

    • april 1, 2012 10:19 f m

      Det är olönsamt och ineffektivt att satsa kraft på att förändra vem som har störst chans att lyckas.

      Nej, det är ju bättre att låta dem som får hjälp av sina akademiskt utbildade föräldrar att fortsätta nå framgång än att ha ambitionen att se vilka kunskaper ett barn från Irak som ännu inte kan förmedla det på svenska, verkligen har tillägnat sig.

      Vi värnar naturligtvis om olika grupper i samhället…

    • april 1, 2012 10:33 f m

      Det räcker med att inte se negativt på att vissa föräldrar kan hjälpa sina barn mer och att det innebär en möjlighet för samhället få människor till svåra yrken på ett effektivare sätt. Mitt synsätt värnar om att alla grupper ska få det bättre genom att samhället blir bättre genom att vara effektivt.

      • april 1, 2012 10:48 f m

        Ja, jag tror dig Jan, men dina ord ger ett annat budskap… de som inte kan förmedla det dom kan, behöver vi inte bry oss om. Det kostar för mycket och är inte tillräckligt effektivt.

        Jag ser det inte som negativt att föräldrar hjälper sina barn – det är en förmån – men när det gäller flyktingbarnet från Irak kan föräldrarna inte hjäpa sina barn mer än på sitt eget språk. Många som invandrat har höga utbildningar i sitt hemland och kan mycket. Även när det gäller dem har man en förutfattad mening om att det inte är mycket värt (som du skrev i tidigare kommentar) då de inte kan förmedla det. Men vi skulle ju kunna bidra till att de blir mycket värt om vi inte sätter upp språkliga barriärer.

        Det är inte speciellt lönsamt och effektivt att låta högutbildade invandrare sitta i tunnelbanans spärr eller städa på kontor. Även om jag inte anser att det är dåliga jobb, så är de som sitter där ofta för kvalificerade för att göra det.

        Så, om vi skall tala om lönsamhet och effektivitet kanske vi inte bara skall låta allt vara som det alltid ha varit. Lönsamhet och effektivitet skapar man med rätt man/kvinna på rätt plats.

      • april 1, 2012 4:14 e m

        Utbildning handlar om utveckling och förändring men jag tror inte att skolan skolan ska ha för mycket av grupp och individinriktade mål utan möta alla elever där de är. Det behövs människor vid tunnelbanans spärr och städare på kontor och det är inga yrken att skämmas över. Att de som är dyrast att utbilda till andra yrken hamnar i sådana arbeten ser jag som en bra väg för dem att hitta en plats att göra nytta inte som något slöseri med mänsklig kompetens. I det sammanhanget undersöker jag inte några abstrakta dolda kompetenser utan tycker vi kan använda det vi ser kring förkunskaper och erfarenheter.

  3. april 1, 2012 10:45 f m

    @Monika Alla barn, även mina, har sina barriärer att ta sig över. Jag är förespråkare för att samhället ska hjälpa de med språkliga barrärer extra mycket och anser att det är effektivt att satsa särskilda utökade resurser för att hjälpa de som har svårast. Detta är väl det du driver med stor kraft och det överenstämmer med den kombination av medmänsklighet och effektivitet som jag eftersträvar. Min poäng som det inte känns som att du förstår handlar om en principiell skillnad: Skillnaden mellan att hjälpa de som har svårast extra när de har det svårast gentemot att satsa extra resurser för att de ska komma längre än andra.

    • april 1, 2012 10:52 f m

      Elever från Irak kommer inte längre än dina barn (de utgör inget hot mot dina barn ställning i det svenska samhället). Eleverna från Irak får möjligheten att komma på samma nivå och i rättvisans namn på den nivå som de faktiskt befinner sig kunskapsmässigt – förutom i svenska språket då.

      • april 1, 2012 7:15 e m

        Jag känner till flera elever med bakgrund från Irak som kommer att komma längre än mina barn i det svenska samhället. Det är dock inget problem för mina barn då jag tror att invandrares framgång kommer att skapa fler möjligheter för andra. Det som jag ser som ett hot är ett samhälle som använder sina möjligheter ineffektivt.

    • april 1, 2012 10:54 f m

      Nej, jag är varken speciellt prestigefylld och inte heller lever jag helt efter principer – kan rucka på dem, om jag ser att de förhindrar utveckling och i värsta fall skapar svårigheter för andra människor.

      • april 1, 2012 4:17 e m

        För att tillsammans genomföra ett logiskt resonemang så är det av vikt vi hittar principiella skillnader, mönster, det är så vi bygger förståelse.

  4. april 1, 2012 11:53 f m

    Det svenska skolsystemet är fullt av dumma överdimensionerade system för förkunskapsutvärdering och speciallösningar för än den ena än den andra kategorin elever och de mest obskyra speciallösningar. När man kritiserar alla dessa lösningar får man höra att man är cynisk och allt möjligt.

    Det är symptomatiskt att jag har sagt att jag är förespråkare av särskilt stöd, extra språkstöd till invandrare och kompensatoriska åtgärder för de som har svårast i samhället och ändå så möts jag av långa argumentationer kring detta och kritik av mitt ordval som cyniskt när jag ifrågasätter varför vi ska ha underliga speciallösningar kring antagning på högskolenivå. En nivå där det bara är en minoritet som är lämpade för varje yrkesområde och där det är genuint oekonomiskt att utbilda många flera än det finns behov av.

    • april 1, 2012 2:51 e m

      Jag svarade Göran Tullberg i förra inlägget och du hakade på, samtidigt som du lägger in denna problematik som ett särskilt inlägg. Det var du som skrev: – Jag riskerar väl att bli betraktad som cynisk men det är bara en realism vi behöver ha: Det är olönsamt och ineffektivt att satsa kraft på att förändra vem som har störst chans att lyckas.
      Mitt svar var att ordvalet kan betraktas som cyniskt, men inte att du skulle vara det.

      Men om du inte vill ha svar på dina inlägg och kommentarer, så kan jag sluta med att gå in här och kommentera. Och om jag som kommentator inte får svara på dina kommentarer på mina egna, så – vad gör jag då här?

      • april 1, 2012 3:59 e m

        Förlåt jag hängav mig åt lite generella betraktelser kring en argumentationsteknik som försöker framställa det som cyniskt att fundera kring skolans effektivitet. Det blev som ett olyckligt angrepp på dig, en av mig mycket uppskattad kommentator. Jag ber om ursäkt för detta.

  5. Göran Tullberg permalink
    april 1, 2012 2:36 e m

    Monika!

    Det är, som alltid i skolan, en fråga om anpassning till elevens behov och förutsättningar. Varken Jan eller jag skulle kunna hjälpa en elev från Irak att lära sig svenska. Vi måste låta dem som kan hjälpa eleven få tillfälle att lösa hans/hennes problem.

    Jan talar om säskilt stöd. Jag talar om en flexibel skola som anpassar sig efter den enskilde eleven till hans/hennes behov och förutsättningar. Det gäller inte bara folk från andra länder utan ALLA ELEVER.

    ÄR VI ÖVERENS?

    • april 1, 2012 2:48 e m

      Javisst är vi överens om en flexibel skola, men jag talade inte om att läraren skall hjälpa en elev från Irak att lära sig svenska.

  6. Göran Tullberg permalink
    april 2, 2012 6:54 f m

    Monika! Då skall du uttrycka dig tydligare. Du skrev att vi borde::

    ”ha ambitionen att se vilka kunskaper ett barn från Irak som ännu inte kan förmedla det på svenska, verkligen har tillägnat sig”. (Slut citat)

    Jag kunde inte tolka det på annat sätt än att lärarna som har massor att göra i sitt ämne skulle hjälpa eleven från Iran att lära sig svenska.

    Om du tänker dig att vi skulle prata iranska eller engelska med eleven eller omformulera tentor till Iranska eller engelska, så är jag ännu mer undrande. Jag sysslar inte med sådant i min ingenjörsutbildning.

    Vi hade en gång ett antal redan utbildade ingenjörer från utlandet som vi lärde innebörden av några vanliga svenska tekniska termer. Men det var ett sidospår och varade bara ett par timmar. Det verkade som om de i övrigt kunde (vanlig) svenska, och som om våra tekniska termer inte var svåra för dem. De skulle just starta ingenjörsjobb, men ville ha vår lilla föreläsning-diskussion för att de var osäkra.

    Du undervisar ju blivande lärare i grundskolan. De måste ju undervisa på svenska, så du skall inte behöva prata iranska eller engelska med dem. Eller hur?

    • april 2, 2012 7:20 f m

      Du undervisar ju blivande lärare i grundskolan. De måste ju undervisa på svenska, så du skall inte behöva prata iranska eller engelska med dem. Eller hur?

      Nej, de flesta kan svenska …

      Men ibland händer det, inte ofta, att någon inte kan uttrycka allt denne kan på svenska. Då tar vi det på engelska istället. Och en del skriver sina examinationer på engelska, eftersom det är tillåtet att göra det.

      Jag har uttryckt vad jag menar på flera ställen att svenskan inte skall bli en språklig barriär … och det är inte att läraren som jag har menat skall kunna massor av språk, vilket jag inte har nämnt utan Jan och så nu. Jag menar att läraren skall kunna se vilka möjligheter det finns att få någon som kan språket att vara med och tolka. Och att det är skolan som skall verka för att det sker.

      Nu avslutar jag denna diskussion här!
      Vi kan ha olika åsikter om saken. Jag har min och du har din åsikt.

  7. april 2, 2012 8:08 f m

    Göran,

    Du har en rätt som student på högskolan att få skriva dina examinationer på engelska. Det är snarare så att jag anser att den rätten borde införas i grundskolan och gymnasieskolan också än att den ska tas bort från högskolan som du verkar tycka när du skriver:

    ”Du undervisar ju blivande lärare i grundskolan. De måste ju undervisa på svenska, så du skall inte behöva prata iranska eller engelska med dem. Eller hur?”

    Fredrik

    • april 2, 2012 8:34 f m

      Högskolan kan välja undervisningsspråk och exempelvis Chalmers väljer engelska de avslutande åren. Att vid enstaka tillfällen, dvs. examinationer få välja fler språk än svenska för att besvara frågorna kan ju fortfarande vara effektivt då examinatorn kan ta språklig hjälp och kanske är bättre på engelska än svenska. Ifall den möjligheten skulle breddas till många språk skulle det dock innebära enorma problem för högskolevärlden. Kombinationen av specialistkompetens och väldigt bred språklig förmåga är mycket ovanlig.

      Jag skulle inte motsätta mig om någon elev svarade på engelska på något av mina prov men det känns inte som att läraryrket behöver någon ökning av kraven. Det är tillräckligt utmanande som det är och jag ser inte att några större tillskott av resurser är på väg. Jag ser istället hur kraven på lärare skruvas åt ytterligare något och att då bli tvungen att ha flera språkvarianter på prov och att rätta texter på språk man inte behärskar känns verkligen som ett sätt få skolan att kollapsa.

      • april 2, 2012 9:47 f m

        Bara man inte blandar ihop internationalisering och anglifiering. Sedan måste vi minnas att
        de allra flesta av oss talar en engelska som är mer svensk än engelsk.

      • april 2, 2012 11:05 f m

        Jan.

        Jag talar specifikt i min kommentar om engelska som språk. Eventuellt kan man acceptera lätt danska och norska också. De är så pass lika svenska och många förstår dem. /Fredrik

      • april 2, 2012 11:21 f m

        Jag blev under en period mycket duktig på Ericsson Swenglish och jag tror att den indiska varianten av engelska är den som talas av flest personer. Att förutsäga framtida språkanvändning är ett stort vågspel och jag hoppas att kraven på vilka språk alla lärare ska behärska hålls måttliga.

  8. Göran Tullberg permalink
    april 2, 2012 9:32 f m

    Fredrik!

    För mig verkar det konstigt att en lärare som skall undervisa på svenska inte kan skriva på svenska eller förstå svensk text.

    Tycker du verkligen att det är OK om en lärare på t ex mellanstadiet inte undervisar svenska elever svenska utan på engelska, franska eller iranska. Det finns specialskolor för finskspråkiga elever, men i vanliga klasser är det nog bäst för eleverna att undervisas på svenska.

    • april 2, 2012 11:03 f m

      Göran,

      Det var inte vad jag sa i min kommentar ovan. Men om du vill att vi ska möta alla elever efter deras förutsättningar och behov, vilket är vad du ständigt återkommer till, och en elev talar engelska eller skriver en uppgift på engelska som jag som lärare förstår så borde jag väl inte låta svenskan bli en barriär för att inte anpassa undervisningen till den eleven. Eller hur ska du ha det med din tanke om individanpassning? Ska vi låta bristande svenska bli en barriär för att inte anpassa undervisningen till varje enskild elev?

      • april 2, 2012 11:24 f m

        Jag tycker det verkar intressantare att diskutera situationer då läraren inte kan tex engelska tillräckligt väl för att möta eleverna med detta. Är det läraren som ska bytas ut eller? Jag funderar också på alla de situationer då lärare tror sig behärska ett språk men egentligen blir usla lärare om de tvingas använda det. Hur hanterar vi situationer när läraren bara tror att de kan ge återkoppling till eleven?

  9. Göran Tullberg permalink
    april 2, 2012 11:26 f m

    Fredrik!

    Du skriver:”en elev talar engelska eller skriver en uppgift på engelska som jag som lärare förstår så borde jag väl inte låta svenskan bli en barriär för att inte anpassa undervisningen till den eleven.”

    Det måste bli en fråga om vad läraren förmår. Om han/hon tvingas ständigt växla mellan engelska och svenska och tvingas repetera all information på båda språken, både muntligt och skriftligt, så blir arbetsbelastningen dubbel eller mer än så.

    Fredrik! Jag tror inte en normal lärare orkar hålla på så. I synnerhet inte om den som talar engelska talar med brytning. Jag hör på TV hur folk från Mellanöstern talar engelska – oftast förstår jag ingenting och skriver de engelska som de talar, så kan jag nog inte förstå det heller.

    Om en elev har rätt att tentera på engelska, eller franska eller arabiska, så får nog läraren som skall sätta ihop tentamen eller rätta ha rätt till språkhjälp. Det gäller på högskola och universitet. Jag tror inte en lärare på mellanstadiet vill tvingas göra sina prov mångspråkliga.

    Du måste verkligen behärska språk till tusen, som är så entusiastisk. Eller är det så att du aldrig tvingats vara flerspråklig ännu och inte har erfarenhet?

  10. april 2, 2012 11:49 f m

    Göran.

    Jag tror vi talar om relativt få fall där det inte går att använda svenska. Svenska och engelska är de språk som jag kan. Att man ska kunna kräva att lärare kan fler språk än så tror jag inte håller. Men det torde vara grundläggande att man kan engelska tillräckligt för att kunna använda det som språk om det skulle behövas!

  11. Göran Tullberg permalink
    april 2, 2012 1:26 e m

    Fredrik!

    Det är nog som du säger. Jag har ju tvingats tala engelska i Afrika. Det gick, och det hade nog gått för dig för många av oss lärare.

    Men samtidigt måste du inse två saker:

    (1) Den som verkligen behöver mycket hjälp – t ex kommer hit utifrån utan att kunna någon svenska – är inte hjälpt med litet hjälp då och då. Han-hon behöver hjälp hela tiden. Hela undervisningen måste specialanpassas.

    (2) En lärare har fullt upp att göra. Han orkar kanske tala engelska någon gång eller rätta ett prov skrivet på engelska någon enstaka gång. Men enligt (1) så räcker det just ingenting

    Min ståndpunkt är att ALL undervisning måste anpassas HELT till elevens förutsättningar. Det kräver en helt annan organisation. Skolan kan inte förvänta sig att den elev som behöver hjälp med språk kan undervisas i en klass med svenska elever av en lärare som någon enstaka gång talar engelska.

    Fredrik! Vi behöver en bättre skola. Den vi har duger inte för flertalet invandrare. Allt för många av dem misslyckas och DET VET DU! Litet engelska någon gång hjälper ingenting.

    • april 2, 2012 2:20 e m

      Och en liten återkoppling till grundfrågeställningen att eleven redan har en mängd kunskaper som inte får utlopp pga språkbarriären. Då skulle det ju kunna räcka med några enstaka möjligheter till ett språk personen är bekväm med. Tyvärr inträffar den situationen i stort sett aldrig! Det betyder inte att eleven aldrig har med sig bra kunskaper, det betyder att eleven i stort sett alltid behöver hjälp att stoppa in dem i ny kontext.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: