Skip to content

Kommer SKL vingklippas?

mars 25, 2012

Det finns en insiktsfull debattartikel i dagens DN ”Det är dags att förstatliga den svenska grundskolan” som är skriven av Pär Thullberg tidigare generaldirektör för Skolverket.

Tesen han driver är att kommunernas handlingsfrihet nu begränsats så kraftigt att huvudmannaskapet blivit meningslöst. Han drar också slutsatsen att det inte kommer finnas någon majoritet för ökad frihet för kommunerna då exempelvis likvärdighet är så brett förankrat.

SKL kommer förstås att bekämpa en reform som vingklipper dem och gör att många dem kan bli utan jobb när kommunerna inser att den där SKLmiljarden kan användas bättre. Kommunerna själva däremot kan säkert hitta alternativa sätt att spara pengar medan det kan bli dyrt att ligga i krig med staten

Annonser
8 kommentarer leave one →
  1. mars 25, 2012 6:54 f m

    Nya byråkrater som ska ta itu med skolan….Är de nya statliga bättre, tror du?

    • mars 25, 2012 7:33 e m

      Nej OBS! Inga nya byråkrater. Det här är inget förslag om förstatligande bara en tanke om att en onödig och inkompetent organisation SKL får mindre inflytande.

  2. mars 25, 2012 8:11 f m

    Jan.

    Jag tror vi ska tänka om hela idén med huvudmannaskap. För nu har skolan prövat att ha staten som huvudman och det fungerade inte. Nu har vi kommunerna som huvudman, det fungerar inte särskilt bra det heller. Vad jag försöker komma till är att jag tror att vi behöver en diskussion kring själva huvudmannaskapet som koncept istället för en diskussion som fastnar i kommuner eller stat som huvudman. Blev lite flummigt. Men förhoppningsvis så förstår du varthän jag vill komma.

  3. Göran Tullberg permalink
    mars 25, 2012 12:30 e m

    Bertil! Så är det. Skolan är alltför byråkratiserad. Det är en avbyråkratisering som fordras.

    Jan! Det gäller, som du skriver, pengar till skolans centrala verksamhet – lärandet.

    Fredrik! Självklart är det riksdag och regering som skall ha huvudmannaskap. De skriver lagar och formulerar mål. Men även där måste byråkratiseringen bli ett minimum. Regeringen har satsat på rektorerna som ledare i de enskilda skolorna. Det har bidragit till att lärarnas inflytande minskat och undervisningen kraftigt försämrats.

    Det behövs en ny förenklad organisation och ägande. Staten ansvarar för lagar och för skolans mål. Skolorna blir en-ämnes-skolor (skolor för grundläggande svenskundervisning, skolor för matematikundervisning o s v). En sådan indelning där en lektor – inte en rektor – är pedagogisk ledare kommer att bli garant för hög kvalitet i undervisningen.

    Jag har tidigare utvecklat dessa tankar. Vi måste banta byråkratin till nästan noll för att få en trivsam och effektiv skola och för att få mer pengar till lärandeprocessen.

  4. mars 25, 2012 2:26 e m

    Göran.

    Det håller inte jag med om. Staten har vi haft som huvudman en gång. Det fungerade inte alls speciellt bra och staten hade samma problem som kommunerna har nu. Så vad som skulle bli bättre med staten som huvudman framstår som ganska obegripligt. Känns som ännu en reform som bara kostar en massa pengar och som inte ger någon effekt alls.

  5. mars 25, 2012 7:30 e m

    Ja jag tror vi ska tänka om hela iden med huvudmannaskap i den nya värld vi möter med ett brett utbildningsutbud av mängder av olika slag med en uppsjö av IT-lösningar så håller inte gammalt tänk. Göran och Fredrik detta känns som något ni båda är överens om även om era tankar om alternativen inte konvergerar än.

    Jag påpekar dock att mitt inlägg egentligen inte alls går så långt utan bara påpekar att makten flyttas över. I nästa inlägg går jag ett steg längre men fortfarande handlar det bara om att SKL är något onödigt och dyrt som kommunerna skulle klara sig bättre utan.

    • mars 26, 2012 9:43 f m

      Jan.

      Det pågår som du kanske vet en del försöks verksamhet vid en del skolor med distans utbildning bland annat i syfte att kunna se till att svenska elever bosatta i utlandet ska kunna läsa i den svenska skolan. Dessa ska vad jag kan förstå utvärderas nästa år. Det samtidigt som man håller på med någon form av förslag kring hur distansutbildning också ska kunna bli verklighet för elever bosatta i Sverige. Skolverket talar i sitt förslag om att elever ska kunna läsa upp till ca halva gymnasieskolan på distans. Man räknar bort de ämne som är karaktärsämne och kärnämne på gymnasieskolan.

      Även på grundskolan talar man en del om distansundervisning inte minst för de elever med särskilda behov som har svårt att idag vara i skolan. Om detta genomförs så måste man i kommunerna på ett helt annat sätt samarbeta med varandra än idag. Eller snarare det borde bli så. Men tror att vi som lärare kommer få sköta stora delar av det här. Skolverkets förslag kan läsas här:

      http://www.skolverket.se/publikationer?id=1913

      Så jag tror i likhet med dig att vi kommer behöva tänka om konceptet med huvudmannaskap för även inom EU har man nu börjat diskutera hur Internet ska användas som arena för utbildning och även om det inte finns några konkreta förslag på bordet än så tror jag att man kommer med sådana.

  6. Göran Tullberg permalink
    mars 26, 2012 7:22 f m

    Jan och Fredrik!

    Huvudmannen styr skolan. Skolan styrs i fyra former:

    (1) Lagar och föreskrifter
    (2) Ekonomiskt. Vem levererar de medel som behövs?
    (3) Skolans mål och metoder
    (4) Kontroll, bedömning, inspektion.

    Riksdagen skapar lagar och regeringen föreskrifter. I så måtto måste staten ha en stor del av huvudmannaskapet.

    Enklast och mest rättvist är att staten bestämmer hur mycket pengar skolorna skall ha. Då kan vi få en rättvisare fördelning.

    Vad gäller skolans mål, så vet vi att staten misslyckats med klarheten och möjligheten för lärare att tillämpa och bedömma målen. Låt dem få en chans till. Politikerna har skrivit målen mycket för att ”glänsa”. Sätt krav på att målen är klart formulerade och enkla att tillämpa och utvärdera. Förnya efter behov.Lärarna bör självklart vara en instans i ett remissförfarande.

    Skolans metoder måste lärarna själva svara för. Politiker saknar ämneskunskaper, erfarenheter och vet ingenting om den enslilde elevens behov vad gäller metod.

    Kontroll och inspektion har kostat för mycket och fungerat för dåligt. Grunden för kontroll och inspektion bör ligga inom skolan. Ett råd av elever, föräldrar och lärare kontrollerar att lagar och mål följs och att skolans medel utnyttjas på rätt sätt.

    Detta blir effektivare i och med att rådet kan fortlöpande följa arbetet. Det är bättre insatt i problemen än vad någon som sitter miltals bort och gör korta inspektioner. Det blir också avsevärt biligare och dialoger mellan representanter för lärare, föräldrar och elever garanterar att alla berörda får sin röst hörd.

    För att staten skall kunna ingripa snabbt och med full kunskap om problem som uppstått skall det finnas en instans som juridiskt kan ingripa om någon i rådet eller någon annan finner att en skola inte följer lagar eller misshushåller med medlen. Detta effektiviserar och förbilligar kontrollen av skolorna.

    Bedömning (prov och betyg av olika slag) bör radikalt ändras. Den bör anpassas till den enskilda eleven – som får sitt betyg omedelbart när han klarat provet oavsett när andra elever får sina betyg. Det förekommer bara betyget godkänt för varje avklarat mål. Inga underbetyg eller överbetyg. Eleven får underkända prestationer kritiskt och knstruktivt granskade och får sedan lära och prova igen.

    Betygen gäller alltid uppföljda mål – ingenting annat.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: