Skip to content

Vilka har Björklund trampat på tårna?

februari 10, 2012

det dags för lite syrligheterFärre vill starta Friskola kan vi läsa och det beror förstås på att det blivit svårare. MUF pratar om den fria marknaden och blir sura på Björklund för det är ju hans kontroller av att friskolorna följer regler och att de uppnår kunskapsresultat som gjort det svårare för vem som helst att starta en friskola.

SKL och kommunerna har fått det svårare att dölja skolmisslyckanden. Hur de än vrider och vänder på sig så kommer de att få arga föräldrar som reagerar på minskad undervisningskvalitet pga av olika besparingar. De kommer att få mer mediauppmärksamhet när skolorna går i kvav på grund av nedskärningar och de kommer inte att ha någon att skylla på. Återigen är det Björklund som har sopat fram saker under mattan och riktar strålkastaren mot där problemen uppstår.

Skolfrälsarna är dock troligen de som drabbas värst. Vare sig de har sin grund i någon ”forskning” eller om de bara har stor käft så börjar lärarkåren veta vad vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet innebär. Det räcker liksom inte med att påvisa positiva effekter i något sammanhang. Nu krävs det att saker är bättre än alternativen och att förutsättningarna som behövs är utredda.

Annonser
111 kommentarer leave one →
  1. februari 10, 2012 4:15 e m

    Dag att skolan och lärarna blir systematiska planera-undervisa-utvärdera-förbättra och starta om fast på en högre höjd. Enda sättet att både skapa en kvalitetsskola som höga kunskapresultaten.

    • februari 10, 2012 5:18 e m

      JAaaaa då kan alla skolfrälsare som inte stödjer detta metodiska arbetssätt dra något gammalt över sig.

  2. februari 10, 2012 5:44 e m

    Väl rutet, Jan. Plura håller med så länge det inte blir fundamentalism där heller. Finns ingen bästa metod. Framgången beror både på lärare, elever och situation. Många redskap, dialog med eleverna och variation.

    • februari 10, 2012 6:13 e m

      Vad är det som skulle få det att bli fundamentalism. Det är ju de fyra beståndsdelarna i allt processarbete och ett systematiskt sätt att föra verksamheter framåt.

  3. februari 10, 2012 8:42 e m

    Surfplattor, varsin dator, det är en sådan möjliggörare. Skolans huvudman får inte vara för snål med det nya men vi ska ha skolutveckling stegvis med ständiga förbättringar. Vi ska vara lojala mot de lagar och regler som gäller nu och i varje givet ögonblick samt hela tiden undersöka hur de kan förbättras. Björklund vet inte hur skolan ska bli i framtiden, han är ingen skolfrälsare att följa, men han ger oss verktygen för att förbättra och det är jag oerhört tacksam för. Dessutom är jag lojal mot skolreformerna för elevernas skull.

    • februari 10, 2012 11:07 e m

      Det är jag åxå. Problemet med Björklund är hans förmåga att snabbt ha åsikter om hur det borde vara. Tydligen har han inte lärt sig läxan vad lagrådet så åt honom och Alliansregeringen. Då fick han dra tillbaka det han gärna velat göra, skriva instruktioner från departementet hur man skulle tolka skollagen. Ett klart övertamp på grundlagen och regeringsformen. Tur nog fanns det kloka människor som ändra detta innan lagen klubbades i riksdagen. Det man ser därefter kan jag ibland se som en reflex på han gärna vill bestämma detaljer fast han inte får.

      • februari 10, 2012 11:41 e m

        Med 100-tals kommuner och mängder av friskolor som försöker tänja på reglerna för att få bestämma själva så har tidigare långsamma ministrar blivit totalt överkörda.

        Ska skolans anarki avslutas och elevernas kunskaper vändas uppåt får vi stötta den som får något uträttat.

      • februari 11, 2012 8:28 f m

        Jo, det är det inspektionen ägnar sig åt. Först ut på banan är Älvdalen som fick ett vite på 300.000 sek för att de inte åtgärdar bristerna som finns i förhållande till regelverket. Så fritt valt arbete på kommunnivån kommer att bli ett minne blott.

      • februari 11, 2012 8:41 f m

        Björklund ska tycka om vad som är lagbrott av kommunerna så att visionen om lydiga kommuner når ut. Sen kan Skolinspektionen ta sig an de som ändå inte förstår läget. Jag hoppas att röstberättigade i Älvdalen inser att våra ungdomar inte är besparingsobjekt utan att de får dra det lass som är deras.

      • februari 11, 2012 2:51 e m

        Problemen i Älvdalen är nog inte i första rummet pengarna. Det finna annat som bypolitik och revirpinkande som kan ställa till det.

      • februari 11, 2012 3:24 e m

        Våra barn blir besparingsOBJEKT när de vuxna ägnar sig åt revirstrider.

  4. Göran Tullberg permalink
    februari 11, 2012 9:36 f m

    BRA JAN!

    DRIV FRAM RESULTAT!

    Det är så mycket som behöver åtgärdas! Försöksverksamhet med klara riktlinjer och klar utvärdering måste till. Regeringen måste gå från ord till handling.

    Själv har jag varit med om försöksverksamhet och följt andras försöksverksamhet att jag vet att en lyckad försöksverksamhet lyser upp som en strålkastare i ett mörkt rum. Plötsligt blir allt misslyckande satt under ljus.

    Det är ett sätt att gå stegvis och att säkra varje steg!

    Det är ständiga diskussioner om mattekunskaper. Driv några klasser med utvalda driftiga välutbildade mattelärare och andra med dem skolan har och jämför, som i ”Klass 9A”. Utred därifrån varför Sverige misslyckas just i matte, fysik, kemi.

    Regeringen kan inte göra ett SKIT utan bra lärare. Med bra lärare behövs INGENTING mer!

    Jag fick pengar just för att studera experter på lärande. Det är sådan otrolig skillnad mellan experten och normalläraren. Hade jag inte sett det så många gånger, så hade jag inte trott det. BRA LÄRARE GER BRA SKOLOR! TRIVSEL OCH RESULTAT!

    • februari 11, 2012 1:01 e m

      Bra Göran: ”DRIV FRAM RESULTAT!
      Det är så mycket som behöver åtgärdas! Försöksverksamhet med klara riktlinjer och klar utvärdering måste till. Regeringen måste gå från ord till handling”

      Det känns som att Björklunds senaste initiativ är precis detta. Prova övningskolor för att genomföra kontrollerade försök som ändå är positiva för de inblandade eleverna. Prova praktiska konkreta utbildningar för elever som inte är mogna för teoretiska studier.

      Det är förstås alldeles för lite men ändå räcker det för att dra igång rena stormen mot honom bland de som vill vara kvar i all den gamla otydligheten.

  5. februari 11, 2012 10:08 f m

    Jan.

    Jag blir upprörd när jag läser din kommentar ovan om att Björklund ska få berätta för kommunerna vad som är lagbrott. Utbildningsministern skriver propositioner som lämnas till riksdagen som beslutar om lagen. Men det är inte under några som helst omständigheter Björklunds arbete att tolka lagen. Det är i slutändan endast en domstol som kan avgöra hur en lag ska tolkas. Annars har vi politiska domar i det här landet och det ska vi inte ha.

    Det är i direkt strid med Regeringsformen dessutom som i klartext slår fast att en minister inte får ägna sig åt ministerstyre och dessutom slår fast att vi ska ha oberoende domstolar. Om politikerna efter att ha fått en dom som vunnit laga kraft (helst prejudikat) sedan anser att man inte fått ut det man vill så får man ändra lagen. Men det är något helt annat än det du påstod att Björklund skulle göra. Utbildningsministern har utmanat alla de som tror på en progressiv pedagogik med mycket elevaktiva arbetssätt och framförallt på den digitala utvecklingen i skolan. Sån tur är så är vi tillräckligt många för att med kraft kunna slå tillbaka mot sådana angrepp. Det är faktiskt många lärare därute som vill använda ”Att skriva sig till läsning” som metod. De politiker som försöker slå mot möjligheterna att använda sig av Internet och sociala medier (oavsett om det rör skolan eller övriga samhället) har och kommer att misslyckas. Frekar06

    • februari 11, 2012 10:24 f m

      Björklund ska få berätta vad som är intentionerna med den lag han varit med om att ta fram. Han ska få ställa frågor till kommuner om de lever upp till lagen? Så måste det fungera i en demokrati om det ska vara tydligt med vad som gäller.

      Sen är det inte han som utdömer vite, etc. och ifall han hade blandat sig i det så hade det varit ministerstyre. MEN han uttalar sig bara allmänt och ställer öppna frågor.

      • februari 11, 2012 10:31 f m

        Men är det inte för att du tycker som Björklund som du har så stort förtroende för honom.

        Vi behöver en utbildningsminister som är politiskt och därmed parti-ideologiskt oberoende.

      • februari 11, 2012 12:48 e m

        Va en oberoende utbildningsminister utan ideologi. Vilken utopi. Är det verkligen ens något eftersträvansvärt?

      • februari 11, 2012 2:55 e m

        Sorry Jan, det är just det han inte får.

        Det kallas med ett finare ord för ministerstyre. Det är förbjudet i grundlagen och regeringsformen. Han fick duktigt smisk på fingrarna av lagrådet i lagrådsremissen där det finns skrivningar om just det du säger. Där fick regeringen backa. Om de hade varit kvar hade Björklund fått bosatt sig i KU.

      • februari 11, 2012 2:59 e m

        Ja Plura, du kan ha rätt i att Björklund inte får följa upp och ställa frågor men att tydliggöra intentionerna med de lagar han tagit fram borde inte leda till några besök i KU.

        Sen är det ytterst oroande att en odemokratisk organisation utan insyn som SKL kan få följa upp svensk skola men inte regeringen. Jag känner här att vi har ett hot mot vårt demokrati.

      • februari 11, 2012 5:00 e m

        På vilket vis är SKL odemokratisk? Den är en del av det offentliga Sverige med en politisk styrelse som byts ut vid varje ny mandatperiod.

        Visst får JB prata men han är inte tillräckligt slipad som de andra ministrarna som inte talar om vad som bör göras eller inte. Dessutom är det inte han som står bakom lagen helt själv i regeringen. Det var mycket kohandel innan man la remissen till riksdagen. Sedan maglade riksdagen den innan de tog beslutet 22 juni 2010. Om jag inte minns fel var det några ändringar som gjordes. Dessutom har lagen hunnit ändras och kommer fortlöpande att ändras vart efter dumheterna i den ska slipas till.

      • februari 11, 2012 10:00 e m

        SKL demonstrerar väl hur representativ demokrati i flera steg ger underliga effekter på vem som väljs ifall urvalet begränsas i flera steg. Kombineras det med att processen inte är offentlig och att tjänstemannaroll och politikerroll blandas blir det riktigt olustigt ur ett demokratiskt perspektiv.

      • februari 11, 2012 10:05 e m

        Låter som en beskrivning av regeringskansliet:)

      • februari 11, 2012 11:15 e m

        Bra exempel på att demokratiproblem kan uppstå överallt men jag tror att de flesta får erkänna att SKL är en riktig specialkonstruktion som en ”statlig” organisation parallell med regering och riksdag.

      • februari 11, 2012 11:22 e m

        Tja, så kan det låta med den stora skillnaden att SKL eller kommuner och landsting inte har rätten till lagstiftning.

      • februari 12, 2012 12:06 f m

        Jan.

        Du har talat en del om onödig byråkrati i kommunerna. Den byråkratin har åtminstone uppgifter att utföra. På regeringskansliet sitter det ett flertal avdankade generaldirektörer, tjänstemän osv. som inte har en enda uppgift, men som ändå kvitterar ut massor i lön och sedan pension. Det är hög tid att man börjar rensa upp i byråkratin både på regeringskansliet och i våra kommuner och landsting.

        Jag är helt övertygad om att det hade räckt att rensa upp i den byråkratiska röra som har blivit i offentlig sektor för att vi skulle kunna få avsevärt bättre skola, sjukvård, omsorg, polis osv. i det här landet. Titta på skolan till exempel. Vi ägnar snart mer tid åt dokumentation än åt eleverna. Eller polisen, det har blivit mer skrivbords arbete än arbete ute bland folk. Sjukvården likadant där personalen mer ägnar sig åt dokumentation snart än vad de ägnar åt att hjälpa patienter. Hur länge ska den offentliga sektorn överlag acceptera att ständigt få fler administrativa arbetsuppgifter?

      • februari 12, 2012 7:13 f m

        @Frekar06, på kommunkansliet sitter det gott om avdankade rektorer så parallellerna med regeringskansliet kan bli tydliga. Chefer som varit lojala redskap ska belönas ekonomiskt vare sig de varit generaldirektörer eller rektorer.

        @Plura, de vägledningar som SKL ger till kommunerna får ofta mycket mer genomslag i skolan än de lagar som stiftas. Jag tycker att det känns bättre att vara tvungen att följa det som kommer den grundlagsskyddade vägen än något som kommer vi en parallell organisation.

      • februari 12, 2012 8:16 f m

        Tur att det då finns en agrsint inspektion som drar åt tummskruvarn på de där som inte begriper bättre så kanske man slutar lyssna på byråkrater;) Ta bara Älvdalen.

      • februari 12, 2012 9:18 f m

        Gillar! 😉

  6. februari 11, 2012 10:29 f m

    […] så börjar lärarkåren veta vad vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet innebär […]

    Ja kanske för att vi har fått en utbildningsminister som inte verkar veta 😉

    • februari 11, 2012 11:21 f m

      Björklund vet vad det är och det på ett jordnära sätt som skrämmer de som är vana vid att använda fina ord för att de inte vet något.

      • februari 11, 2012 12:04 e m

        Nja, så enkelt är det nog inte!
        Björklund tycker!

      • februari 11, 2012 12:28 e m

        Exakt Monika!

      • februari 11, 2012 12:52 e m

        Jo, precis så enkelt är det. Björklund påpekade att skolforskningen är motstridig för många år sedan. Nu vet vi både hur och varför den är det. Björklund påpekade att reformerna misslyckades för att de inte förankrades och följdes upp. Nu vet vi modern kvalitetsanalys att han hade rätt.

      • februari 11, 2012 1:08 e m

        Ja, jag går efter det som uttalas av honom. Han uttrycker sig – Jag tycker att det skall vara så. I min vetenskapliga värld på jobbet, betyder Jag tycker en åsikt. Har aldrig hört att han refererar till vetenskapliga resultat utom när den stödjer hans egna åsikter.

        Visa mig gärna att han säger något annat än det jag har tagit del av.
        Har jag fel eller missat något, omprövar jag min egen uppfattning.

      • februari 11, 2012 1:25 e m

        Han tycker och har åsikter precis som en politiker bör.

        Ja, och jag tycker att han vid upprepade tillfällen stärker sina argument genom att referera till vetenskapliga resultat och vad beprövade erfarenheter lett fram till i diskussioner mellan experter.

        Han omprövar också ofta sina ställningstaganden utifrån ny information men det kanske inte är de vetenskapliga resultat som du önskar som utgångspunkt. Vi har ju återigen forskningsproblematiken att två motstridiga resultat båda kan vara positiva vid en vetenskaplig prövning.

      • februari 11, 2012 1:28 e m

        Han är utbildningsminister, inte valarbetare för Folkpartiet!

      • februari 11, 2012 1:31 e m

        Vi har ju återigen forskningsproblematiken att två motstridiga resultat båda kan vara positiva vid en vetenskaplig prövning.

        Ja, och då kanske det inte är en politiker som skall avgöra vilket som håller. Speciellt inte om det stödjer hans politiska åsikter.

      • februari 11, 2012 1:41 e m

        Som jag ser det, är det Björklund som styr, inte läroplanen eller andra styrdokument som skall grunda sig på mer än partipolitisk ideologi. Läroplanen och styrdokumenten skall väl grunda sig på vetenskap och beprövad erfarenhet, om vi nu skall ha en skola som skall vila på vetenskaplig grund.

        Som det nu är, grundar den sig på partipolitisk ideologisk grund. Därför efterlyser jag en utbildningspolitik som är politisk oberoende, då den på ett helt annat sätt kan verka i enlighet med att skolan skall vila på vetenskaplig grund.

      • februari 11, 2012 2:02 e m

        Skolan ska vara en politiskt styrd verksamhet. Det är ideologi som avgör att vi överhuvud taget ska ha en skola. Sen vill nuvarande regering att den ska vila så mycket som möjligt på vetenskaplig grund som möjligt men om vetenskapen inte pekar ut riktningen måste förstås politikerna välja. Forskningen har inte och ska inte ha några redskap för att välja mellan två motstridiga teorier utöver att under lång tid granska båda för att se om det går att slå hål på den ena.

      • februari 11, 2012 2:33 e m

        […] men om vetenskapen inte pekar ut riktningen måste förstås politikerna välja.[…]

        Och då väljer man den som stödjer ens egen politiska åsikt? Det upplever inte jag vara speciellt förtroendegivande, eftersom det inte är de som är vetenskapligt skolade som bestämmer … i en skola som skall vila på vetenskaplig grund.

        Som jag ser det, skall man inte välja – vetenskaplighet handlar även om att låta två olika resultat verka sida vid sida tills man kan vederlägga den ena.

      • februari 11, 2012 2:51 e m

        Vi är överens om vad vetenskaplig grund är. Sen är vi nog inte så överens om politikernas roll i beslutsprocessen för de situationer där vetenskapen inte har svaren.

        Kommunpolitiker har inte varit nöjda med att hålla sig utanför beslutsprocessen utan ständigt tagit ställning i de frågor som inte varit fullständigt klarlagda och de har en oerhört stark strävan efter att alla lärare ska göra likadant och använder budget, lönesättning mm för att tvinga igenom likformighet. De ger inte möjlighet för två resultat att verka sida vid sida.

        Just nu är det faktiskt Björklund som har sagt att böcker och surfplattor ska verka sida vid sida och resultatet ska vara att eleverna mött båda men att lärarna beslutar kring metoderna för att uppnå detta.

        Det är kommunerna och framför allt deras odemokratiska paraplyorganisation SKL som är ett allvarligt hot mot att låta olika metoder verka sida vid sida.

      • februari 11, 2012 2:57 e m

        Vi är överens om vad vetenskaplig grund är. Sen är vi nog inte så överens om politikernas roll i beslutsprocessen för de situationer där vetenskapen inte har svaren.

        Ja, om det är ett enda som skall gälla…

        Problemet i det fallet är att mycket inom vårt område har flera svar – t.ex. att man kan förklara något utifrån flera olika perspektiv eller att man kan nå samma mål med olika metoder .. och om det skall överlåtas till politikerna att bestämma vilket av dem, ja då kan vi väl lägga ner ambitionen att skolan skall vila på vetenskaplig grund.

      • februari 11, 2012 3:26 e m

        Nej så pessimistisk är inte jag. Skolan vilar på vetenskaplig grund oavsett vilken sådan politikerna än väljer.

  7. februari 11, 2012 11:20 f m

    Om vi ska följa vetenskap och beprövad erfarenhet så gör vi bäst i att inte liera oss med utbildningsministern i alla fall. För han verkar inte ha mycket koll på forskningen. Om vi ska bygga vår undervisning på vetenskaplig grund så gör vi som kommer ut nu bäst i att ta det vi har lärt oss på lärarutbildningen (vilken bygger på vetenskaplig grund) och omsätta det i praktiken.

    • februari 11, 2012 12:04 e m

      Ja, och det har lärarutbildningen gjort de senaste tjugo åren. 🙂

    • februari 11, 2012 12:55 e m

      Ja min lärarutbildning var fast förankrad i vetenskaplig grund men faktiskt också i de politiska styrdokumenten.

      Det låter skrämmande fel med en lärarutbildning som inte är i samklang med styrdokument och de lagar som finns för skolan. Frekar06, hoppas att du inte råkat ut för något så obehagligt.

      • februari 11, 2012 1:03 e m

        Självklart är lärarutbildningen i samklang med styrdokumenten och de lagar som finns för skolan. Frågan är väl om Björklund är det när han inför de nationella proven allt lägre ner i åldrarna, trots att detta går emot läroplanens formuleringar. Eller när han vill detaljstyra undervisningen, när inget i läroplanen stödjer detta.

      • februari 11, 2012 1:17 e m

        Jan.

        Lärarutbildningen är i samklang med de nationella styrdokumenten och de lagar som finns. Det är inte lärarutbildningen eller jag som är i otakt med våra styrdokument. Det är faktiskt utbildningsministern och den politik som bedrivs för närvarande. Exempel på detta har Monika givit i ovanstående kommentar. Dessa exempel delar jag till fullo.

      • februari 11, 2012 1:23 e m

        Dessutom har Björklund i åratal uttalat sig om lärarutbildningen, lärarutbildarna och de blivande lärarna på ett sätt som är i linje med vad han själv anser, inte hur något i själva verket är.

        När han säger att vi måste få duktiga sökanden till lärarutbildningen, är det underförstått att han inte tycker att vi har duktiga lärarkandidater. Det är en ren förolämpning mot de studenter som jag undervisar. När han säger att vi skall ha duktiga lärare är det underförstått på samma sätt.

        Det är en sak om du eller någon annan som inte sitter i regeringen eller är aktiva inom politiken säger det, men att vår utbildningsminister säger det, är en helt annan sak.

      • februari 11, 2012 1:31 e m

        Jag ser inget i läroplanen som är i motsats mot nationella prov i lägre åldrar.

        I vilken utsträckning vi ska följa upp tidigt är en ideologisk fråga där det faktiskt är läroplanen som ska avspegla regeringens syn och inte tvärtom.

      • februari 11, 2012 1:33 e m

        Nej, för det står inget. Men läroplanen i sin helhet med dess formuleringar är inte i linje med förekomsten av nationella prov. De eliminerar en hel del i läroplanen, eftersom de blir mer styrande än vad läroplanen skall vara.

      • februari 11, 2012 1:42 e m

        När det gäller förkunskaperna hos den svagare delen av de som påbörjar lärarutbildningen så är de bevisat undermåliga. Jag förstår inte varför uttalanden om det ska tas som förolämpningar. Vi behöver väl kunna tala om vad som krävs av en lärare om eleverna ska få lära sig det de är berättigade till?

      • februari 11, 2012 1:45 e m

        Vilka belägg har du att de har bevisats vara undermåliga. Det är väl självklart att det är en förolämpning att underförstått ge budskapet om att de som söker inte till lärarutbildningen inte är duktiga.

        Jovisst, men det finns många lärandeteorier och många uppfattningar om vad kunskap är och en hel del olika undervisningsmetoder som man kan använda sig av. Vem kan säga att någon inte har kunskap om man utgår från sin egen kunskapssyn.

      • februari 11, 2012 1:52 e m

        Visa mig en vetenskaplig studie som visar att det finns ett orsakssamband mellan betyg från skolan som grundar sig på skolkunskaper, med möjligheten att gå igenom lärarutbildningen och bli en professionell lärare som fullgör sitt uppdrag.

      • februari 11, 2012 2:13 e m

        Jag uttalar mig inte om att individer är undermåliga. Jag uttalar mig att de har undermåliga förkunskaper och kanske så dåliga förkunskaper att de borde välja något annat än att bli lärare.

        Det finns gediget material om att betyg har prognoseffekt på vidare studier. Läs exempelvis Hattie Visible learning.

        Har du inte mött någon av dina lärarutbildarkollegor som suckat lite över att de måste lära ut rapportskrivning från grunden till vissa lärarstudenter? Stöter du inte på just bristande förkunskaper själv? Jag har mött en lärarutbildare som suckade över att till och med bland blivande svensklärare fanns studenter som inte kunde uttrycka sig tillräckligt väl för att skriftliga inlämningar skulle fungera bra i undervisningen.

      • februari 11, 2012 2:50 e m

        Det finns gediget material om att betyg har prognoseffekt på vidare studier. Läs exempelvis Hattie Visible learning.

        Är prognos lika med Bevis!

        Jag gör inte prognoser utifrån dem som börjar sin lärarutbildnings första termin. Det är att dra alltför långtgående slutsatser om en individs möjlighet att under utbildningen utvecklas. Dessutom har väl de flesta av oss lärarutbildare inte den helhetsbild av studenterna att vi kan göra sådana, utan att låta våra egna värderingar bli utslagsgivande. Att en student som inte skriver ett examensarbete i enlighet med det akademiska eller inte skriver enligt en mall, betyder inte att studenten inte skulle bli en utomordentligt god lärare (om jag skall vara värderande) Sen har inte jag den positionen inom lärarutbildningen, då jag undervisar inom det allmänna utbildningsområdet, att jag kan göra den bedömningen.

        När det gäller hur någon uttrycker sig språkligt sätt, betyder inte alltid att svenskan är undermålig. Och en suck från en lärarutbildare är inget bevis. Det kan ju läraren/lärarutbildaren som har en bild av hur det skall se ut. T.ex. akademiskt eller vardagligt språk.

      • februari 11, 2012 2:54 e m

        Man gör lämpligtvis prognoser för grupper och inte för individer och det är bevisat att det finns en korrelation mellan betyg och senare studieprestation, dvs. det finns ett underlag för att göra prognoser.

      • februari 11, 2012 3:08 e m

        Det är möjligt att det är bevisat i meningen att det finns en korrelation mellan betyg och senare studieprestation. Iofs kallar jag det inte för bevis utan att det finns ett möjligt orsakssamband, men det behöver vi inte fördjupa oss i. Men betygen baserar sig på skolkunskaper som inte visar vilket lärande eleven verkligen har fått med sig och den senare studieprestationen på ett visst kunskapsstoff som alla förväntas kunna.

        Om t.ex. man menar att de blivande lärarkandidaterna skall visa att de kan stå framför en publik kan man förlora en hel del lärarbegåvningar, eftersom det är något som kan utvecklas under studietiden.

        Om man menar att en student som inte har högsta betyg i ett ämne från skolan inte kan klara av studierna, kan man även här förlora studenter som kommer mer till sin rätt inom universitetsvärlden än inom gymnasieskolan som har en annan kultur.

        Jag tror att det kräver en gymnasieskola som har liknande kultur som universitetet för att det skall kunna gå att göra prognoser på basis av en sökandens skolbetyg.

      • februari 11, 2012 3:16 e m

        För många år sen reagerade Tekniska högskolan i Stockholm över att de studenter som hade betyg 5 i de ämnen som var viktiga för att klara av studierna inte klarade av sina studier på högskolan.

        De som klarade av dem var de studenter som hade betyg 3 i de viktigaste ämnena.

        Det är inget bevis, men det är något som kan bidra till en viss skepsis. Speciellt med tanke på att man numera inte riktigt litar på betygen, då man talar om snällbetyg.

      • februari 11, 2012 3:28 e m

        En bevisad korrelation kan användas som betygsunderlag även om flera enskilda exempel pekar i annan riktning. Det är inte varje enskilt beslut som behöver vara korrekt det är bara majoriteten av dem.

      • februari 11, 2012 5:50 e m

        Jovisst, men vad jag inte förstår är hur man kan utgå från detta, när man inte ens är säker på att betygen motsvarar den kunskap eleverna verkligen har fått.

        Logiken haltar!

      • februari 12, 2012 7:19 f m

        Det går alldeles utmärkt bara man inser att det räcker med en tillräckligt hög korrelation så att valet oftast blir korrekt.

        Då får man man tillräckligt många med acceptabla förutsättningar och en och annan med undermålig förmåga kan det ju vara rimligt att sortera bort i själva yrket.

      • februari 12, 2012 8:50 f m

        Det är anmärkningsvärt att du inte ser det problematiska i att utgå från en korrelation som baserar sig på betyg som kanske inte ens motsvarar det kunnande man kan förväntar sig.

        Jag tror du övervärderar betydelsen av betyg och skolkunskaper och förmågan att tillgodogöra sig universitetsstudier! Samtidigt som du nöjer dig med acceptabla förutsättningar – vilket jag inte ens förstår vad du menar med. Och vem skall bestämma vilka dessa är och emot vad inom läraryrket.

        Undermålig förmåga – hur bedömer man det när det handlar om sökande till läraryrket.

      • februari 12, 2012 9:15 f m

        ja, jag ser problemen men anser att du helt saknar en alternativ strategi. Att inte se till att utbildningar slipper bli nedlastade med studenter med bristande förkunskaper och förutsättningar är inte något bra alternativ. Att låta piloter, läkare och lärare gå färdigt dyra utbildningar utan att påpeka att de är långt ifrån tillräckligt yrkesskickliga är hemskt men det är förstås ännu värre om de ska ut och skada passagerare, patienter och elever.

        Jag har gjort ett nytt inlägg om Urval och betyg där den här diskussionen passar bättre.

      • februari 12, 2012 9:35 f m

        Du ser problemen på grund av att du har en tro på att skolbetyg kan ge en prognos till hur väl någon kan klara av studierna till läraryrket. För mig räcker inte prognos. Det är ungefär som väderprognoser för mig. Allt kan hända på vägen. Vi är inte överens, därför kan inte jag se det vare som ett problem eller inte problem.

        Däremot kan jag se att vissa får problem på högskolan på grund av olika kulturer, men det är oftast i början. Där behöver gymnasieskolan närma sig universitetets kultur, för det är väl ändå inte universitetet som skall gymnasifieras.

      • februari 12, 2012 9:36 f m

        Och märk väl, det kan lika gärna var de med höga betyg såväl som de med lägre betyg som får problem.

      • februari 12, 2012 9:42 f m

        Ja och jag har vetenskaplig grund för att lita på prognosen.

        En förutsättning för högskolestudier är förkunskaper. Nu när vi tummar på dessa i allt högre grad så kommer det inte bara vara så att högskolan gymnasifieras utan också så att gymnasiet förskolfieras. Har du funderat på orsakerna till kulturskillnaderna?

      • februari 12, 2012 9:46 f m

        Vetenskaplig grund till viss del ja, men något samband har du inte fått fram. Och frågan är alltså hur väl man kan lita på prognosen.

      • februari 12, 2012 10:33 f m

        men den vetenskapliga grunden är ett verifierat samband som visar att prognosen är tillförlitlig på gruppnivå. Det betyder att jag har skäl till att använda verktyget betyg och att det krävs verifierat bättre alternativ för att låta bli. Att inte använda något prognosverktyg framstår som rent dumt.

      • februari 12, 2012 10:58 f m

        Visst, men du sa längre upp att det är bevisat undermåligt … det är det jag utgår från.

        Prognoser kan man använda, men inte se dem som sanningar och inte heller att det finns ett bevisat samband mellan två variablar, eftersom det kan finnas en tredje variabel som är viktig i sammanhanget.

  8. februari 11, 2012 1:21 e m

    Jan,

    Kan du ge mig en enda vetenskaplig undersökning som Björklund har hänvisat till och som inte stödjer hans egna uppfattning om skolan? För när frågan om vilket vetenskapligt stöd Björklund hade för det nya betygssystemet kom upp i riksdagen så kunde han inte svara med något vetenskapligt stöd utan hänvisade bara till sina egna politiska åsikter.

    • februari 11, 2012 1:44 e m

      Vet inte vilken del du tycker han inte hade underlag för. Målrelaterade betyg är välunderbyggt vetenskapligt. Antal betygssteg är väl mer att betrakta som beprövad erfarenhet då de flesta länder använder mer än tre.

  9. Göran Tullberg permalink
    februari 12, 2012 8:55 f m

    ÅTER TILL VERKLIGHETEN!

    Det är resultaten som gäller. Ha det klart för er!

    Fredrik skriver:”Jan. Lärarutbildningen är i samklang med de nationella styrdokumenten och de lagar som finns.” (Slut citat).

    Det är troligt att de är. MEN GER LÄRARUTBILDNINGEN POSITIVA RESULTAT? Det är vad som verkligen betyder något. Du skall inte bli pappersslav eller paragrafslav Fredrik! Du skall åstadkomma lärande och trivsel i skolan.

    För mig framstår lärarutbildningen som ett långtråkigt ingenting. Med Pavlofs hundar och Skinners katter och namn och årtal till tusen. Den har ingen kontakt med verkligheten utanför seminariet. Ni lever bland dammiga luntor och krångliga paragrafer.

    Min tentamen från lärarutbildningen bestod av 106 frågor på namn och årtal. Vad nytta hade jag av det i praktiken?

    Sedan efter det jag jobbat med utbildning, som lärare som konsulent åt länskolnämnden och som expert på läroplansutveckling för UNESCO, så fick jag en ny andra lärarutbildning för erfarna lärare eftersom den som vikarierade för mig skulle få sitta sin tid ut.

    Vi var åtta refarna lärare som undervisades, men fich nästan genast gå in och berätta för våra lärare hur verkligheten såg ut. Seminariet hade ingen verklighetsuppfattning. De hade hittat på ”grupptentor”. Man tentade oss åtta på en gång. Om någon av oss gav alla svar, så behövde de övriga sju inte kunna något – de blev godkända på köpet.

    En tur långt utanför verkligheten. Vi måste berätta för dem att så som de gjorde fick det inte gå till. Många år senre tänkte min som gå lärarutbildning. Efter en vecka slutade han. Ingen av hans lärare från seminariet hade själv jobbat som lärare. Han sa. ”De vet ingen ting om hur skolan fungerar. De har inte jobbat där ute.”

    Kom ihåg Fredrik, Monica och andra att det är resuttaten som gäller – ingenting annat. En lärare – sprängfull av paragrafer, hundar, kattor och årtal – kan inte åstadkomma resultat utan att veta hur han skall lyckas åstadkomma resultat! Trivsel och gott lärande gäller. det lär man sig inte i lärarhögskolor i dag!

    • februari 12, 2012 9:48 f m

      Med Pavlofs hundar och Skinners katter och namn och årtal till tusen.

      Nu undrar jag förstås vilket decennium du befinner dig i verkligheten. Det var på 60-talet. Och jag tror det var duvor som Skinner sysslade med.

    • februari 12, 2012 9:49 f m

      Ingen av hans lärare från seminariet hade själv jobbat som lärare

      Så, en lärare som utbildare lärare, jobbar inte som lärare – är det vad du säger?

  10. februari 12, 2012 9:22 f m

    Göran.

    Du har fel på en avgörande punkt. Enligt mitt sätt att se på det är det inte alls bara resultat som är det viktiga. Processen fram till resultatet blir allt eftersom man börjar använda sig av dagens digitala teknik allt viktigare. Inte för att det är ointressant eller oviktigt med resultatet utan därför att det blir allt svårare att se var man börjar och slutar. Så här förklarades det här av myndigheten för skolutveckling:

    ”Prov och bedömning är troligen det område inom skolan som tydligast kommer att påverkas av dessa förändringar. Det kommer att bli allt viktigare att bedöma processer mer än slutresultat – inte för att slutresultatet är oviktigt utan för att det blir allt svårare att se var en process börjar och slutar när man bearbetar, återanvänder, samarbetar och gemensamt utvecklar sina verk.”

    Sen ifrågasätter jag skarpt din negativa bild av lärarutbildningen. Har du några vetenskapligt hållbara källor som stöd för den här uppfattningen? För när jag började titta på den medierapportering som har varit och den negativa bild som utbildningsministern förmedlat av lärarutbildningen/lärarstudenter så räcker det med lite källkritik för att slå sönder den bilden.

    • februari 12, 2012 10:37 f m

      Min misstro mot myndigheten för Skolutveckling är verkligen djup. Jag tror att vi ska låta bli att använda något därifrån, de var så helt oprofeasionella.

  11. Göran Tullberg permalink
    februari 12, 2012 2:31 e m

    Monika! Du förstod vad jag menade. De hade ingen erfarenhet av eget arbete som lärare i grundskola eller gymnasium där dereas kandidater skall verka!

    Lärarutbildningen missar att lära ut konsten att verkligen udervisa – att planera, entusiasmera, följa upp o s v. Du kan inte gärna påstå att de lärare som släpps ut klarar av sina uppgifter. De testas ju inte ens i det avseendet. Det är därför kravet på proffessionalisering av läraryrket har kommit!

    Skolan misslyckas, skolan går kräftgång. Lärarutbildningar har sängts för att de inte fungerade som de skulle.

    • februari 12, 2012 4:00 e m

      Göran
      Du glömmer praktiken – den är till för att studenterna skall lära sig undervisa … Planering, genomförande och utvärdering PGU har funnits många år. Men det måste övas i praktiken också.

      Lärarutbildningar har stängts på grund av politiskt spel!

    • februari 12, 2012 5:05 e m

      Många lärarstudenter som kommer ut på sin VFU har för dåliga förkunskaper för att kunna prova på att undervisa. De kan inte utnyttja VFUn fullt ut eftersom de har lärt sig för lite innan de kommer ut. Jag är ytterst tacksam för att jag mötte lärarutbildare som provat på att undervisa på gymnasiet i båda mina ämnen. De kunde förbereda mig.

      • februari 12, 2012 5:15 e m

        Jag har hört handledare på skolorna tala om just att studenterna inte kan tillräckligt om det studenterna skall lära sig ute på praktiken. Det kan därför variera från handledare till handledare, skola till skola vad man anser att de lärt sig för lite om.

        Jag är iaf glad att jag inte har med den delen av lärarutbildningen att göra, då den är icke-didaktisk, eftersom jag inte har arbetat som lärare ute i ”verkligheten”.

        Det är iaf märkligt att ni som är ute i verkligheten verkar veta hur det är att arbeta som lärarutbildare utan att ha arbetat som lärare ute i ”verkligheten”. Det där borde i så fall gälla även er.

        Jag menar att man kan kompensera detta en hel del, genom att lyssna, genom att undervisa lärare som är ute i verkligheten och vara öppen för att lägga upp sin undervisning så att studenterna har möjlighet att tillämpa sina kunskaper på den.

      • februari 12, 2012 5:22 e m

        Den här uppdelning mellan den teoretiska och praktiska delen är besvärande, istället för att se det som ett samarbete. Ibland får jag en känsla av att ni som är ute på skolorna ser oss som era fiender. Vi är inom lärarutbildningen allihopa och det borde vara ett intresse från båda håll att närma sig varandra istället för att konfrontera.

        Jag har aldrig hört något ont om skolorna eller dess lärare där jag verkar. Vi vet ju under vilka villkor ni arbetar. Men vi har vårt uppdrag – och det schakrar inte VI med.

      • februari 12, 2012 6:22 e m

        Lärarutbildningarna har ju ofta hävdat att alla lärare är lika, eller nästan lika så att det inte är så stor skillnad mellan olika stadier. Att detta förleder oss att tro att även ert uppdrag inte rymmer så där väldigt mycket annorlunda känns ganska naturligt. Jag försöker dock ändå fokusera på förkunskaperna som behövs och målet vad som utmärker en lärare som är bra för eleverna.

      • februari 12, 2012 6:26 e m

        Jag ser lärarutbildarna som oerhört viktiga för oss men kan bli riktigt mot fientlig mot vad jag upplever som en ren sjuka. Bland vissa går det inte att diskutera några mål, det går inte att säga ett ord om vad som ska uppnås och allt blir bara ett töcken av möjliga perspektiv.

      • februari 12, 2012 7:16 e m

        Problemet med det resonemanget är att vi nu kommer återgå till en situation där vi på lite sikt kommer få ett system där lärare inte vet hur det ser ut i de andra åldrarna än den egna som man undervisar på. Den mångfald som det har inneburit för oss som nu kommer ut från lärarutbildningen att vi har kunnat diskutera över gränserna mellan grundskolans tidigare år – äldre år – gymnasieskolan och som har varit en enorm tillgång för min del kommer nu att försvinna i och med den nya lärarutbildningen.

        Jag anser att denna mångfald är en viktig pusselbit i en modern utbildning för lärare. En pusselbit som man borde ha utvecklat istället för att ta bort den från utbildningen. För de diskussioner som varit mellan oss som har olika åldrar har varit en ovärderlig bit av lärarutbildningen för min del. Det är beklagligt att framtida lärarstudenter inte får med sig denna bit.

      • februari 12, 2012 9:38 e m

        Fredrik

        Håller helt med om att det blir en förlust att det inte längre är heterogena grupper – nu skiljer vi på dem och det gemensamma yrkesspråk och kunskapsbas kommer nu försvinna. En återgång till det gamla! Det var aldrig meningen att alla lärare därmed skulle vara lika eller göra likadant. Det var meningen att alla lärare skulle förutom det jag nämnt en möjlighet att utgå från hur eleverna lär sig i olika åldrar, för att på ett helt annat sätt kunna lägga upp undervisningen.

        Det är synd att de som organiserade den nya lärarutbildningen tog bort den rikedom det innebar.

      • februari 13, 2012 8:00 f m

        Med tanke på de eskalerande problemen med för dåliga förkunskaper hos läraratudenter som gör det oerhört svårt att hinna med den stoffträngsel lärarubildningen har känns det helt självklart att utbildningen måste spara tid. Läraryrket har redan problemet att det är ett låglöneyrke som kräver så mycket bredd och djup att längden på utbildningen gör den till en av de sämsta investeringar en ung människa kan välja.

        Att sen inte arbetsgivaren kan tro att vi är kunniga utanför vår behörighet är verkligen bra. Kvackandet utanför sin kompetens är skolans största problem. Ett rent slag i ansiktet på eleverna,

      • februari 13, 2012 8:38 f m

        Nu vet jag inte om du håller med eller inte. Det är den gemensamma kunskapsbanken och yrkesspråket som försvinner nu. Det handlar inte om kvackande utan att man har en kunskap om lärandet och utvecklingen före gymnasiet, visavi den efter förskolan och årskurserna i de lägre åldrarna.

        Tyvärr tror jag en del ansvariga har tagit det som alibi för att kunna sätta in lärare som inte har behörighet i olika ämnen. Utan att ta i beaktande att förutom denna gemensamma bas, är inriktningarna olika. Och när vi även har en utbildningsminister som inte förstår den rikedom det innebär för lärarna att ha kunskap både före och efter sin egen elevgrupp, ja då går vi bakåt istället och skapar stora glapp mellan yrkesgrupper, elevers lärande och kunskapstillägnande och ålder.

        Synd!

      • februari 13, 2012 10:24 f m

        Det handlar väl inte om att prova på varandras yrken? Men självklart lär man sig en hel del om sitt eget yrke och hur man skall förhålla sig till samma barn om man får diskutera med sina kamrater under utbildningen som skall undervisa på en annan nivå.

        Det borde vara en naturlig del på en skola, men vi vet att det tyvärr har funnits revir- och statustänkande som till viss del omöjliggjort denna naturliga kommunikation mellan olika lärarkategorier.

        Måste alla lärare ha varit föräldrar för att kunna förstå föräldrar?

        Jag blir lite konfunderad över det du skriver här. Och vill ställa en samma typ av fråga:

        Behöver alla lärarutbildare ha varit lärare i skolan för att förstå lärarna i skolan? En del är ju faktiskt övertygade om att de måste vara det.

    • februari 13, 2012 8:54 f m

      Jag förstår faktiskt inte hur det är möjligt att föra ett resonemang där prioritering av generalistkompetens framför specialistkompetens skulle öka respekten för att det är just specialister som behövs. ”Du ska bli förskollärare, bäst att du övar dig på lite på gymnasiet också” är för mig ett budskap om att specialisering och djup inte är något viktigt. Riktigt rejält stötande.

      Dessutom hävdar jag att eleverna behöver nystarter i en ny kultur, det är något som får dem att växa. Likformigheten som dolde sig i att alla skulle känna till allt är djupt skadlig för elevernas lärande.

      När det gäller vårt yrkesspråk så anser jag att det blivit så mycket svårare att få till pga av att alla ska med. Hur sjutton ska det vara möjligt att nå konsensus när vi alla har så olika behov av yrkesspråk. Istället borde vi öka respekten för att andra lärargrupper får bygga sitt yrkesspråk.

      • februari 13, 2012 9:23 f m

        Jan.

        Det som är skadligt för eleverna är som jag ser det att man nu kommer få ut lärare med tiden som inte har koll på mer än vad de egna årskurserna gör. Du vill återgå till en situation som vi hade före 2001 när den lärarutbildning vi har nu infördes. Då tar vi verkligen ett steg bakåt i utvecklingen.

        Det som är riktigt stötande är den här regeringens försök att slå sönder mångfalden på lärarutbildningen och den gemensamma lärarutbildningen som hittills hållit ihop tack vare bland annat att vi har läst tillsammans över gränserna. Sen tycker inte jag att ditt resonemang går ihop. För å ena sidan talar du om att det är skadligt med likformighet, men å andra sidan talar du om konsensus. Kommer inte försök till konsensus att leda till likformighet?

        Dessutom tror jag inte ett dugg på försöken att komma till konsensus om skolan av det enkla skälet att vi är alla olika, har olika sätt att se på lärande och på undervisning osv. Detta måste faktiskt respekteras och tas tillvara istället för att försöka nå det omöjliga målet om konsensus!

    • februari 13, 2012 9:46 f m

      Det är ju lämpligt att uppnå konsensus om vissa grundläggande saker som yrkesspråk, i annat fall kan vi inte kommunicera alls. I respekt för olikheterna kan vi inte kräva för stor bredd när det gäller konsensusbeslut kring språk utan låta dem avgränsas till de som måste ha verktygen att kommunicera kring begreppen.

      Att alla ska läsa samma saker på samma sätt det är bara likformighet hur mycket du en försöker stoppa in det positiva ordet mångfald. I sovjet hade de en lång period av exakt likadan skolning i kommunistiska grundbegrepp etc. där alla skulle använda samma språk oavsett modersmål. Mångfald in och enfald ut!

      Det riktigt skadliga för eleverna är lärare som inte ens har koll på vad de egna årskurserna ska lära ut.

      • februari 13, 2012 10:04 f m

        Det handlar även om att studenterna, trots att de läser samma sak, skall kunna tillämpa det på sin egen ämnesinriktning. Då talar jag endast om det allmänna utbildningsområdet.

        För övrigt är min erfarenhet efter 10 år i heterogena grupper att studenterna själva uppskattar det, då de upptäcker att deras perspektiv på sitt eget vidgas av att få en förklaring till varför något är som det är i en viss ålder.

        De kommer fortfarande läsa samma kurser inom det området, men nu inte ha kontakt med andra än dem som läser till förskollärare, grundlärare och gymnasielärare mm. Det kan ha andra fördelar – att det stärker den egna yrkesgruppens identitet och för oss lärarutbildare som kan fokusera specifikt på frågor som gäller en enda yrkesgrupp (om man anser det vara en fördel förstås).

        Både-och borde vara möjligt … stärka den egna yrkesgruppens identitet och att få möjlighet att gå utanför den och få kunskap och förståelse som kan stärka ens egen undervisning och förhållningssätt.

    • februari 13, 2012 10:16 f m

      Att få flera olika perspektiv på lärandet och heterogena grupper var då inte något problem på min helt gymnasieinriktade utbildning. Skillnaden i perspektiv mellan lärare i matematik, religion och frisyrer var mer än tillräcklig för att skapa dynamik. Förståelse mellan våra olika yrken är dessutom så mycket mer en del av vardagen som lärare då vi hela tiden ska samarbeta kring samma elever.

      Dessutom så undrar jag vart tankesättet om att prova på varandras yrken för att förstå leder någonstans. Måste alla lärare ha varit föräldrar för att kunna förstå föräldrar?

      • februari 13, 2012 10:26 f m

        Nu hamnade min kommentar helt galet.

        se här:

        Monika Ringborg
        februari 13, 2012 10:24 f m

  12. Göran Tullberg permalink
    februari 12, 2012 2:44 e m

    Fredrik! Du skriver:

    ”utan för att det blir allt svårare att se var en process börjar och slutar när man bearbetar, återanvänder, samarbetar och gemensamt utvecklar sina verk.”(Slut citat)

    Det är läraren som undervisar! Eller hur? Åtminstone var det så förr. Det är han som ser när processer börjar och slutar. Det är ju han som är där! Skolverket är inte där! Skolverket ser inte en enda av eleverna. De ser inte processerna alls. De vet inte ett SKIT!

    Vad skolan behöver är skickliga lärare som ser till att få fram resultat på bästa sätt. Att använda datorer och alla de hjälpmedel som används i samhälle och industri vill till för att ungdomarna skall få en fullgod utbildning. De INGÅR i resultaten.

    Fredrik! En enkel fråga: Vilka skall undervisa i skolan? Du får fyra alternativ:

    (a) Politiker (b) Rektorer (c) Skolverket (d) Lärarna

    Förstår du betydelsen av kunskap, erfarenhet och närvaro i undervisningen. Det går inte att schakra med uppdraget!

  13. februari 12, 2012 7:08 e m

    Göran.

    Om du hade läst hela citatet som en helhet så hade bilden blivit en annan än den du försöker förmedla ovan. Man kan där läsa om varför det blir svårare att bara se till det så kallade resultatet. Så här står det: ”inte för att slutresultatet är oviktigt utan för att det blir allt svårare att se var en process börjar och slutar när man bearbetar, återanvänder, samarbetar och gemensamt utvecklar sina verk.”. Detta anser jag att alla, inklusive mig själv, som vill arbeta med informationsteknik (bloggar, wiki, forum, sociala medier osv.) i skolan måste ha i åtanke.

  14. Göran Tullberg permalink
    februari 13, 2012 7:32 f m

    OK Fredrik! Jag avser utbildning i skolan, du avser bloggar, wiki, forum och annat som inte är utbildning i skolan.

    Jag ser en kunnig och erfaren lärare som garant för en god utbildning. Allt det du räknar upp är någon slags ostyrd sidoverksmhet, som jag hört talas om – ofta i föga smickrande ordalag. Kanaler där elever mobbar varandra. Kanaler som elever besöker med sin skoldator som de borde använda i sin utbildning.

    • februari 13, 2012 2:55 e m

      Göran.

      Du verkar ha stoppat huvudet i sanden helt och hållet och verkar företräda den mer eller mindre traditionella undervisning och skola som major Björklund försöker införa (vilket med tanke på den senaste vågen av kritik storm och det hätska tonläge som vi hade i samband med kateder debatten inte tycks gå särskilt bra). En kunnig lärare tar vara på alla de olika möjligheter som den digitala tekniken (forum, wiki, bloggar, Twitter, Facebook osv.) ger upphov till och använder dem för att väcka elevernas intresse och motivation.

      Dessvärre finns det sedan ett antal möbelälskande bakåtsträvare i det här landet som försöker få alla att gå i raka led med ordning och reda, katederundervisning, nationella prov, studentexamen osv. Detta, som är utbildningsministerns konservativa politik, har testats i England och USA och har slutat i ett fundamentalt fiasko som är så stort att man anser att hela USA:s utbildningspolitik och utbildningssystem nu måste göras om i stort sätt från grunden.

      Det har också testats på en del skolor i Sverige utifrån Quadricepsprogrammet (där tanken är stark ledare, fokus på det mätbara och satsning på traditionella kunskaper). Det har slutat i att resultaten inte har förbättrats ett dugg. Där man har infört fler nationella prov så har det slutat med att lärarna börjat använda den katastrofala metoden ”Teaching to the test” som är förödande för skolan, för elevernas lärande och kreativitet!

      Det är hög tid att skolan anpassas till vårt digitala och globaliserade samhälle och det måste ske fort. För fortsätter vi på samma linje som nu så är skolan som institution helt irrelevant om fem till tio år då andra aktörer håller på att ta plats på arenan som exempelvis Khan Academy och de stora universiteten som lägger ut sina föreläsningar gratis på nätet.

  15. februari 13, 2012 11:03 f m

    En tråd här ovan drog iväg och började handla om lärarutbildningen och fördelarna och nackdelarna med att ha gemensam ingång för alla lärare. Den blev väldigt svår att följa så att jag ger den en ny chans här. Jag börjar med att citera Monika:

    Det handlar väl inte om att prova på varandras yrken? Men självklart lär man sig en hel del om sitt eget yrke och hur man skall förhålla sig till samma barn om man får diskutera med sina kamrater under utbildningen som skall undervisa på en annan nivå.
    Det borde vara en naturlig del på en skola, men vi vet att det tyvärr har funnits revir- och statustänkande som till viss del omöjliggjort denna naturliga kommunikation mellan olika lärarkategorier.
    Måste alla lärare ha varit föräldrar för att kunna förstå föräldrar?
    Jag blir lite konfunderad över det du skriver här. Och vill ställa en samma typ av fråga:
    Behöver alla lärarutbildare ha varit lärare i skolan för att förstå lärarna i skolan? En del är ju faktiskt övertygade om att de måste vara det.

    Jag påpekar att det fanns mycket av att lärare skulle praktisera på andra stadier för att förstå hur de arbetar där i det som jag betraktar som ett mycket olyckligt försök att likforma hela lärarutbildningen med hjälp av en gemensam ingång. Jag jämförde dessa försök med ett absurt krav om att alla lärare skulle behöva varit föräldrar.

    Lärarutbildare har enorm nytta av att ha utövat det som de ska undervisa om, det kanske inte behöver vara ett strikt krav men det är inget absurt eller dumt med det som förslagen som nämndes ovan.

    Jag förstår inte varför man kallar det revir och statustänkande när exempelvis ämneslärare vill odla sin profession och inte är så intresserade av att vare sig jämföra sig med eller härma metoderna hos förskollärare. Det jag misstänker är någon typ av jantetänkande från de som klagar på det. Ämneslärare var i genomsnitt mycket duktigare i skolan än förskollärare och de gick längre utbildningar och fick helt rättvist bättre löner.

    • februari 13, 2012 11:36 f m

      Din tolkning av det jag skriver om revir- och statustänkande är inte riktigt det jag själv avser med det. Det handlar inte om att jämföra eller härma metoder hos förskollärare (även om jag inte kan se varför man inte kan ta till sig en del av dessa metoder) utan om att inte se dessa metoder eller förhållningssätt vara mindre värda. Det kanske man upplever om man inte har kunskap om varför det är just dessa metoder som används. Det här gäller även omvänt – att förskollärare har respekt för de metoder som används i högstadiet eller på universitetet.

      Du får misstänka att det handlar om någon typ av jantetänkande, även om jag kanske kan tycka rent personligen som privatperson att du faktiskt personifierar just det statustänkande jag tänker på när du skriver:

      Ämneslärare var i genomsnitt mycket duktigare i skolan än förskollärare och de gick längre utbildningar och fick helt rättvist bättre löner.

      Och varför tycker jag det, jo för att du använder värderande ord – mycket duktigare, bättre löner, rättvist. De olika yrkena kräver olika typer av kvalifikationer. Man kan därför vara precis lika duktig oavsett. Det som förskollärarna är duktigast på är inte gymnasielärarna osv. Som jag ser det, skulle du behövt gå den nya lärarutbildningen – för då kanske du skulle se på det här på ett annorlunda sätt än vad du gör idag.

      Som lärarutbildare är det otänkbart att göra dessa värderande skillnader och som tur är harmonierar det med min egen personliga uppfattningen. Ingen är bättre eller sämre. De har helt enkelt bara olika uppdrag. Och dem skall vi naturligtvis betona och organisera utbildningen efter. Men att för den skull stänga dörrarna för ett givande kunskapsutbyte, ser jag inte vara nödvändigt för att detta skulle hota någon lärarkategoris identitet.

      • februari 13, 2012 11:56 f m

        Det handlar inte om att stänga dörrar för ett givande kunskapsutbyte utan om att ha rätten att prioritera de kunskaper som man bedömer viktigast för eleverna. Det borde få vara helt ok för biologiläraren att diskutera hur man presenterar citronsyracykeln istället för förskolebarns emotionella utveckling. Rätten att få välja bort ett mindre givande kunskapsutbyte.

        Ett visst mått av statustänkande finns absolut hos alla som ska prestera riktigt på topp. Alla de tre drivkrafterna för prestation, dvs. syfte, autonomi och att behärska något svårt, är väldigt tydligt kopplat till sådant som hänger ihop med status. Ja, jag tänker nog en del på status men absolut inte revirtänkande för alla som kan eller lär sig mina ämnen får gärna komma och fylla upp de gigantiska kunskapsluckor som svensk skola har fått. Jag är verkligen orolig för raka motsatsen till konkurrens. Sverige riskerar att komma djupt in i en nedåtgående välfärdsspiral pga att utbudet av ämneslärare som kan något om teknik, matematik och fysik fullständigt förvsvinner.

      • februari 13, 2012 12:09 e m

        Sverige riskerar att komma djupt in i en nedåtgående välfärdsspiral pga att utbudet av ämneslärare som kan något om teknik, matematik och fysik fullständigt försvinner.

        Håller med om det!
        Själv ville jag bli fysik- och matematiklärare, men jag upptäckte att undervisningen gick ut på att visa det man redan kunde istället för att få lära sig något om ämnena. Och att den gick ut på att inte koppla de formler man lärde sig till tillämpningen av dem. Det var något man skulle komma underfund med själv och om man inte gjorde det, var man inte tillräckligt kompetent att klara av det.

        Det här var i mitten av åttio-talet, alltså långt före det nya.

    • februari 13, 2012 11:46 f m

      Lärarutbildare har enorm nytta av att ha utövat det som de ska undervisa om, det kanske inte behöver vara ett strikt krav men det är inget absurt eller dumt med det som förslagen som nämndes ovan.

      Det kan även vara till förfång, då risken finns att distansen uteblir.

      Jag kan däremot säga att det har varit nytta för mig att ha varit lärarstudent, då det är lärarstudenter som jag undervisar. Jag har förstahandskunskap om hur det är att att arbeta i studentarbetslag och vilka konflikter som kan uppstå. Det är nog viktigare erfarenhet i min undervisning än att jag har arbetat på högstadiet. För andra lärarutbildare kan det dock vara till nytta då de befinner sig närmare praktiken och det didaktiska än vad jag gör.

      Det går därför inte att generalisera det.

      Likadant är det gällande ditt exempel – en förälder kan utgå mycket från hur det är att vara förälder själv i mötet med andra föräldrar och därmed missa en del av det professionella förhållningssättet. Medan en som inte är förälder inte riskerar gå i den fällan. Men den som inte är förälder kanske förenklar föräldrarskapet och går efter sina egna föräldrar.

      Men, hur som helst är det något vi alla, vare sig vi är föräldrar eller inte, lärare eller inte i ungdomsskolan, förhålla oss professionellt i enlighet med vårt eget uppdrag.

      För om det är en fördel att lärarutbildare skall ha arbetat i skolan, är det en fördel att lärare har arbetat som lärarutbildare. För det omvända måste också gälla. Det räcker inte att utgå från de lärarutbildare man har haft, lika lite som det räcker med att utgå från de lärare man har haft.

      • februari 13, 2012 12:00 e m

        Nej det är inte till förfång att ha fått djupgående insikter i det man utbildar i. Det är ju ungefär som att säga att insikter i biologi skulle försämra förmågan att vara biologilärare.

        Lärare utbildar inte om lärarutbildningens uppdrag. Det finns ingen symmetri här.

      • februari 13, 2012 12:14 e m

        Jag undervisar inte i skolans ämnen! Och jag har djupgående insikter i det jag utbildar i – hur blivande lärare skall använda sig av läroplanen, olika lärandeteorier mm.

        Och de flesta av lärarna från LHS har blivit utbildade på SU i sina ämnen. Om de inte fått tillräckligt djupgående insikter är det nog inte lärarutbildarna som brustit utan andra lärare.

        Okey, så du kan förstå hur det är att arbeta som lärarutbildare utan att ha gjort det. Men jag kan inte förstå hur det är att arbeta som lärare i grundskolan.

        Det har du iofs rätt i – jag kan inte till fullo förstå det. Och därför har jag heller inte valt att arbeta med det. Inte heller lägger jag mig lärarnas arbete. Det är något de kan mycket bättre än vad jag kan.

      • februari 13, 2012 12:37 e m

        Lärare och skolan är också avnämare av det som lärarutbildningen skapar så visst har vi ett intresse av att ni begriper er på hur skolan fungerar så att de lärarstuderande inte blivit indoktrinerade med rena tokigheter.

      • februari 13, 2012 12:59 e m

        Måste jag ha arbetat som lärare i skolan för att begripa hur skolan fungerar?

      • februari 13, 2012 1:03 e m

        Det är inget måste men det är verkligen fördelaktigt. En viktig del i skolans kris är förstås att lärarutbildning och skolforskning flaxat iväg långt från skolan verklighet.

      • februari 13, 2012 1:10 e m

        En viktig del är att lärare skall göra så mycket annat än att undervisa och att lärarna inte får tillräckligt med tid för att sätta sig in i nya forskning mm. Till viss del kan jag hålla med dig om att det har flaxat iväg, men samtidigt att det jag nämnde tidigare – att lärarna inte fått chansen att komma närmare lärarutbildningen som organiseras efter läroplanen, som ju lärarna skall följa och uppfylla.

        Förstår att man som lärare kan få den upplevelsen!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: