Skip to content

Ideologi för skolans uppdrag

januari 24, 2012

Så oändligt många nyanser och olikheter som samverkarI mötet med eleverna har vi en tydlig värdegrund i skolan som styr våra beteenden. Det betyder att lärare kan vara mot invandring etc. privat men ändå har uppdraget att i skolan lära eleverna allas lika värde, det betyder att lärare kan förespråka proletariets diktatur privat men i skolan måste argumentera för våra demokratiska principer.

Under min tid på Ericsson hade jag en kollega som tillhörde KPMLr. På fritiden stod han med kommunistiska tidningar men på arbetet hade han lika högt engagemang som någon annan i att Ericssons kapitalägare skulle göra så feta vinster som möjligt. Det ingår i arbetet att ställa upp på företagets visioner och mål.

Vi behöver en ideologisk värdegrund även för oss som ska utveckla skolan. Utan några gemensamma värderingar kommer skolan bara svänga hit och dit och begreppen vandra runt som slagträn mellan olika ideologiska utgångspunkter.

I diskussionen om att mäta prestationer och resultat så finns hela paletten med åsikter. Det finns de som förespråkar en stark koppling mellan resultat och belöningar samt snabba sorteringar och de möter de som anser att inget får betraktas som viktigare än något annat för att det  riskerar att innebära en kategorisering. Det finns en tydlig majoritet för att det ska finnas en koppling mellan resultat och belöningar men som också anser att lönegap ska vara måttligt stora och att vi inte ska ha för bråttom att göra sorteringar så att det blir fel. Diskussionerna om skolans organisation skulle kunna komma mycket längre om vi blev många som tog detta som utgångspunkt för diskussionen.

Annonser
20 kommentarer leave one →
  1. januari 24, 2012 1:51 e m

    Jan.

    Det vi ska ha är en gemensam demokratisk värdegrund i skolan. Detta finns definierat i skolans styrdokument. Däremot måste man ha tungan rätt i mun så att man inte som lärare upplevs som att man förespråkar eller försöker på något sätt förankra sin egen ideologi hos eleverna eftersom skolan skall vara saklig. En av mina viktigaste uppgifter som jag ser det som lärare i Samhällskunskap är att ge eleverna tillräcklig kännedom om olika ideologier för att de själva sedan ska kunna bilda sig en uppfattning och ha en bra grund att stå på både vid valet av politiskt parti, men också i andra frågor av politisk karaktär för framtiden.

    • januari 24, 2012 1:55 e m

      Precis! Det gäller även på lärarutbildningen! Studenterna skall få möjlighet att själva bilda sig en uppfattning.

      • januari 24, 2012 2:09 e m

        På lärarutbildningen ingår dock att studenterna måste lära sig och ta till sig den gemensamma värdegrunden för skolan. När det gäller den ska de INTE skaffa sig en egen uppfattning.

      • januari 24, 2012 2:58 e m

        Jag talade om lärarutbildningens värdegrund!

      • januari 24, 2012 3:10 e m

        Vanliga skolans värdegrund påverkar nödvändigt innehåll på lärarutbildningen och då också i andra hand vilken värdegrund som måste gälla på lärarutbildningen.

      • januari 24, 2012 3:31 e m

        Vårt uppdrag är att utbilda studenterna så de har möjlighet att uppfylla läroplanens mål mm. Vi kan tolka värdegrunden och sätta den i relation till olika situationer, men samtidigt måste de bli medvetna om sina egna ställningstaganden och hur dessa kan skilja sig eller överensstämma med värdegrunden.

        Den värdegrund jag talar om på lärarutbildningen är hur vi förhåller oss till våra studenter, dvs. som vuxna människor. Vårt uppdrag är också att förhålla oss vetenskapligt och sakligt. Det är VÅR värdegrund. De kan ta ställning för och emot värdegrunden i skolan, men samtidigt känna till att de måste verka i den. Det innebär vissa dilemman eftersom många elever är fostrade i en helt annan värdegrund än den svenska.

    • januari 24, 2012 1:59 e m

      Just det vi är oerhört överens om att det är bra med den väl definierade värdegrund vi har för mötet med eleverna. Det är tydligt hur vi ibland måste ge avkalla på våra egna värderingar för att göra det möjligt för eleverna att fritt själva bilda sin egen uppfattning.

      Borde vi inte bredda användningen av värdegrunden så att det också handlar om vilka mål vi bör ha med elevernas arbete samt hur forskning, lärarutbildning mm ska stötta dessa mål?

  2. januari 24, 2012 10:48 e m

    Jan.

    Jag tror inte att vi kommer att få gemensamma mål för elevernas arbete under överskådlig framtid. Åtminstone inte som det ser ut nu. Det vi däremot kan göra och som i framtiden kan komma att underlätta den processen är att diskutera detta ämne och faktiskt som lärare vara mer tydliga både inom skolvärlden och i debatten med hur vi som individer definierar målet eller målen för vår egen undervisning. Om fler kommer ut med sina mål för undervisningen och öppet deltar i debatten så får vi bättre förutsättningar att kunna nå de gemensamma mål som du efterfrågar i skolan kring värdegrunden.

    Det övergripande målet för den undervisning som jag vill bedriva är att eleverna ska utvecklas till demokratiska och kritiska samhällsmedborgare med stora kunskaper om demokrati, mänskliga rättigheter, hur man orienterar sig i det enorma informationsflöde som vi har idag och hur man källkritiskt kan granska information samt hur man kan använda Internet som verktyg för demokratiutveckling, interaktion, samarbete, kreativitet, skapande av kultur och kunskap samt för kommunikation.

    Jag gillar starkt de formuleringar som finns i 1 kap 4 § och 5 § i Skollagen. Det känns verkligen för min del som man här har fångat centrala delar av skolans verksamhet och att man mycket väl skulle kunna ha dessa som utgångspunkt när man formar eventuellt i framtiden formar mål för skolan. Dessa paragrafer lyder:

    ”4 § Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.”

    ”5 § Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.”

    De kan naturligtvis inte göras om direkt till mål för skolan. Men de känns för min del som en bra förutsättning för att komma vidare. Det inskränker inte mycket på hur läraren undervisar och torde egentligen inte innehålla något som är kontroversiellt.

    • januari 25, 2012 6:51 f m

      De paragrafer du tar upp fungerar utmärkt som utgångspunkt för ett definiera en värdegrund för de som deltar i skolans utveckling. Användningen av strävan när det gäller att kompensera de med sämre förutsättningar visar å ena sidan att ingen får glömma bort den aspekten men å andra sidan att det har lägre prioritet än annat. Användningen av skall när det gäller att utveckla eleven så långt som möjligt innebär att alla elever ska få undervisning på sin nivå och det ges hög prioritet.

      Skolutvecklare som avviker från detta kan gå hem och stoppa sina idéer i byrålådan.

  3. januari 25, 2012 9:26 f m

    Jan.

    För min del handlar det om att vi som huvud utgångspunkt i skolan ska ha som mål att alla elever ska utvecklas efter sina förutsättningar och behov oavsett om de är duktiga i skolan eller mindre bra i skolan. Sen har vi ett särskilt ansvar för elever med olika former av funktionsnedsättningar. Ett ansvar som alltså ligger utöver ansvaret för de andra eleverna som jag tolkar Läroplanerna. Jag tycker att Skolinspektionen formulerar sig relativt väl kring vad det handlar om på sin hemsida under ”Vanliga brister”:

    ”Skolorna kan ha svårt att ha höga förväntningar på elever som inte presterar bra, och ibland fokuserar personalen på problem med bristande resurser och elevens svaga inställning istället för skolans möjlighet att ge eleven stöd. Det är också vanligt att skolorna föreställer sig att vissa elever eller elevgrupper inte kan eller vill nå högre betyg än godkänt. Det leder till att elevernas möjligheter att utvecklas begränsas. Detta är ett allvarligt likvärdighetsproblem som huvudmän, rektorer och lärare måste arbeta kraftfullt och medvetet kring för att komma till rätta med.”

    ”Många skolor brister i sitt arbete med att anpassa undervisningen efter elevernas förutsättningar, intressen och erfarenheter. Undervisningen ska anpassas så att alla elever ges möjlighet att nå målen. Det betyder att undervisningen inte kan se likadan ut för alla elever. Därför är det viktigt att veta vad eleverna kan, vad de är intresserade av och hur de lär sig för att kunna lägga upp arbetet så att det svarar mot elevernas behov och intressen. Lärarna måste ha en öppen attityd inför att alla elever är individer med olika förutsättningar, erfarenheter och intressen.”

    http://www.skolinspektionen.se/sv/Tillsyn–granskning/Vanliga-brister/Anpassning-och-sarskilt-stod/

    Sen är det en annan fråga hur man ska komma till en situation där skolan verkligen har det som utgångspunkt att alla elever ska utvecklas efter sina förutsättningar och behov.

    • januari 25, 2012 10:00 f m

      Vi är alltså helt överens om utgångspunkterna och skulle kunna uppnå konsensus om vilken värdegrund vi har att förhålla oss till åtminstone på en första nivå. Ifall jag istället försöker leta skiljelinjer mellan oss så handlar det om var vi ser de största bristerna med dagens skola.

      Jag pekar på att vi redan nu har betydande extra insatser för de elever som har sämst förutsättningar men att den vanliga eleven kan hamna i långvariga situationer då både utmaningar och hjälp blir långt under behovet. En typisk medelelev har exempelvis så svag kunskap om fysik och kemi efter högstadiet att den gör bättre i att söka sig mot utbildningar där dessa ämnen inte ingår. Det tycker jag hotar Sveriges konkurrenskraft och vårt framtida välstånd.Det finns förstås en ideologisk skiljelinje även här men vi borde kräva rakare besked av våra politiker vad de gör för ideologiskt ställningstagande för skolan istället för att vi var och en i skolan kämpar för vår ideologiska utgångspunkt.

      Politikerna borde avkrävas besked om varför de väljer att prioritera att alla ska lära sig samma saker framför att se till en vanlig elev lär sig det som är viktigt för Sveriges konkurrenskraft. Skolutvecklare som lovar att det går att äta kakan och ha den kvar borde skickas från skolvärden i tjära och fjädrar. Politikerna ska inte ges möjlighet att smita från att ge besked om sina prioriteringar. I en bra skola följer vi den ideologi politikerna anger ska gälla men ser till att det blir tydligt för alla vilka ideologiska val de gör.

  4. januari 25, 2012 1:11 e m

    Jan.

    Det är viktigt för min del att vi talar om värdegrund och inte ideologi. Värdegrund handlar för min del om demokrati, mänskliga rättigheter och om mångfald. Ideologi däremot förknippar jag med vilken eller vilka utgångspunkter vi har för våra åsikter i olika frågor. För att ta ett exempel så kan man ta det här med huruvida staten ska driva företag eller inte. Det är en typisk ideologisk fråga där man kan ha olika åsikter beroende på vilken ideologi man står bakom.

    Det vi som undervisar i ämnet Samhällskunskap ska göra är att visa på de olika åsikterna, i det här fallet att socialismen är förespråkare för statliga företag och mer statlig kontroll, medan exempelvis Liberalismen är förespråkare för en fri marknad och därmed mot att staten ska ha kontroll över vad som exempelvis produceras. Men där ska vi också stanna. För sedan går det lätt överstyr om man börjar blanda in sina egna ideologiska åsikter eller de ideologiska åsikter som den nuvarande makten framför i den här typen av frågor. Vi har inte något i vårt uppdrag som innebär att vi ska framföra de ideologiska åsikter som den nuvarande makten har utan snarare tvärtom är vårt uppdrag att sakligt och allsidigt belysa exempelvis samhällsfrågor, etiska problem och så vidare så att eleverna sedan själva kan bilda sig en uppfattning. Det finns bara ett undantag från kraven på saklighet och allsidighet i skolan. Det är att vi ska förmedla och förankra den demokratiska värden och de mänskliga rättigheterna hos eleverna.

    • januari 25, 2012 2:05 e m

      Det är nog en bra distinktion att göra mellan ideologin och värdegrunden. Ideologin leder fram till värdegrunden men har ju blivit avskalad på vägen både på argumenten för värderingarna och på de värderingar där det inte finns något konsensus om att de ska användas. Min poäng är dock att det är den politiska sfären som bestämmer värdegrunden och de som arbetar med skolutveckling har bara uppgiften att förtydliga dessa beslut. Skolutvecklare ska inte väva in sin egen ideologiska utgångspunkt i värdegrundsarbete och andra uppdrag.

  5. Göran Tullberg permalink
    januari 25, 2012 2:33 e m

    Jag har alltid samarbetat med eleverna. Vi har trivts och lyckats utan att bekymra oss om varken värdegrund eller ideologi.

    Har jag gjort fel?

    • januari 25, 2012 2:52 e m

      Man har alltid en värdegrund eller ideologi bakom det man gör. Ambtitionen att samarbeta med eleverna är en tydlig del av din ideologi. När man som du inte definierar någon värdegrund utan kör på den ideologi du själv har och diskuterar upplägg med eleverna så kan man få starka resultat. Eftersom det finns många som ska tycka och tänka om skolan kan man dock behöva ha en kraftfull diskussion med de som sitter med pengarna kring vad de vill uppnå. Ett bra bemötande av deras önskemål är en förutsättning för att det ska gå att behålla lärarautonomi en längre period.

      Din tankegång om nivågruppering av eleverna kan tyvärr garanterat gå stick i stäv med en hel del ideologiska tankegångar som är vanliga i skolans värld.

  6. Göran Tullberg permalink
    januari 26, 2012 9:52 f m

    Jan! Det är en självklarhet för mig att elever skall kunna lyckas. Det kan de inte om de tvingas fram i en takt de inte orkar med.

    För mig är det skolan NU sysslar med en nivågruppering. Alla födda samma år skall grupperas på en nivå styrd av deras födelseår – inte av deras förmåga! Det Jan! Det är en hemskt avskyvärd nivågruppering som krossar och hindrar!

    När jag är förvånad över tal om ideologi, så beror det på att jag har aldrig haft tid att slösa bort, vi jobbar varenda minut med träning och lärande. Vi har inte tid att tänka på ovidkommande. Trivsel och resultat – sedan räcker inte tiden till mer.

  7. Göran Tullberg permalink
    januari 26, 2012 9:54 f m

    Jan! Jag är för enkel för att förstå det där med ideologi.

    • januari 26, 2012 11:32 f m

      Många lärare har alldeles naturligt med sig en ideologi och en värdegrund som de bara tillämpar genom ett rejält fokus på ”träning och lärande”. Då tillför inte diskussionen om begreppen speciellt mycket.

      När man som du blir engagerad i skolfrågor eller ibland när man bara behöver förstå varför saker går snett i skolan så tillför dock begreppen en hel del. De behövs som hjälpmedel i en diskussion kring de lärare vars ideologi och dess uttryck i undervisningen förstör elevernas lärande. Det finns ju lärare med någon slags ”vänsterideologi” som gör att de kan nonchalera kunskapsbehoven hos större delen av eleverna bara för att lyfta någon enstaka individ och tvinga fram en likformighet hos alla. Den typen av situationer måste vi minimera i skolan.

  8. Göran Tullberg permalink
    januari 26, 2012 2:38 e m

    Jan! Exakt så tycker jag. Alla elever oavsett om de har lätt eller svårt skall ha allt det stöd och all uppmuntran de kan få.

    När du sa ”ideologi”, så kom jag att tänka på en kollega och kompis som var besatt av livsprocesser. Han var biokemist och fångade intresset hos sina elever till 1000. Hans lektioner var som frälsningstal – eleverna satt trollbundna när han berättade om alla livets förunderliga irrgångar bland kemiska reaktioner.

    Hur allt hängde på en spröd tråd (kemisk reaktion) och hur ett obetydligt fel betydde säker död. Eleverna strålade efter lektionerna och diskulerade livets irrgångar med varandra.

    Jan! Var det ideologi?

    • januari 26, 2012 2:49 e m

      Nej det var inte så mycket ideologi men det handlade om ett ideologiskt ställningstagande: Ifall jag är tillräckligt engagerad och kunnig i mitt ämne så kan jag erbjuda alla elever något värdefullt.

      Det finns många lärare med liknande ganska dåligt genomtänkta ideologiska ställningstagande som garanterat skulle kunna analyseras sönder men samtidigt fungerar lite som Nike: ”Just do it” och är suveräna för elevernas lärande. En diskussion om värdegrund och ideologi för skolan ska handla om att skapa utrymme även för sådana lärare och inte tvinga dem att reflektera och filosofera kring pedagogik när de gör mer nytta på annat sätt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: