Skip to content

Varför ska vi ha löneskillnader?

januari 23, 2012

Det är visat att för en viss arbetsuppgift så har en lönemorot oerhört lite effekt och för avancerade uppgifter med redan acceptabel lön så kan effekten nästan bli negativ. Det är förstås klart att den som upplever sig orättvist behandlad kan börja missköta sig men det kan knappast vara ett tillräckligt skäl.

Det finns egentligen bara ett skäl till högre löner och det är att locka till sig de som kan prestera bäst. Värderar man alla arbetsuppgifter lika och alla resultat på samma sätt behövs inga löneskillnader. Jag är däremot säker på att yrkesprestationer (läkare och lärare) som är avgörande för mitt framtida liv är viktigare än lapplisornas, lagerarbetarnas och städerskornas resultat. Framför allt är jag dock säker på att en väl genomförd operation eller lektion är värdefullare än någon som ger sämre resultat.

Rätt man på rätt plats genom att belöna bra resultat borde vara en självklarhet för ett bättre samhälle. Det är dessutom mest rättvist!

Annonser
28 kommentarer leave one →
  1. januari 23, 2012 4:14 e m

    Jag är däremot säker på att yrkesprestationer (läkare och lärare) som är avgörande för mitt framtida liv är viktigare än lapplisornas, lagerarbetarnas och städerskornas resultat.

    Du har inte varit i Athen under en sex veckor lång sophämtarstrejk i 40 graders värme. … för i så fall skulle du tycka att sophämtning och städning är minst lika viktigt arbete som läkare och lärare. Men det här inlägget förklarar en del utifrån vilket perspektiv du ser på lönerna för lärarna. Det är dem som du anser vara det bästa som skall ha hög lön. Och det är dem med hög utbildning och hög status i samhället!

    Ja, det har du ju rätt att tycka, men jag håller verkligen inte med dig.

  2. januari 23, 2012 6:38 e m

    Jag är säker på att de sämst presterande inte ska ha bäst löner. Det blir ett bakvänt samhälle som inte kommer att göra någon lycklig. Jag är också säker på att jag inte vill byta plats på de som har hög och låg status nu. Det kommer bara skapa krångel och innebära att saker slutar fungera.

    En enda dålig läkare kan döda dig med sin inkompetens medan det krävs många sophämtare för att det ens ska bli jobbigt att de inte gör sitt jobb. Sophämtarnas arbetsgivare måste planera för att vissa missköter sig en alldeles vanlig dag. Lärare är så skötsamma än så länge och jag undrar hur det skulle gå om de slutade med det.

    • januari 23, 2012 7:40 e m

      Ja, jag vet inte, men själva tanken att de som har hög utbildning och högre status; att de skulle vara bättre än dem som inte har det, tar jag avstånd från. Jag ser mig inte vara ett dugg bättre än den som hämtar sopor, eller städar eller arbetar på ett lager. Jag behövs inte mer än vad dom gör. Om det inte funnits människor som körde T-banan, städade kontoren och toaletterna, samt jobbade på lager och körde ut maten jag köper för att ställa på bordet eller i kassan på Coop Foum, skulle jag inte hinna sköta mitt jobb. Läkaren skulle heller inte kunna sköta jobbet ordentligt, då denne är beroende av att det städas ordentligt. Människor skulle med tiden dö på grund av bristande hygien om det inte fanns städare.

      Löneskillnader kan jag vanemässigt tycka är okey, på grund av olika utbildningstider, förlorad arbetsinkomst och ATP-poäng mm. Fast om jag tänker efter – Varför då egentligen?

  3. januari 23, 2012 9:33 e m

    Har man inte skillnader i resultat och prestation som skäl till löneakillnader är det svårt att hitta några andra skäl som håller. Jag tycker att det känns obehagligt att värdera människor olika men samtidigt totalt orealistiskt att inte se vilka enorma skillnader i resultat det finns mellan människor. Många yrken är viktiga på sitt sätt men det blir nästan lite fånigt att jämföra städerskor och neurokirurger och säga att de kräver likvärdiga prestationer. Många neurokirurger skulle kunna städa men motsatsen gäller inte alls. Vi ska odla fram viktiga prestationer med hjälp av löneskillnader men sluta se lön som ett mått på människovärde.

    • januari 24, 2012 7:25 f m

      Många neurokirurger skulle kunna städa men motsatsen gäller inte alls

      Här har du naturligtvis en poäng, och det kan öppna upp för lönepåslag. Men den som inte är neurokirurg kan prestera lika mycket inom sitt yrke. Om man ser prestationerna vara likvärdiga och inte ser kirurgens som mycket bättre.

      Man är inte inkompetent för att man är okunnig. Däremot om man inte inser att man är det och utför arbetet ändå.

      • januari 24, 2012 9:04 f m

        Lämnade några tusen städare arbetsmarknaden skulle vi övriga snabbt täcka upp för dem. Lämnade några tusen neurokirurger yrket så skulle mängder av människor dö pga utebliven vård. Det enda realistiska är att dra slutsatsen att kirurgens prestation är bättre oavsett hur bra städaren utför sitt arbete.

      • januari 24, 2012 9:18 f m

        Ja jo, men om tusen buss- och t-baneförare strejkade, skulle inte ambulanserna komma fram på grund av trafikstockning, läkarna inte hinna fram till akut operation mm.

        Så här kan vi hålla på hur länge som helst.

        Samhället är en helhet och i denna är alla viktiga för att det skall fungera.

      • januari 24, 2012 12:12 e m

        Alla yrken är viktiga men jag anser att exemplen där många prestationer behövs för att uppväga en enda tydligt demonstrerar att prestationer är olika viktiga.

  4. januari 23, 2012 11:13 e m

    Jan.

    Den risk som jag ser när det kommer till löneskillnader som blir för stora mellan grupper är att det uppstår sociala klyftor som i förlängningen oundvikligen leder till att social oro. Detta är något som vi kan se i bland USA där miljoner människor över hela USA har gått ut på gatorna för att kräva bland annat social rättvisa. Men också i många andra länder har det varit omfattande protester och revolutioner de senaste månaderna och det verkar vara något som kommer fortsätta under 2012. Det har i flera fall handlat om demokrati. Men i många fall har det också handlat om social rättvisa.

    Vi har än så länge klarat oss relativt väl i Norden (bortsett från en del ansvarslösa bank VD:ar och företagsledare med skyhöga bonusar och ersättningar som de sedan fått löpa gatlopp i pressen för). Men vi måste inta en stor försiktighet för inkomstskillnaderna och de sociala klyftorna ökar också i vårat land på ett sätt som inte är hälsosamt i längden. Man får inte underskatta de problem som finns kring stora löneskillnader och sociala klyftor, för de har en tendens till att växa och växa tills bubblan spricker och social oro utbryter istället. Då har vi problem och massor med folk på gatorna.

    • januari 24, 2012 7:12 f m

      Jag håller med dig om att det finns risker med stora löneskillnader. Det blir vissa grupper som får det allt sämre och sämre. Det jag har tyckt varit så bra med Sverige under lång tid har varit att alla har haft möjligheter att förbättra sin situation. Det har inte varit livsavgörande att bli sjuk. Det har funnits möjligheter att stanna hemma hos barnen i början, kvinnorna har kunnat frigöra sig genom en utökad barnomsorg. Alla får gå i skolan och utbilda sig på alla nivåer, utan terminsavgifter. När man tänker efter har vi ju haft det jäkligt bra. Efter den borgerliga regeringens tillträde år 2006 är vi inne i en riktning mot att detta kommer förändras, långsamt men säkert.

      Vi har inte tidigare kategoriserat på det sätt som nu sker (iaf inte med den systematik som nu sker): dugliga mot odugliga, bra mot dåliga, hederliga mot fuskare, friska mot sjuka, rika mot fattiga mm. Det är en obehaglig utveckling som bl.a vissa företrädare inom alliansen öppnat upp för. Det är dem man anser vara dugliga, bra, hederliga, friska och rika som skall premieras. Men det är efter vissa gruppers mått.

      Alla har rätt att tycka eller kategorisera på det sättet, men det får inte bli regeringspolitik av det. DET är skrämmande!

      • januari 24, 2012 9:37 f m

        Jag förstår fördelarna med att enbart kategorisera och ha löneskillnader baserat på yrket men ser att grunden för upplevelsen av rättvisa löneskillnader ändå finns i skillnad i prestation. Zlatan upplevs som värd en mycket högre lön än de flesta andra fotbollsproffs ända ut på vänsterkanten och Lars Ohly.

        Det finns ett brett stöd för att kategorisera prestationer och att basera löneskillnader på detta. Den kritik vi borde rikta mot regeringen borde handla om att vi har ett ökande lönespann mellan de med lägst inkomster och de med höst.

      • januari 24, 2012 10:41 f m

        Jag förstår inte alls Zlatans storhet utifrån hans prestation… Snarare handlar det väl om vem han är.

      • januari 24, 2012 1:01 e m

        De som tycker bra om Zlatan hävdar att det beror på hans prestationer på fotbollsplan. Jag personligen skulle ha väldigt svårt att hitta något utmärkande positivt hos honom som människa. Utgångspunkten att vi har lika stort människovärde anammas exempelvis inte av personen Zlatan som med något slags självklarhet anser sig bättre än andra.

      • januari 24, 2012 1:31 e m

        Nu är jag inte expert på fotboll, men jag vet så mycket som att det är en lagsport, inte någon enmansprestation. 😉 Naturligtvis öppnar de andra uppför Zlatans prestation att få in ett mål då och då. Ensam på plan skulle han inte klara sig speciellt bra.

      • januari 24, 2012 1:32 e m

        Jag är alltså inte speciellt imponerad!

      • januari 24, 2012 1:43 e m

        Fotboll är en lagsport och en bra parallell till samhället. Fotbollskunniga är väldigt övertygade om att Zlatans insatser är viktigare än de andra i lagets och de ser att ett byte av någon av dem påverkar lagets resultat i mycket mindre utsträckning än ett utbyte av Zlatan. Jag har otaliga exemplen från sportens värld där frånvaron av en viktig spelare får laget att misslyckas medan andra delar i laget skulle tjäna på att bytas ut.

    • januari 24, 2012 9:21 f m

      Jag är också skeptisk till stora löneskillnader men jag vill påpeka att samhället kan vara ännu mer känsligt för situationen att högpresterande individer känner sig orättvist behandlade och söker alternativa sätt för att få nytta av sina förmågor.

      Det som däremot är oerhört viktigt för mig är att de löneskillnader vi har är sådana som samhället har nytta av och som upplevs som rättvisa. Detta sammanfaller dessutom med rättvisa då det samhället har nytta av i form av prestationer kommer alla till godo och när vi alla kan bli räddade till livet av en neurokirurg så kan vi acceptera att h*n har högre lön än vi har.

      Ja, jag tycker därför att det är viktigt att kategorisera människor när det gäller prestationer. Det leder till ett bättre fungerande samhälle men faktiskt också till mer rättvisa och mindre social oro. Det som däremot är helt förödande är stora löneskillnader som är ogenomtänkta och orättvisa.

      • januari 24, 2012 9:28 f m

        Jo, det är klart att frågan om vilket ansvar en viss yrkesgrupp har är viktigt i sammanhanget.

        När min mamma åkte in akut för några veckor sen, var det läkaren som ställde diagnos och sjuksköterskornas arbete på akutvårdavdelningen som räddade henne från att dö. Ensam hade inte läkaren klarat av det. Det är alldeles för stora skillnader mellan läkare och sjuksköterskor, om man skall utgå från det du skriver:

        Detta sammanfaller dessutom med rättvisa då det samhället har nytta av i form av prestationer kommer alla till godo och när vi alla kan bli räddade till livet av en neurokirurg så kan vi acceptera att h*n har högre lön än vi har.

      • januari 24, 2012 9:58 f m

        När det gäller storleken på löneskillnader är vi inte långt från varandra. Läs ovan.

  5. Göran Tullberg permalink
    januari 24, 2012 8:30 f m

    Arbetskraft är något som köps. Tillgång och efterfrågan styr. Det är realiteter som styr, inte känslor!

    Monica! Du tyckte det var hemskt när soporna inte kördes bort. Skulle det kännas mindre hemskt för dig om läkare och sjuksköterskor övergav sjukhusen? Tänk efter med huvudet Monica, du är känslostyrd. Det är lika stor tragik om tiotusentals människor förlorar jobben för att specialister överger fabriker som om lort inte forslas bort!

    Du och Fredrik får tänka efter. Sverige importerar läkare och utbildade sjuksköterskor från fattigare östeuropeiska länder. Sveige kan bjuda över. Här har vi god hälsa i Rumänien är hälsan sämre.

    Det finns en annan synpunkt förutom tillgång och efterfrågan. Det är kostnaden för utbildningen. Det är 5 á 8 förlorade inkomstår och studielån som skall betalas. Tycker ni inte att den som förlorat pengar på sin utbildning skall kompenseras? Tänker ni verkligen efter?

    En tredje synpunkt är att skillnaderna i inkomst utjämnas via skatter och avgifter. Se här:

    Löneskillnader för olika yrkesgrupper, före och efter skatt
    Månadslön, i kronor, år 2010
    10:e perc 40:e perc 60:e perc 90:e perc
    Chefer, före skatt 27 050 38 000 47 089 72 600
    Chefer, efter skatt 20 539 26 819 31 118 42 145
    Specialister, före skatt 26 064 33 506 39 000 53 816
    Specialister, efter skatt 19 867 24 652 27 301 34 026
    Övriga tjänstemän, före skatt 19 667 23 854 26 741 37 714
    Övriga tjänstemän, efter skatt 15 351 18 332 20 328 26 628
    Arbetare, före skatt 19 120 23 025 25 280 30 476
    Arbetare, efter skatt 14 962 17 742 19 332 22 876

    Just när det gäller lärare, så har kompetensen minskat i och med löneminskningen. Skolan försämras, ungdomsarbetslösheten ökar och redan nu flyttar svensk industri ut eller skär ner på grund av brist på ingenjörer. Den bristen kommer att öka och flykten av industrier likaså.

    Monica och Fredrik. Ni kan inte fånga verkligheten med känslor!

    • januari 24, 2012 9:13 f m

      Nej, jag tyckte inte det var hemskt på det sättet du beskriver det. Däremot såg jag verkligen hur det blev när sophämtningen inte fungerar. Även om jag intellektuellt har förstått det långt tidigare. Jag vet också hur det är att inte få diplom för en utbildning man betalar för på grund av busstrejk.

      Jag är inte emot löneskillnader, men att de sätts efter ett tänkande att vissa ses vara mer värda än andra på grund av vilket yrke de har, är en obehaglig utveckling om det blir regeringspolitik av det.

      Min verklighetsuppfattning bygger inte på känslor, utan på erfarenheter om olika verkligheter. Men visst, i en sak har du rätt, jag ser människor bakom yrkena. Människor av kött och blod. Trots det, anser jag att det är yrkena i sig själva som skall värderas. Och att individen inte skall värderas efter vilket yrke hon eller han har. Jag känner en hel del begåvade, kunniga och intelligenta människor som aldrig fick någon chans, på grund av de föddes i en familj med yrken som inte ansågs vara värda någonting.

      Alla har, som jag ser det, rätten att få leva ett värdigt liv, oavsett omständigheter, utbildning mm. Nu går skattelättnader till dem som arbetar på bekostnad av dem som är sjuka. Det är ju dom som är sjuka som behöver lite mer pengar. Därutöver ser jag inte något hinder för löneskillnader om de inte blir för stora. (se kommentar längre upp)

      Jag vill ha en friare antagning till högskolor och universitet och att det skall finnas många möjligheter att läsa vidare. Och att 25:4 skall återinföras… livs- och yrkeserfarenhet är viktiga för studier på högre nivå.

  6. Göran Tullberg permalink
    januari 24, 2012 11:32 f m

    Monika! Om du fått råda hade vi inte haft varken, läkare, sjuksköterskor, ingenjörer eller utbildat folk här. De skulle försvunnit till länder där utbildning, kunskap och framåtskridande eftersträvas och belönas. Vi får vara hjärtligt glada att du inte har något att bestämma.

    Du är lärare. Varför nedvärderar du utbildning? Tycker du att skolan skall sluta utbilda? I så fall är vi snart där.

    • januari 24, 2012 11:49 f m

      Jag talar om något som har funnits tidigare i Sverige och vi har fortfarande läkare, sjuksköterskor … så något har uppenbarligen gjorts rätt tidigare! Det där att folk skulle försvinna för att de får betala för mycket skatt, får för dålig lön mm, är ju gammal skåpmat. Det sas redan på 60-talet och fortfarande finns de stora företagen kvar.

      Jag uppvärderar utbildning, (men jag värderar inte olika typer av utbildning som bättre eller sämre), då jag menar att alla skall få möjligheter att få en sådan. Det är inget som skall bestämmas av en regering som skiljer på vad som är bra och dålig utbildning. Inte heller anser jag att ett folks utbildning skall bestämma av marknaden.

      Vi är ett väl utbildat folk! Och det har vi blivit på grund av vi getts möjligheterna och i många fall också på våra egna villkor. Det är något som är till nytta för oss alla.

  7. januari 24, 2012 12:37 e m

    Göran

    Det stora problemet som jag ser det är att vi står inför ett stort skifte i Sverige på grund av den demografiska utvecklingen i landet. Vi kommer gå från arbetslöshet till brist på arbetskraft fram till 2020. Detta vet vi med säkerhet då vi kan se det i den demografiska utvecklingen som sagt. Enligt mitt sätt att se på det så behöver vi all arbetskraft vi överhuvudtaget kan få. Bara på lärarsidan kommer vi behöver 79 000 nya lärare inom förskola till gymnasium fram till år 2020. Och då är läraryrket definitivt inte värst utsatt. Inom järnvägen exempelvis talar man om att man kommer behöva anställa 1500 personer om året de närmaste åren.

    Inom naturvetenskapliga och tekniska ämnen och arbeten har man redan börjat uppleva detta. Företag skriker efter kompetent personal och det finns inget folk att få tag i. Det är stora företag som vill expandera kraftigt i Sverige, men som inte kan för att de inte har personal. Samma sak kommer inom en relativt snar framtid att också bli ett faktum inom samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen och arbeten. Då står vi med dubbla kriser. Som det ser ut nu klarar vi inte av att hantera en av dessa kriser så hur vi ska klara dubbla kriser på arbetsmarknaden framstår som oförståeligt.

    Detta är framtida utmaningar som vi måste hantera och börja diskutera redan nu. Dessvärre vill inte politikerna diskutera detta. I övrigt håller jag dock med Monika i hennes resonemang ovan.

  8. Göran Tullberg permalink
    januari 24, 2012 3:08 e m

    Fredrik! Du skriver: ”Inom naturvetenskapliga och tekniska ämnen och arbeten har man redan börjat uppleva detta. Företag skriker efter kompetent personal och det finns inget folk att få tag i. Det är stora företag som vill expandera kraftigt i Sverige, men som inte kan för att de inte har personal.” (Slut citat).

    Så är det! Men samtidigt minskar skolans produktion av ingenjörer och motsvarande. Speciellt stor är minskningen av lärare inom matte och naturvetenskapliga ämnen.

    Vill du vara vänlig och dra slutsatser av detta!

    Allt pekar på att företagen tvingas flytta ut helt eller delvis. Vad skulle de annars göra för att överleva och utvecklas?

    Jag vet inte hur lärarkompetensen ser ut i religion och historia, men i matte och naturvetenskapliga ämnen är mer än hälften av lärarna inkompetenta. Det funger inte! Är det svårt att inse? Företagen kan skrika sig hesa och höja lönerna, men det finns inte kapacitet för att få fram folk ”inom naturvetenskapliga och tekniska ämnen” om inte snabba drastiska åtgärder sätts in nu.

    Du skriver: ”.Dessvärre vill inte politikerna diskutera detta.” Du har fel! De vill gärna diskutera utbildningsfrågor, men de begriper inte hur de skall lösa problemen.

    Monica sysslar inte med realiteter. Hon drömmer om en värld där alla I REALITETEN är lika mycket värda. DET ÄR DRÖMMAR.En sjuk fattig okänd stackare kommer aldrig att känna sig lika mycket värd som en frisk framgångsrik människa. INTE I REALITETEN. ALDRIG!

    Det begriper nog du också om du riktigt tänker efter!

    • januari 24, 2012 3:41 e m

      Jag har bara andra åsikter än vad du har… och kanske även andra erfarenheter. Men det är just därför jag anser att alla skall få möjligheterna att utbilda sig i det som de har fallenhet och intresse för. Det är ett slöseri att hålla begåvade och intelligenta individer nere därför att de inte kommer från ”rätt” familj. Jag kommer inte heller från rätt familj (utom att jag hade rätt föräldrar som uppmuntrade mina ambitioner), men hade turen att växa upp i ett samhälle med en politik som gav mig möjligheterna. Nu är den tiden på väg bort.

      Jag vet att inte alla värderas lika, men den regeringspolitik som bedrivs numera legaliserar det mer eller mindre.

      Nej, och varför kommer aldrig en sjuk fattig och okänd stackare göra det?

  9. Göran Tullberg permalink
    januari 25, 2012 8:41 f m

    Monika!

    (1) Alla elever skall få utvecklas i skolan efter förmåga och intresse. Vi är helt eniga.

    (2) Alla männisor värderas inte lika och kommer aldrig att värderas lika eller bli lika oavsett regeringspolitik. Det skall du ha klart för dig.

    Jag står med båda fötterna på jorden och räknar med realiteter. Skolans problem löses inte med drömmar om att alla människor skall bli lika. Tvärtom skall skolan anpassas till elever med olika förmåga och intressen.

    Nu pressas alla fram i samma takt. 25% förstörs i processen och får underbetyg. 25 eller 50 % hindras i sin utveckling. Skolan skall anpassas till eleven, inte som nu eleven till skolan.

    Om du menar allvar med vad du skriver, så måste du inse att årskursskolan med timplaner som alla skall följa förstör elever, lärare och skolan som helhet.

    (1) Alla elever skall få gå fram i sin takt!
    (2) Inga lärare skall tvingas undervisa i ämnen de inte behärskar. De skall själva få lägga individuella scheman för elever och elevgrupper – och följa upp.
    (3) Skolans lärande måste ledas av kunniga lärare.

    KAN VI BLI ÖVERENS OM DET?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: