Skip to content

Glöms innehållet bort?

januari 9, 2012

Ja, vi började diskutera entreprenöriellt lärande och en kommentar av Frekar06 satte fingret på en viktig punkt:

men å andra sidan så ringer i stort sätt alla varningsklockor när det knappt på en del håll som föreslår olika metoder vi bör använda för att nå ett entreprenöriellt lärande finns några kopplingar till målen, det finns ingen vision om vart man vill ta skolan och man presenterar inte heller vilka verktyg som man vill använda för att uppnå de saker som man talar om i samband med det här med entreprenöriellt lärande.

Det talas ibland så ivrigt om ny teknik, nya examinationsformer, nya arbetssätt, elevaktiva arbetssätt så att jag frågar vart tog själva målet med skolan vägen. Vilket innehåll ska de lära sig med ett elevaktivt arbetssätt? Vilka kunskaper vill vi att de ska tillägna sig genom att använda ny teknik?

Annonser
14 kommentarer leave one →
  1. januari 9, 2012 10:17 e m

    Jan.

    För min del lär jag mig gärna mer om hur man exempelvis kan använda online världar som World of Warcraft och Minecraft i undervisningen. Det är ett intressant område som säkert har framtiden för sig inom utbildningsväsendet. Men för att man ska kunna gå från ord till att verkligen kunna använda exempelvis online världar som World of Warcraft och Minecraft i undervisningen så måste man också som lärare tänka igenom vad det är eleverna faktiskt ska lära in i form av kunskap eller träna in om man talar om förmågor.

    Jag kan vara fel ute nu. Men min känsla är att det finns en del som tenderar att tro att om man bara använder IKT i skolan så kommer allt att lösa sig. Men det är inte tekniken i sig som kommer att förändra utbildningsväsendet utan hur vi som lärare använder den i vår undervisning. Det är samma sak med de metoder som vi får för undervisning. Det är inte metoden i sig som förändrar, utan vårt sätt att använda metoden. Frekar06

    • januari 10, 2012 8:10 f m

      Det krävs mycket tankearbete innan WoW kan användas för att uppnå exempelvis det centrala innehållet i religion. Lärare tenderar attt prata mycket om spännande nya undervisningsformer men upptäcka att de inte orkar uppnå målen i sitt ämne på detta sätt. En lärare som inför nytt på bekostnad av det centrala innehållet missköter sitt uppdrag.

  2. januari 10, 2012 7:04 f m

    Står inte det i det centrala innehållet i ämnes- och kursplaner?

    • januari 10, 2012 8:01 f m

      Numera står det centrala innehållet i kursplaner men det är fortfarande en del som uppträder som att detta vore valbart bara man uppnår något annat som emtreprenöriellt lärande eller elevaktivitet.

      • januari 10, 2012 5:20 e m

        Å fasiken. Är inte intellegenta människor läskunniga. De där sakerna står ju i syften till läroplan. Fast inte just orden du skriver utan entreprenörskap. Och Syften är inte ett allmänt krav som central innehåll utan bara en vision att nå någonting.

  3. Göran Tullberg permalink
    januari 10, 2012 9:27 f m

    Nöden (behovet) tvingar fram nytänk. Nöden är uppfinningarnas moder.

    Fredrik. Det ligger mer än femtio år mellan våra verksamheter och vi arbetade i två skilda världar – en teknisk och en humanitär. Trots det har vi samsyn på många punkter.

    Användning av IT är ovärderligt för oss båda – fast med olika program och olika sätt att använda dem. Laborativt arbete, undersökningar, samarbete är väsentligt i tekniska sammanhang. Förmåga att dra slutsatser och söka nya vägar, och framförallt en otrolig noggrannhet och framförsyn är ett måste för en tekniker som sysslar med potentiellt dödliga substanser – eller med stora värden.

    Jag löste problem med nytänkande genom att ställa elever inför problem nära gränsen för deras förmåga, men ge dem tid och tillfälle att diskutera. Så här:

    En grupp på fyra får ett uppdrag som ligger utanför deras erfarenhet. En i gruppen har allt ansvar för undersökning, planering, riskanalys, säkerhetsanvisningar, få fram all materiel och kemikalier i tid, undersöka att kvalitet och kvantitet stämmer, fördela arbetsuppgifter på sina tre medarbetare, instruera muntligt och skriftligt, kontrollera att instruktionerna ”gått in”,
    samla all uppgifter vid försöker och sedan redovisa skriftligt och muntligt.

    Att klara av förberedelserna tar minst 8 timmar, att göra en bra redovisning tar några timmar det också. Ett megaarbete, men de hade fyra veckor på sig. De hade fått 16 timmars träning att hitta uppgifter i böcker och datorer, att hitta i kemikalieförråd, i säkerhetstänkande och i apparatuppsättning, men sedan var det upp till bevis.

    Det tvingade fram entreprenörskap och nytänkande, men framför allt samarbete. Den dan då en femtimmars undersökning skulle ske på fyra timmar, så klarades den av på tre och en halv. Uppställningen av försöksmateriellen var gjord redan innan lunchen,

    Under lunchen startade två upp försöket, medan två åt och sedan bytte de verksamhet. När själva undersökningen startade var alla där och visste exakt vad de skulle göra. Allting gick snabbt och säkert. Om något gick fel, så startades nytt på nolltid och till slut visste alla svaret på uppgifter.

    T ex, Vilken av de tre katalysatorerna fungerade bäst med avseende på utbyte, renhet, snabbhet och fordringar på efterarbete?

    Du skriver: ”föreslår olika metoder vi bör använda för att nå ett entreprenöriellt lärande finns några kopplingar till målen, det finns ingen vision om vart man vill ta skolan” (slut)

    Så såg våra metoder ut – entreprenöriellt lärande med koppling till målen och visioner om skolan som en träning för framtida uppgifter. De stora industrierna ringde oss: ”Vi annonserar inte längre efter ingenjörer. Vi går direkt till er – ni har de bästa.”

    Våra ingenjörer sa: ”Vi får hjälpa och lära upp kollegor i industrin – även civilingenjörer. I skolan lärde vi mest när vi gjorde fel.”

    Ni har varit inne på mycket av det. Elever måste få chans att pröva och göra fel, de måste lära sammarbete och att ta hand om varandra.

  4. januari 10, 2012 11:26 f m

    Jan.

    Om man ser det till det centrala innehållet i Religionskunskap för gymnasieskolan så skulle inte jag heller rekommendera World of Warcraft. Då skulle jag istället använt mig av en annan online värld i form av Second Life. Religionskunskap 1 handlar till stora delar om de fem världsreligionerna. Det kan man bland annat se av följande formulering som är hämtad från det centrala innehållet för kursen: ”Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras kännetecken och hur de tar sig uttryck för individer och grupper i samtiden, i Sverige och i omvärlden.”

    En av de centrala delarna av Islam är dess fem pelare där bland annat Haddj (den stora vallfärden) är en av dessa pelare. Eleverna kan nu online i Second Life testa Haddj eftersom miljön kring Haddj finns uppbyggd där i 3D-format. Om man däremot tar ämnet Samhällskunskap istället så innehåller kursen Samhällskunskap 1b till exempel följande formulering: ”Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.”

    Detta till trots upptäckte jag i samband med att jag gick igenom en del läromedel för den här kursen att Internet, sociala medier och informationsteknik i princip inte nämndes i någon av de här läroböckernas innehållsförteckningar (som förlagen brukar släppa på sina hemsidor numera). Det här innebär att det finns en risk för att denna viktiga formulering slutar i noll och fiasko och att vi fortsätter stå och stampa i en medieundervisning som för länge sen har blivit omodern. Därför tänker jag strunta i läroböcker när det kommer till medieområdet och istället använda externt material från exempelvis Statens medieråd som är en guldgruva för oss som vill arbeta med den moderna tekniken ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Här kan man verkligen få material som inspirerar till diskussion om informationsteknikens roll i vårt samhälle, däribland kring hur World of Warcraft påverkar både individen och samhället.

    Min tolkning av vad som står i ämnesplanens centrala innehåll är att eleverna måste få kunskap om: a) informationsteknikens roll i samhället b) hur informationsteknik kan påverka både den enskilde individen och samhällsutvecklingen c) hur man förhåller sig kritiskt till olika medier och d) möjligheter och risker med de olika medierna. För att eleverna ska få en möjlighet att verkligen kunna ta in detta så måste de få arbeta, testa och samarbeta i de olika medierna. Det är helt centralt att eleverna får arbeta praktiskt också inom de ämnen som jag har i form av Samhällskunskap, Religion och Historia.

    • januari 10, 2012 11:28 f m

      Jag vill till ovanstående kommentar tillägga att en av de saker som man kan och bör träna hos eleverna är hur man bygger upp sociala nätverk.

      • januari 10, 2012 7:01 e m

        Min pingback funktion funkar tydligen inte för närvarande så här kommer en manuell sådan till mitt inlägg från tidigare idag där jag länkande hit. Där presenterar jag ett konkret arbetsområde om forntida religioner i Religion specialisering som använder IKT, Moodle och Second Life!

  5. januari 10, 2012 7:03 e m

    Länken kommer här. http://frekar06.eu/?p=1744315

  6. Göran Tullberg permalink
    januari 11, 2012 11:42 f m

    För min dei gäller det mer än så. Bra framtid på arbetsmarknaden är inte helt oviktigt. De som lider mest nu lider av arbetslöshet. De valde fel!

    • januari 11, 2012 1:11 e m

      Ja, jag vill att vi ständigt har en samhällsdebatt om vad ska vara en del av skolans centrala innehåll. Gemensamma ansträngningar för att fundera på vad elever behöver kunna för att kunna få bra yrken i framtiden. Arbetslösheten är verkligen något som blir till personliga katastrofer för individer.

  7. januari 11, 2012 5:52 e m

    Göran och Jan ni berör en viktig fråga, dessa outdrops.

    De som hoppar av skolan av en eller annan anledning. Dessa som just blir arbetslösa och samhället får försörja. Inte nog med att de är ett resurslöseri i form av försöjningstöd till pensionen utan också tappad produktionskraft. En samhällskostnade på 150 Miljarder kronor.

    Ett tips titta på UR Play och sista programmet ”Världens bästa skitskola”. Då blir ni nog rätt skrämda om sakerna tillsånd i skolan.

    • januari 12, 2012 11:24 f m

      Jag är ju redan rätt skrämd, och har talat om svenska skolan som Titanic på väg mot isberget. Det finns fortfarande oerhört mycket bra i svenska skolan men jag ser flera onda cirklar som kan driva svenska skolan rakt in i isberget inom en inte alltför avlägsen framtid.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: