Skip to content

Lärare som vill göra något nytt

december 12, 2011

Jag läser om kreativitet i artikeln Man måste verkligen vilja ta in något nytt och funderar specifikt kring lärares kreativitet. Artikeln säger mycket klokt kring att idéer ofta kommer fram genom samarbete, att de behöver mogna och att någon måste ta tag idén och driva den till ett konkret förslag.

Jag är inte så mycket för tankar om att vissa är kreativa och andra inte, vissa vill ta in nytt andra inte, utan dyker gärna ett steg djupare. Vad kan göra att lärare vill ta in nytt? Följande tre hörnstenar till mänsklig motivation tycker jag om att använda.

  • Känslan av att behärska något
  • Möjligheten till självbestämmande
  • Ett syfte som går att tro på

En arbetsgivare som vill få lärare som vill ta in nytt måste se till att lärare ges möjlighet till kompetensutveckling och att lärare upplever att deras prestationer duger. Arbetsgivaren måste öppna upp för ökad autonomi och mer av frivilliga samarbeten och arbetsformer. Slutligen behöver arbetsgivaren ha mycket torrt på fötterna för alla typer av förslag och mål som de själva sätter upp och gör klokt i att i stort sett alltid hämta idéerna ur lärargruppen.

Annonser
11 kommentarer leave one →
  1. december 12, 2011 1:56 e m

    Att man upplever att man själv duger är en illa vald måttstock på prestationer. De korkade är oftast så korkade att de inte vet vad de inte vet.

  2. december 12, 2011 6:16 e m

    Självskattning duger inte som uppföljning och jag är en stor förespråkare av uppföljning av lärare och att ha tillräckligt utbud av duktiga lärare etc. så att skolan kan göra sig av med odugliga lärare.

    Min poäng är däremot den situation alldeles vanliga duktiga lärare möter. En situation fylld med tjat om att lärare inte gör tillräckligt, inte presterar bra, en situation fylld av icke-konstruktiv kritik dvs. en situation som är kraftigt hämmande för kreativitet och öppenhet för nytt.

  3. december 13, 2011 7:17 f m

    Dina tre hörnstenar ställer jag gärna upp på. De är en förutsättning för att få vara kreativ. Och den situation du nämner gynnar inte kreativiteten precis. Kritiserade, oroade, kontrollerade och stressade individer har nog inte utrymme till kreativitet – de får lägga all sin kraft på att ”överleva”.

    Kreativitet är svår att mäta. Och man kan vara kreativ i det lilla och i det stora. I artikeln ges ett intryck av att man har enastående förmågor för att kunna vara kreativ. Och det görs jämförelser med genier. Vet inte om vi vanliga människor känner oss hågade att tro att vi kan vara kreativa då, om det är den typen som kanske börjar efterfrågas.

    Det som ger mig lätt rysningar är Mallar … numera börjar det bli inne att allt skall in i mallar. Dokumentmallar – och vad blir resultatet i förlängningen – ett malltänkande eller tvärtom kanske tänkandet malliseras. Det malliserade tänkandet. Så, vad gäller för att kunna vara kreativ – en viss frihet att gå utanför ramarna … ett mod att bryta mot normer mm. Men för att kunna göra det, behöver man kunskapen, medbestämmandet och ett syfte man tror på. Även om ingen annan gör det. Men det underlättar naturligtvis om andra gör det.

    I dagens Sverige blir talet om kreativa människor, som jag ser det, lite absurt. Med tanke på den ökade kontrollen, malltänkandet och att allt skall kunna mätas. När kommer man börja formulera kriterier för det kreativa utövandet? Hur skall man kunna vara kreativ om det är någon annan som bestämmer hur man skall vara det?

    • december 13, 2011 7:27 f m

      Du ska inte vara orolig för kreativitetens framtid, Monika. Kreativa människor hittar alltid fram även om naturligtvis vissa förutsättningar, ofta speciella för individen, underlättar.

      Du understryker perfekt behovet av kunskap för att kunna vara kreativ. Vad du menar med medbestämmandet står skrivet i stjärnorna? Pedagogik eller didaktik hjälper dock här föga.

      Kreativitet är i sanning svårt att mäta. Det fnns två grundtyper av rättning: flödesrättning, vilket innebär att man ber en person räkna upp så många ting man kan avända t.ex. en spade till, och originalitetsrättning, där personen får poäng får förslag som anses vara just originella.

      Somliga anser sig vara kreativa genom att snabbt komma på och skriva ner de ord de kommer på i en snabb följd. Det är inte en lyckosam kreativitet. Lyckad kreativitet innebär att de infall man fått måste granskas i verklighetens hårda ljus.

      • december 13, 2011 7:58 f m

        Du har säkert rätt i att kreativa människor alltid hittar fram, därför att de lämnar det som begränsar alltför mycket. Men, att ta fram den potentiella kreativiteten hos andra kanske behöver en annan atmosfär än den kontrollerande. Men, vi kanske inte behöver göra det. Det kanske räcker med att de som redan har kreativiteten synlig når fram. 🙂 Vad pedagogik och didaktik har med kreativitet att göra, förstår jag inte vad du vill säga med det.

        Men självklart finns förhållningssätt och metoder som kan stimulera kreativiteten hos andra.

    • december 13, 2011 7:50 f m

      Det finns ganska mycket utrymme för kreativitet även när man mäter och har olika resultatmål. Det är inte den totala friheten som skapar kreativitet det är möjligheterna att pröva och misslyckas i en positiv atmosfär.

      • december 13, 2011 7:53 f m

        Jan

        Nej, det är sant – men jag skriver ”en viss frihet att gå utanför ramarna”!

  4. december 13, 2011 8:10 f m

    Bertil, du missar helt att ta ett sociologiskt perspektiv på lärarna och hur gruppen förändras.

    Du har i flera kommentarer uttryckt oro för sjunkande kvaliteter hos lärarkåren men förordar samtidigt rent destruktiva försämringar i arbetsvillkor och en fortsatt kanonad av kritik. Lärare ska motivera eleverna och inspirera dem men arbetsgivaren och du tänker försöka uppnå förbättringar hos lärarna med rakt motsatt recept av regleringar och skäll.

    Kreativitet uppstår i de mest skiftande sitautioner så ur ett psykologiskt perspektiv har du rätt men vill vi att en grupp ska producera stora mängder av kreativa lösningar så finns det ganska omfattande erfarenheter kring hur detta åstadkoms och det finns inte något stöd för att avvika från mina tre hörnstenar.

  5. Göran Tullberg permalink
    december 15, 2011 11:52 f m

    Du skriver: ”Arbetsgivaren måste öppna upp för ökad autonomi och mer av frivilliga samarbeten och arbetsformer.” (Slut citat)

    Det är arbetsgivaren som stänger dörren för nya grepp. När jag undervisade fick vi jobba helt som vi tyckte bäst. Vi hade forskningsbidrag alla fem av oss. Vi förnyade utbildningen.

    Nu är lärarna förslavade. Arbetsgivaren gör förnyelse omöjlig. Vi måste få bort politiker, rektorer och byråkrater från den pedagogiska verksamheten. De vet ingenting, förstår ingenting och kan ingenting! Har ni sett mig skriva det tidigare?

Trackbacks

  1. Kreativitet, sociokulturellt perspektiv och metoder som verktyg i skolan | Frekar06 Blogg
  2. Samarbete, demokrati och ansvar i skolan | Frekar06 Blogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: