Skip to content

RETROAKTIVITET

december 10, 2011

Jag hade en elev som hade misslyckats på ett antal omprov och missat ännu fler när det gällde värmelära och när jag frågade henne om denna så sa hon:

Är inte den preskriberad?

Det finns här då en slags tankegång om att okunskap är som något slags brott, ett brott som inte är så allvarligt utan straff i form av omprov etc. ska försvinna efter en viss tid. Ibland pratar man om retroaktivitet på ett liknande sätt och menar att en elev som bedömts tillräckligt kunnig i ett tidigare skede inte får bedömas som alltför okunnig i ett senare skede. Det finns en hel del i både skollag och direktiv kring exempelvis betygssättning som har starka influenser av det synsättet. Ser man okunskap som ett brott så är det självklart så att legalitetsprincipen ger starkt stöd för att inte ett senare skede bedöma kunskaper som för låga och faktiskt också vara generös när det gäller att släppa igenom någon med mindre brister.

Tar man däremot det motsatta perspektivet att kunskap är något nödvändigt och viktigt så drar man helt andra slutsatser kring att det ofta finns ett behov av att kolla en gång extra.

När sjuksköterskans läkemedelsräkning är avgörande för patienternas liv borde det vara nödvändigt att kontrollera att kunskaperna fortfarande är tillräckliga ungefär som att man kollar pilotens syn etc. På samma sätt gäller för många yrken att brister i kompetens som till att börja med bedömdes som tillräcklig vid ett senare läge kan beskrivas som ett allvarligt problem för utövandet. Arbetsgivaren ska förstås ha ett ansvar att tillhandahålla nödvändig kompetensutveckling men brister i kompetensen kan inte accepteras med tanke på de som drabbas.

Annonser
9 kommentarer leave one →
  1. Göran Tullberg permalink
    december 10, 2011 2:29 e m

    Vilka kunskaper är nödvändiga?

    Mängden kunskaper ökar mycket snabbt. Det kan nog vara tid för en utredning för att bestämma vilka kunskaper som verkligen är nödvändiga att lära.

    Skolan får en obligatorisk del och en valbar del. En tidigare differentiering av kurser. Det skulle öka intresset för studier och stärka målinriktningen. Lära för livet innebär att elever tidigt måste ta sikte på yrke och inkomst.

    Jag vet att många lärare i humaniora förfäras av en sådan inställning eftersom deras ämnen ofta inte är yrkesinriktade. De tror sig riskera att marginaliseras. Det tror jag inte händer. Däremot kommer de elever som har svårt i skolan att söka genvägar till yrkesutbildning. De som har lättare vågar satsa på musik och humaniora.

    För vilka elever är värmelära nödvändig kunskap? Säkert inte för alla. Jag ser hur litet våra politiker och journalister kan om värmestrålning och om vattnets förmåga att absobera stora mängder värme. De har säkert någon gång fått godkänt i värmelära, men nu visar de häpnadsväckande okunnighet.

    Jag tror på ökad specialisering. De som skall lära värmelära nu i skolan, måste lära det på riktigt. Det lilla de lär räcker inte. Skolan måste mena allvar!

    Jag läste engelska i skolan utan ordinarie lärare. Det var bara ständigt nya vikarier. Först sista året i gymnasiet mötte jag en engelslärare som kunde undervisa. Det var i senaste laget.

    Jag vill ha en skola med verkligt kunniga och intresserade lärare och med intresserade elever som får tid att verkligen lära djupt, djupt in i medvetendet. Ökad trivsel ökad effektivitet. Antingen värmelära på riktigt eller ingen alls. Antingen engelska på riktigt eller ingen alls. Skolan måste bli effektiv.

    • december 10, 2011 6:09 e m

      Ja, jag är också för en tidigare differentiering med rejäl valfrihet och förstår inte varför en del förespråkar frivillighet och samtidigt är negativa till valfrihet.

      Det behövs förstås möjligheter att ändra sig och ångra sig och satsningar på KOMVUX etc. men en del tankar om att elever med studiesvårigheter ska kunna bli läkare lika snabbt blir smått tramsiga.

  2. december 10, 2011 11:47 e m

    Intressanta tankar, Jan. Alla mina ämnen är färdighetsämnen och de enda gångerna jag kommer i närheten av det här problemet är när jag har svaga elever som under en sommar hinner tappa så mycket engelska att deras svaga G ligger på underkänt när de kommer tillbaka. I det läget räknas inte gamla lagrar.

  3. december 11, 2011 1:03 e m

    Ofta får jag höra av elever att de glömt det de lärt sig tidigare under läsåret. I ämnen som samhällskunskap och historia blir den kunskapsbristen tydlig då de flesta moment går in i varandra och färdigheten kräver kunskapen. Det är t.ex svårt att diskutera nationalekonomi utan att relatera den till politik och ideologi osv. Samtidigt är det ju som Ellen Key säger (se Morricas blogginlägg) nämligen ”bildning är det som finns kvar när man glömt det man lärt sig”. Så är det väl när det gäller de flesta utbildningar. Vi kommer ihåg det viktiga – skelettet – och kan därför avgöra vad vi måste memorera eller slå upp i de situationer som krävs. Piloten använder checklistor och juristen har sin lagbok osv.

    Jag har tvingats ge elever kursbetyget IG för att de inte kunna visa mig kunskapen som krävts där och då. Samma elever har senare berättat för mig att de senare fått användning av det de ändå lärt sig hos mig på KomVux och liknande. En sak är säker och det är att det finns betydligt mycket mer kvar efter att man deltagit i undervisningen, öppnat boken och läst ibland osv än om man proppat i sig kunskap för att sedan mycket hastigt spotta ur sig den på ett prov och sedan glömma det man lärt sig. Det finns inte någon genväg till vare sig mer kunskap eller bildning enligt min mening.

    • december 11, 2011 6:38 e m

      Jag har ju träffat några elever efteråt för lite bakåtbetraktselser och det är intressant att söka sig till vad de minns och att direkt få en provformulering under näsan skulle inte många klara men det är en stor grupp som med lite tips börjar komma ihåg ganska mycket. Har de kanske ett ”skelett” eller som jag själv kallar det ett ”hyllbygge” kvar så förståelsen och mönstren finns kvar och det bara handlar om att fylla på med nya fakta.

      Jag använder ofta prov som spänner över många avsnitt just för att det ska vara oerhört svårt att plugga just för stunden. Omfånget blir för stort för den som ska köra det som vi kallade ”tentalättmetoden” och specialdrilla vissa saker strax innan prov.

  4. december 11, 2011 2:56 e m

    På universiteteten har vi ibland problem med att studenter vill tillgodoräkna sig tidigare kursen och därmed slippa ta en liknande kurs på nytt. Vid sådana önskemål brukar jag lite skämtsamt snabbt kasta några frågor halvt skämtsamt tillbaka till studenten, som denna ofta inte då klarar. Jag brukar benämna denna dokumenterade ”kunskap” administrativ kunskap.

    • december 11, 2011 4:13 e m

      Vi skulle verkligen behöva mycket mer studier kring provresultat och vilken kunskap som verkligen stannar kvar. När du ställer dina snabba frågor, vad är det för kunskaper du då bedömer?

  5. Göran Tullberg permalink
    december 11, 2011 3:23 e m

    Gerti säger: ”Det finns inte någon genväg till vare sig mer kunskap eller bildning ”. (Slut citat). Ändå är det vad skolan handlar om. Ytliga snabbkunskaper.

    Skolan saknar djup och sammanhang. En elev som har 19 olika ämnen för femton olika lärare under varje vecka får varken överblick eller djup i något ämne. I varje fall inte i naturkunskaper där myter allt för ofta tas för verklighet.

    Där gäller logiska samband – tvingande logik. Ett skelett duger inte. Jag tänker på lögnerna i Durban där klimatextremister som inget lärt och ingenting förstått öder tusentals miljarder på ingenting, men försummar de klimatarbete som verkligen borde göras.

    Människor som inte fått djup i kunskaper tror att koldioxid som är basen för allt liv är ett hot. Om de känt livets historia över hundra miljoner år, så hade de vetat att de tider då jordens temperatur var långt mer än bara två grader högre än nu och koldioxidhalten åtta gånger högre var de epoker då livet verkligen blomstarde.

    De hade vetat att högkulturer inföll under varma perioder, medan kylan framkallar svält, krig och förfall. De hade förstått att djur som levt väl under varmare perioder inte dör ut för långt mindre än en ynka grads temperaturökning.i en kylig period som vår.

    Hade de lärt det minsta historia, så hade de lärt att makt korrumperar. I historieböckerna skriver fustar sin egen historia och framstår som änglar i stället för korrumperade svin de oftast varit.

    Historia BAH!

    • december 11, 2011 4:22 e m

      Jag tror att de flesta historielärare kan ta några steg djupare analys än att makt korrumperar. När och varför kan vara intressanta frågor. Det är absolut inte så att minsta lilla makt gör någon korrupt!

      Jag håller med dig om att skolan alltför ofta får för lite djup och sammanhang. Det är dock viktigt att påpeka att en lösning som oftast föreslagits, temaarbete, i praktiken ofta fått motsatt resultat. När många lärare kvackar långt utanför sitt kompetensområde så blir allt till rena ytkunskaper.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: