Skip to content

Vikten av kompetent pedagogiskt ledarskap

december 6, 2011

så många kronblad som ska bilda denna underbara helhetLärarskickligheten står i centrum även i Att lära av de bästa – en ESO-rapport om svensk skola i ett internationellt forskningsperspektiv men de analyserar djupare och tar upp det pedagogiska ledarskapet:

”På de enskilda skolorna krävs på samma vis höga ambitioner och en tydlig uppföljning. Det kommer att ställa krav på god skolledning med högre pedagogisk kompetens än i dag.”

Den pedagogiska ledarskapet påverkar både utvecklingen av befintlig personal och möjligheten att rekrytera kompetenta nya lärare.

Annonser
14 kommentarer leave one →
  1. december 6, 2011 5:48 e m

    Intressant att fundera över vad pedagogisk skicklighet är för hur skall man kunna utöva pedagogiskt ledarskap utan ha den. Jag läste detta för ett tag sen.

    Förmåga att strukturera och organisera ämnets kunskapsområde samt att initiera och leda lärandeprocesser som leder till de studerandes utveckling av ett självständigt och kritiskt tänkande.

    God samarbetsförmåga.

    Förmåga att analysera utbildningens resultat som underlag för omprövning och utveckling av undervisningens inriktning och uppläggning.

    Förmåga att analysera problemområden för de studerande.

    Och frågan är hur de som inte har denna pedagogiska skicklighet skall kunna se det hos andra. Tänker nu på att så många utanför det här området som bestämmer över hur lärare skall vara. Och vad krävs för att kunna bedöma detta hos en lärare?

    Vad krävs av pedagogiskt ledarskap mer än pedagogisk skicklighet?

    • december 6, 2011 6:05 e m

      Din kommentar är så pang på att jag bara kan instämma och sen kommer den frågan vi behöver ställa. Vad krävs av pedagogiskt ledarskap mer än pedagogisk skicklighet?” och eftersom alla blundat för att rektor behöver pedagogisk skicklighet som är grunden så har ingen ställt följdfrågan om vad som behövs mer.

      Jag hoppas att svaret inte behöver bli en fantastisk ekonomichef, en vältrimmad politiker eller en driven säljare. Det känns inte som att det har att göra med pedagogiskt ledarskap.

      • december 6, 2011 6:58 e m

        Jag hade en studierektor i fyra-fem år som hade det där mer än pedagogisk skicklighet. Svårt att säga vad detta ”mer” stod för … Men det var inte ekonomichef, vältrimmad politiker eller driven säljare. Kanske var det, bland mycket annat, att hon såg oss som dem vi var och utgick från det vi kunde och gjorde allt för att ge oss möjlighet att utveckla det. Hon hade inte någon idé om hur vi skulle vara – eller hur det skulle vara!

        Även vår nuvarande har det ledarskapet. Vi får de uppdrag som vi har kompetens för.

        Kanske detta mer än pedagogisk skicklighet, handlar om att rätt person kommer på rätt plats. Inte att den som är mest drivande får den.

        mm.

    • december 6, 2011 9:18 e m

      Det är självklart en stor överenstämmelse mellan att vara pedagogiskt skicklig och att klara rollen som pedagogisk ledare. Lärare är ju någon slags pedagogisk ledare i klassrummet och behöver lyhördheten, förmågan att ta tillvara olikheterna och att samla mångas tankar i en gemensam vision.

      Du har dock rätt i att när det gäller rektor som pedagogisk ledare så bör vi ställa ännu högre krav när det gäller rätt person på rätt plats.

      Jag tror att något motsvarande också kan gälla:

      1. Förändringsarbete och att få samman tankar från hela organisationen.
      2. Prioriteringar mellan olika viktiga saker

      och slutligen finns det förstås också ett rekryteringsansvar hos en pedagogisk ledare. Ett krav om att försöka skapa den lämpliga mixen av komptenser.

  2. december 6, 2011 7:52 e m

    Vad tror du om SKL:s förslag? Kan det lösa ”ledarkrisen” inom skolan?

    • december 6, 2011 9:08 e m

      Jag tycker att det här är ett positivt initiativ från SKL men när jag läser igenom planerna för utbildningen så saknar jag viktiga delar i det som behövs för att bli en riktigt bra pedagogiska ledare. Jag saknar också krav på förkunskaper inom praktisk pedagogik.

      Jag tycker det behövs ett gediget fokus på det inre arbetet och det pedagogiska ledarskapet från rektors sida. Det känns därför lite oroande att SKL lägger så mycket krut på ett generellt ledarskap hos rektorer. Jag undrar om det inte hade varit bättre om kommunerna stöttade rektorerna med marknadsföring, controllers och enkla tydliga ramar för arbetsuppgiften så att fokus och tid hade hamnat med lärare och elever.

  3. december 11, 2011 2:52 e m

    För det första krävs av en skolledare djup kännedom om kritiskt tänkande och vidhängande kunskaper i sitt ämne. Därefter förmåga att begripa sig på människor och att kunna hantera
    konflikter. Pedagogisk kunskap kommer i tredje rummet. Jag har inte riktigt förstått vad en rektor ska använda sina pedagogiska kunskaper till? Någ0n som kan upplysa mig om det?

    • december 11, 2011 4:33 e m

      Vad avser du med ”kunskaper i sitt ämne”, en skolledare har väl inget speciellt ämne kopplat till befattningen?

      Det talas om det pedagogiska ledarskapet som en viktig sak hos framgångsrika skolor och min tolkning har entydigt varit att det ska handla om ett förändringsarbete kring de pedagogiska metoder som ska användas. Den som ska leda ett visst förändringsarbete måste känna till det som ska förändras, allt annat är rent trams. Är inte detta ett alldeles tillräckligt skäl för att rektor ska ha pedagogisk kompetens att kombinera med kritiskt tänkande etc. ?

      • december 11, 2011 6:59 e m

        Djupa kunskaper i e t t ämne kan aldrig ersättas eller ens till dels kompletteras med pedagogisk kompetens.
        Pedagogik är i mångt och mycket ett hantverk, inte en vetenskap (som den gamle pedagogikprofessorn Torsten Husén så riktigt påpekade). Pedagogik har ämnefierats helt felaktigt; det finns inget sådant som en pegogisk vetenskap värd namnet. Ämnet hämtar och lånar från sociologi, psykologi mm och lämnar mycket övrigt att önska vad gäller sin vetenskapliga status. Inom ämnet förekommer så många olika motstridiga uppfattningar så kompetens kan innebära så olika ting. Jag tror att kritiskt tänkande och vanligt sunt förnuft kan klara av ett ledarskap i skolan. Det gäller att inte ge efter för lärares krav och dessutom införa ett sant kritiskt tänkande hos lärarna, att ta hänsyn till sin personal och inte tro att man själv kan avgöra allas pedagogiska kompetens, whatever that might be…

        Om man tittar på de lärare som bloggar så kan man se vilka ofantliga skillnader det finns i konkretion och precision i skrivandet. Jag tror att man kan utgå ifrån att sättet att skriftligt presentera sig till stor del avspeglar hur man är som person. Vi har på nätet lärarbloggare som bidrar med kaskader av ord, i en förmodad avsikt att vara litterära, där divergent tänkande fritt får ange ordvalet till precisionsuppfyllda, klart tänkande, distinkta bloggare vars budskap tydligt framgår. Att leda dessa disparata figurer till någon enhetlig pedagogisk metod låter sig knappast göras.

        Det är en ofantlig pofessionell brist hos de lärare som tillåter sig applådera och hylla den första sortens postmodernistiskt smittade bloggare, vilka är totalt främmande för vetenskaplighet i dess ursprungsbetydelse, utan snarare står för det som gemenligen kallas flum.

    • december 11, 2011 7:22 e m

      Den som ska leda förändringsarbete när det gäller undervisning behöver ha djupa kunskaper kring hur lärande går till är min huvudpoäng. Jag hävdar att ett grundkrav på en rektor är kompetens nog att vara lärare, inte tillräckligt men nödvändigt.Jag vet inte om jag är tillräckligt insatt i olika forskningsdiscipliner för att våga ha en åsikt om vilka ämnen den kunskapen lämpligen skapas ur.

      Begreppen ”kritiskt tänkande och sunt förnuft” har hävdats av många utan vare sig förnuftiga argument eller förmåga att kritiskt analysera sina egna idéer. Jag tror att en bra rektor behöver ha mycket mer av gedigna erfarenheter och upptränade förmågor än så. Riktigt kritiskt tänkande och sunt förnuft uppnås genom mängder av lärande.

  4. december 12, 2011 9:14 f m

    ”Lärande” är ett prd som ofta dyker upp. Det är inte synonymt med kunskaper, vad jag förstått. Kan det betyda detsamma som tällägnandet av kunskaper? Jag prövar med Jans sista mening: ”Riktigt kritiskt tänkande ….uppnås genom mängder av tillägnandet av kunskaper”.
    Lärande innebär uppenbarligen någonting annat, mycket diffust (som så ofta i pedagogiska sammanhang) som gäller både lärare (obs! det obsoleta uttrycket ”lära ut”) och elever
    (lika föråldrade ”lära in”). Det hela blir en läroprocess som ingen vet när den börjar, slutar eller om, och när, den pågår. Det är påedagogikens väsen.

    • december 12, 2011 12:16 e m

      Ja, jag ser lärande som i stort sett det samma som att tillägna sig kunskaper och är nog drabbad av att lära ut/lära in har blivit klassade som otrendiga uttryck. Min formulering hade säkert blivit tydligare med dessa ”gammalmodiga uttryck”. Ska man använda mitt nya uttryck som synonymt drabbas man av att begreppet kunskaper kan variera i betydelse. Jag ser det som självklart att kunskpaer alltid omfattar förståelse, kunskap utan förståelse är ingenting, men har märkt att det inte alltid är så andra ser det.

      Att använda begrepp på ett precist sätt är en stor utmaning om man är så löjligt beroende av den amöbaaktiga skolskan.

Trackbacks

  1. Den kollaborativa skolan | Frekar06 Blogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: