Skip to content

#Nossebro förebilden som sprack

november 30, 2011

han dyker uppSkolan i Nossebro har varit flitigt omnämnd och hyllad och det är fortfarande ett exempel på lyckat förändringsarbete men på en punkt har de egentligen inte lyckats. När det gäller det för mig centrala kunskapsuppdraget var det bara falsk varudeklaration.

Det är två saker som är oroande med det här:

1. SKL har använt Nossebro flitigt i sin argumentation för att det inte behövs extra pengar till lärarna och skolan. Målen i det för mig viktiga kunskapsuppdraget visar sig inte ha nåtts i stor utsträckning och viktiga mål om ett bra klimat på skolan och ökad trivsel räcker ändå inte för mig när det gäller något som ska vara en förebild för andra skolor.

2. Betygshöjningar kan tolkas som en viktig del i deras framgångsrecept. Så kan eleverna bli positivt inställda till en förändringsprocess säger andra skolor och så tar betygsinflationen ny fart.

Annonser
27 kommentarer leave one →
  1. november 30, 2011 6:15 f m

    Lärare påtalar med stolthet att de själva borde få bestämma mer i skolan. Betygsättande lärares betyg borde alltså stå fast. Hur kan detta stolta släkte då låta sig påverkas av rektor och andra att sätta för högt betyg. Det är något jag inte förstår här.

    • november 30, 2011 6:37 f m

      Träget arbete av SKL med att få bort all stolthet ger till slut effekt. Fler och fler inser att vi tillhör ett låglöneyrke av vilket det inte går att kräva så där jätte mycket ansvar.

      • november 30, 2011 6:52 f m

        Då är inte lärarna ett stolt utan kuvat släkte som gör som SKL och andra bestämmer. Då ska de väl inte ha så hög lön?

      • november 30, 2011 9:34 f m

        Alla är inte kuvade än så frågan är om vi vill ha stolta eller kuvade lärare. Min erfarenhet är att lite kaxigare lärare är oerhört mycket bättre men de måste odlas och ges bra löner.

  2. november 30, 2011 9:45 f m

    Jan.

    Det håller jag som du vet inte med om. Skolinspektören som var där menar att det är en av de bättre skolorna hon varit på fortfarande och att fler bör arbeta som dem. Det är ju till exempel som så att de får beröm för att de faktiskt uppnår den skola för alla som är kännetecknad av inkluderande syn- och arbetssätt som flera andra skolor inte kommer i närheten av.

    Dessutom anser jag att Monika har rätt när hon på föregående inlägg som du skrev Jan om Nossebro skrev så här: ”För att känna till att om en lärare är okunnig eller har satt ett glädjebetyg behöver detta utredas.”. Om vi talar om den metod som Nossebro använder sig av i form av inkluderande syn- och arbetssätt så är det en metod som jag står fast vid och kan plocka fram fler lyckade exempel på både nationellt och internationellt! Det är en metod som är mycket väl förankrad i den specialpedagogiska forskningen.

    • november 30, 2011 9:51 f m

      Cirkelbevis: Nossebro ägnar sig åt inkluderande arbetssätt därför är de bra, se på Nossebro hur bra det är med inkluderande arbetssätt.

      den logiska snurran kan köras oändligt många varv!

    • november 30, 2011 9:52 f m

      @Freka06
      Jag intresseras mig mycket för pedagogisk forskning. Kan du ge en referens eller namn till den specialpedagogiska forskning du anför, skulle jag bli mycket tacksam

      • november 30, 2011 10:25 f m

        Bertil.

        Magnus Tideman (Professor i Specialpedagogik) har skrivit tillsammans med ett par till skrivit en bok som heter ”Den stora utmaningen. Om att se olikhet som resurs i skolan”.

        Anledningen till varför jag väljer att hänvisa till den boken är att de har gjort en större andel intervjuer med lärare, politiker, specialpedagoger osv. och sedan har de dessutom varit ute och observerat hur det verkligen fungerar i de olika skolorna.

        Där lyfts ett flertal exempel på skolor som åtminstone säger sig arbeta utifrån en skola för alla som kännetecknas av inkluderande syn- och arbetssätt, något författarna till denna bok kritiskt granskar och analyserar i sin bok fall för fall (skola för skola alltså). Man skulle kunna säga att man har kombinerat fallstudier, observationer, intervjuer för att sedan försöka ställa det i relation till den tidigare forskningen inom området.

        Claes Nilholm och Bengt Persson är annars två av de som man brukar hänvisa till inom det här området. Persson har även varit utomlands och arbetat med det här så han har även erfarenhet av hur det ser ut utanför Sveriges gränser. Bengt Persson har också varit med och skrivit en bok om hur det ser ut i Sverige, Norge och Danmark när det gäller inkludering just. Den boken heter ”Inkluderande pedagogik i skandinaviskt perspektiv”. Den kan rekommenderas för den som är intresserad!

      • november 30, 2011 10:54 f m

        Den här bokens fallstudier har ett huvudsakligt fokus att studera hur bra använt inkluderande arbetssätt är. Utgångspunkten är att inkluderande arbetssätt är bra och att problem uppstår när den inte genomförs korrekt. CIRKELBEVIS!

  3. november 30, 2011 10:30 f m

    Det tragiska med en myckenhet av denna forskning är att de bara har tittat på den typ av verksamhet de är intresserade av. Därför kan de egentligen aldrig göra jämförelser med andra angrepssätt. Det är typiskt för postmoderna forskare (feministisk forskning, mycket skolforskning). Hur det är här vet jag inte i alla delar.

    • november 30, 2011 10:59 f m

      Ja, man måste ju jämföra inkluderande arbetsätt med alternativen och undersöka hur väl alla olika mål uppnås för att kunna säga något om hur bra metoden är. Det är absolut tragiskt att när man ber om bevisen för en viss metods kraftfullhet så får man ett svar som skjuter vid sidan av frågan. Varför händer detta så ofta i svensk skoldebatt?

      • november 30, 2011 11:06 f m

        Det beror helt på den dominerande forskninginriktningen med mjuka, dataundflyende metoder, där man föraktar direkta jämförelser mellan grupper utan i stället väljer att studera (upplevelser i) den intressanta gruppen.
        Föga proffsigt, men sådant är läget. En sådan forskning kan inte bidra med någonting substantiellt till skolans bästa. Modellskolorna som är på gång (t.ex. Kroksmarks i Gränna) som ska vara vägledande för lärares forskning lider tyvärr av denna avgörande svaghet.

        Du har väl sett debatten mellan en icke-svarande Kroksmark från
        Modellskolan och mig.

        tomaskroksmark.se
        torestad.blogspot.com

  4. november 30, 2011 10:32 f m

    Bertil.

    Det som kommit i år är också mer om hur man kan använda IKT i samband med så kallade inkluderande syn- och arbetssätt. Brodin och Lindstrand har till exempel skrivit en bok som heter ”Perspektiv på IKT och lärande: för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder” som jag har hämtat en del inspiration av när jag skriver kommentarer och bloggar själv om inkluderande syn- och arbetssätt.

    • november 30, 2011 11:02 f m

      Jag tror att inkluderande arbetssätt ofta är bra och att IKT kan vara en möjliggörare men återigen så kommer det en helt overifierad tes om att IKT underlättar inkluderande arbetssätt. Finns det några forskningsbelägg för detta?

      • november 30, 2011 11:08 f m

        Om upplägget är som titeln anger så är det väl den vanliga visan igen. Man undersöker A och finner att A är bra. Alltså bör alla använda A.

  5. november 30, 2011 10:56 f m

    Just vad jag misstänkte. Vanligare miss än man tror i pedagogik, psykologi mm.

  6. november 30, 2011 12:49 e m

    Bertil och Jan.

    Det ni precis har gjort är att i praktiken förklara att stora delar av forskningen inom det så kallade Specialpedagogiska fältet inte är att betrakta som forskning. Så fort forskningen kommer fram till något som inte stämmer överens med era åsikter så är det inte forskning. Jag hoppas att min tolkning av det ni skriver inte stämmer, men dessvärre framstår det så i era kommentarer ovan.

    Bengt Persson och Claes Nilholm som jag nämnde ovan är två av landets främsta inom området Specialpedagogik och Nilholm är en av dem som lyckats få upp de olika dilemma som arbetet med en skola för alla faktiskt innebär på bordet genom att lansera sitt så kallade Dilemma perspektiv. Så att hävda att man bara ser det till utifrån sitt perspektiv i form av att en skola för alla som kännetecknas av inkluderande syn- och arbetssätt är bra är direkt fel.

    Både Bengt Persson och Claes Nilholm har vid upprepade tillfällen satt fokus på de problem som kommer med att arbeta för en skola för alla som kännetecknas av så kallade inkluderande syn- och arbetssätt. Persson nämner till exempel i sin bok att man inte har kommit med konkreta förslag i den pedagogiska forskningen i någon större utsträckning om hur en skola för alla ska skapas och hur man kan arbeta inkluderande när man väl har fått en skola för alla på plats.

    Detta försöker jag sätta fokus på nu när jag skriver mitt examensarbete i relation till IKT. För min del har jag valt att forskningsprocessen som min grund och litteraturstudium som metod. Det eftersom jag vill gå från den teori som finns i den vetenskapliga litteraturen till praktik i form av ett konkret arbetsområde som är baserat på teorin. I mitt fall har jag valt att fokusera på Svensk politik i grundskolans senare år (anledningen till varför det inte blev gymnasiet var att det när vi började examensarbetet så var det väldigt oklart när och hur läroplanen för den nya gymnasieskolan skulle se ut, vilket skulle ha stor inverkan på resultatet, då jag i princip då skulle skriva utifrån en ny skollag och en ny ämnesplan, men med en gammal läroplan).

    Claes Nilholm konstaterade att det relationella perspektivet och kategoriska perspektivet har flera brister och att de inte kan förklara vad som sker i verksamheten. Det var därför denne lanserade sitt Dilemma perspektiv som bättre sätter fokus på de utmaningar som skolan står inför med ett flertal dilemman dagligen som är svåra att hantera. Inte minst i samband med att en skola för alla ska genomföras så finns där flera dilemma som man kommer behöva hantera på vägen dit. Det är annars bara att titta i våra styrdokument så förstår man att det hela tiden uppkommer dilemma för är det något som man har lyckats med i styrdokumenten genom åren så är det att föra in saker som står emot varandra.

    Ett mycket konkret exempel är att man först talar om att skolan ska vila på kristen grund för att sedan tala om att vi ska ha en icke konfessionell undervisning. Detta försöker de som förespråkar en konfessionell undervisning utnyttja maximalt och testa gränserna. Sån tur är så står det nu i skollagen att vi ska ha en skola på icke konfessionell grund. Dessutom har högskoleverket slagit näven i bordet ordentligt för något år sedan och i princip förklarat för de högskolor som bara undervisade i kristendom i Religionsvetenskap att man inte får ha det så! De fick till kursen startade nästa gång att göra något åt det, dvs. ungefär ett halvår (vilket är kort tid för att göra om hela Religionsutbildningen).

    • november 30, 2011 2:41 e m

      Jag dömer inte ut den specialpedagogiska forskningen, jag dömer ut de av dig föreslagna källorna och då bara utifrån perspektivet att använda dem som bevis för att inkluderande arbetssätt alltid är bra.

      Det är intressant att du tar upp tankarna om målkonflikter och dilemman som ett sätt att gräva djupare i de här frågorna. Jag behöver dock påpeka att formuleringen av dilemman också kan göras med olika perspektiv och inte innebär en vaccination mot cirkelbevis.

      Det är en vanlig situation att de som studerar samma sak men med olika målfokus når olika resultat. Den som har målet att göra eleven med funktionshinders situation så bra som möjligt drar andra slutsatser än den som har målet att Sverige ska ha så duktiga läkare som möjligt. Nu när vi dessutom har en resursknapp situation så får ofta övriga elever mindre uppmärksamhet och stöd när någon inkluderas. Jag hävdar att jag inte sett någon forskning som adresserar den här svåra nöten.

  7. november 30, 2011 1:04 e m

    Om jag ägnar min yrkesverksamma tid åt att studera hur väl föreläsningar fungererar för barn i förskoleåldern, så blir jag förmodligen känd för att vara specialist på barn (egentligen på hur föreläsningar fungerar på barn, men sådant glöms bort; barnläkare blir ju t.ex. experter på allt som rör sådant som är smått och går på två ben). Men jag vet ju inte om det är den rätta metoden att för att skapa ett lärande om barn. Men jag ser ju att min föreläsningsmetod fungerar och kan förbättras.

    Ytterst mänskligt. Tänk så många som hållit på med psykodynamiskt teoribygge under hela sin livstid och tillämpad det på sina patienter. En inriktning som helt saknar empiriskt och vetenskapligt stöd och som är så gott som död nu i världen. Men det finns kämpar som inte vill ge sig. De vet att deras metod var bäst!!! Somlig av dem vill inte ens höra talas om andra metoder!

  8. Göran Tullberg permalink
    december 2, 2011 12:16 e m

    DEN FALSKA DEMOKRATIN.

    Bertil! I ditt första inlägg undrar du hur lärare kan låta sig pressas att sätta glädjebetyg. Det gäller pengar. De måste försörja sig. det är likadant med forskare. de tvingas ljuga och redovisa annat än de slutsatser de kommit till.

    Så fort MAKTEN i form av politiker börjar styra skolans lärande och forskningens inriktning, så förfalskas och försämras allt. De sägar att demokrati är när de valda styr, men det är ren diktatur. Demokrati är när folket styr. inte när deras valda representander utövar diktatur.

    POLITIKER HAR FÖRSTÖRT SKOLAN!

    • december 2, 2011 1:18 e m

      Forskare som ljuger straffas om man kommer på dem.
      Lärare som sätter felaktyiga betyg belönas.
      Det blir kontentan då!?

      Makt korrumperar. Och om riksdagen är demokratiskt vald eller ej är en lek med ord.

      • december 2, 2011 1:51 e m

        Jag tycker att forskare kommer undan med mer och mer oetiskt beteende. Trenden är inte åt rätt håll.

  9. december 2, 2011 2:16 e m

    @Jan

    Några exempel vore ju inte dumt. Trenden? Menar du att forskare ljuger alltmer?

  10. december 2, 2011 5:35 e m

    Jag menar nog att det dykt upp en del mycket svaga alster inom skolforskningen där det funnits ett gäng som ryckt ut tilll forskarens försvar.

  11. Göran Tullberg permalink
    december 3, 2011 3:58 e m

    Bertil! Sök på webben:
    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1316&artikel=855121
    om Anna Jakténs reportage om ”Beställningsjobb och köpt tystnad”

    Så länge politiker beställer resultat av forskning och köper forskarnas tystnad så kommer inte falskheten fram.

    Det finns massor av exempel på hur politiker fuskar med forskning. Läs om det! Vill du ha mer, så kan jag ge dig exempel. Hela klimatjippot är en härva av lögner.

Trackbacks

  1. Bedömning, Nossebro och Ung Pirats skoldokument | Frekar06 Blogg
  2. Den inkluderande skolan | Frekar06 Blogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: