Skip to content

De goda exemplet som fuskat!

november 28, 2011

han dyker uppSKL lanserar tjusiga slogans om att se på de goda exemplen och titta på Nossebro här ser ni att utan extra pengar så kan man göra underverk. ”Mirakelskolan” gav eleverna överbetyg avslöjar dock en hel del sanningar bakom miraklet. Inget ont om Nossebro men det verkar vara en praktfullt uppblåst ballong när det gäller att vara ett gott exempel.

Annonser
14 kommentarer leave one →
  1. november 28, 2011 4:13 e m

    Jan.

    För min del kan jag inte se problemet med att elevernas betyg avviker från resultatet på de nationella proven. Det hade däremot varit ett allvarligt problem om betyget och resultatet på nationella prov hade varit exakt detsamma eftersom man då kan ifrågasätta om skolan har valt att sätta betyg utifrån resultatet på de nationella proven och inte gjort en allsidig bedömning. Så här står det i Läroplanen:

    ”Läraren ska vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper.”

    Det är alltså tjänstefel att sätta betyg helt efter resultatet på de nationella proven, vilket verkar vara vad Dagens nyheter efterfrågar att vi ska göra. Om det är så som skolan hävdar kring den här matematik läraren som satt felaktiga betyg så har denne i bästa fall inte skött sitt arbete ordentligt eller i värsta fall brutit mot Skollagen.

    Jag vill hävda, bortsett från den här läraren som verkar ha satt felaktiga betyg, att man har gjort precis som man ska göra enligt de regler och förordningar som vi har nu. Dvs. man har följt de styrdokument som vi har idag. Jag delar den uppfattning som rektorn på skolan framför i artikeln i DN:

    ”Jag förstår att det kan verka konstigt. Men för en elev som man fått in korrekta uppgifter från hela vägen och som visat att den kan så är ju det precis lika värdefullt som ett nationellt prov, säger rektor Johanna Lundén.”

    Jag anser att detta är i linje med styrdokumenten och att motsatsen till det hon säger inte framstår som rimlig. Låt mig ta ett konkret exempel. Om en elev har presterat MVG på alla inlämningsuppgifter, prov, hemtentor eller vad man nu har och sedan skriver VG på det nationella provet så skulle denne elev om motsatsen till vad rektorn säger ovan skulle gälla så skulle eleven få ett Väl Godkänt. Det är den uppfattningen Dagens nyheter förmedlar.

    Men om man skulle göra en allsidig bedömning av elevens kunskap så skulle eleven med stor sannolikhet få MVG eftersom denne ligger på den nivån på alla andra moment utom just på nationella provet. Det är så jag tror de flesta lärare skulle se på saken idag, något som med DN:s resonemang inte skulle vara möjligt!

    • november 28, 2011 5:46 e m

      Manuell Ping: http://frekar06.eu/?p=1743784

    • november 28, 2011 10:36 e m

      Du ser inte de nationella proven som någon slags kalibrering?

      Ifall alla lärare och skolor bara tar och plussar på i sin betygssättning så kan de ju ge vilka glädjebetyg som helst. Klart att annat ska vägas in i betyget men nationella provet måste ju användas för att inte allas nivå ska sticka iväg på de dummaste sätt. De elever som gör bra ifrån sig på nationella provet har normalt sett visat många fler kvaliteter vid sidan av proven.

  2. Göran Tullberg permalink
    november 28, 2011 10:59 e m

    Jag håller med Jan. Vad man än anser om de normerande proven, så skall de vara just normerande. Det har de tydligen varit tidigre i Nossebro, men så kommer krav från rektor att Nossebro skall få mycket höga betyg. Då plötsligt sätter lärarna betyg långt över de normerande proven.

    Rektorn har tvingat lärarna att sätta glädjebetyg.

    Det går an att påstå att de glädjebetyg som sattes var lika rättvisande som de normerande, men ingen – inte ens rektorerna tror på det. De medger att det är glädjebetyg.

    Fredrik! I själ och hjärta vet du ju att det är så. Eller hur?

  3. november 28, 2011 11:27 e m

    Jan.

    För min del ser jag de nationella proven som vilket annat prov eller moment som helst. Det är en syn som skolverket delar uppenbarligen eftersom de skriver: ”Det nationella provet är ett prov bland andra när det gäller bedömningen av en enskild elevs prestationer.”. Med andra ord så anser jag mig ha stöd hos skolverket för den uppfattning som jag framförde ovan och hävdar att Nossebro skolans agerande ligger helt i linje med vad skolverket har utfärdat för riktlinjer kring de nationella proven och dess betydelse för betygen. För att ta upp några fler exempel här från Skolverkets riktlinjer för de nationella proven:

    ”Proven ska alltså inte vara avgörande för vilket slutbetyg en elev får. Läraren ska ta hänsyn till allt som eleven presterat för att bedöma i vad mån eleven visar upp de kvaliteter som betygskriterierna anger.”

    ”Till detta ska läggas att ett prov inte förmår pröva alla mål som läraren har att ta hänsyn till vid sin betygsättning. Nationella och andra prov är bara en del i allt som läraren har att bedöma och väga in i ett slutbetyg. De nationella proven ska inte avgöra enskilda elevers betyg. En elevs slutbetyg kan vara högre eller lägre än betyget på det nationella provet.”

    Det är alltså inte alls något konstigt att elevernas betyg på kursen och resultatet på de nationella proven skiljer sig åt utan det är i linje med vad skolverket säger. För min del vill jag se att eleven når upp till kriterierna för det betygssteg som blir betyget på kursen. Om eleven presterar för ett MVG exempelvis under kursen så ser jag ingen anledning till att ett nationellt prov exempelvis skulle sänka det betyget om det inte är avsevärt sämre än vad eleven presterat tidigare.

    http://www.skolverket.se/lagar_och_regler/juridisk_vagledning/2.1017/nationella_prov/2.4842

    Frekar06

    • november 28, 2011 11:40 e m

      Men du glömmer ju helt ”…… bedömningen av en enskild elevs prestationer” och att det nationella provet är avsett för att se till så att inte hela gruppens betyg åker iväg. En lärare som upptäcker att de betygsgränser och kriterietolkningar som han eller hon använt resulterar i nivåer för hela gruppen på mycket högre betygsnivåer än nationella provet ska justera ned sin bedömning av andra moment.

      • november 29, 2011 9:25 f m

        Jan.

        Skolinspektionen har i klartext sagt att man inte vet om det är läraren eller om det är de som rättat om de nationella proven som har gjort en korrekt bedömning. Det är en intressant formulering av skolinspektionen som innebär att vi inte vet om det är läraren eller skolinspektionen som har gjort en korrekt tolkning av kriterierna.

        Det är alltså inte så att vi kan påstå att det är läraren som ska justera ner sin bedömning av andra moment efter ett nationellt prov. Det vore dessutom inte rimligt eftersom det skulle innebära att om flera elever inte lyckades på de nationella proven så skulle man dra ner betygen för i stort sätt hela gruppen på de andra momenten retroaktivt. Så nej, vi är inte alls överens här.

    • november 29, 2011 10:05 f m

      Det är ju intressant att fundera på osäkerheten som uppstår i tolkningen av kriterierna och hur viktigt det är med utformning av både de nationella proven och bedömningsanvisningar. Det här är förstås svårt och det är anledningen till att jag efterfrågar en kraftig ökning av extern examination. Gärna en yrkesverksam lärare men en lärare som inte hamnar i en jävssituation när det gäller skola och elev.

      Du tar upp problemet med att retroaktivt ändra bedömningsgränser och jag vill visa på det andra perspektivet och hur fel det blir. Ifall den lärare som har lägst kunskap om kunskapskriterierna har möjlighet att sätta glädjebetyg så belönas eleverna till den lärare som kan sitt arbete sämst. Det är mycket troligt att den lärare som är sämst på att lägga sina egna kriterier på rätt nivå också är sämst på att öka elevernas kunskap.

      Ett system där en felbedömning under kursen aldrig kan rättas till neråt belönar okunskapen och blir rent katastrofalt.

      • november 29, 2011 11:02 f m

        Jan.

        Du kan inte ha ett system där man retroaktivt ska kunna gå in och ändra en eller flera elevers betyg på tidigare moment. Det gäller oavsett om det är uppåt eller neråt. Det skulle skapa en situation där elevernas rättssäkerhet i samband med betygssättning sätts ur spel. Detta eftersom eleven då inte kan veta om dennes betyg på ett moment som meddelats av läraren står fast.

        Det är dessutom som så att ett sådant system med stor sannolikhet skulle anses vara oförenligt med Regeringsformens krav på rättssäkerhet och vid en prövning av ett sådant system så skulle förbudet mot överklagande av betyg att väga väldigt lätt. Och man kan ge sig på att den typen av beslut kommer överklagas till domstol då både elever och föräldrar är mer än väl medvetna om sina rättigheter. Demokratin och de mänskliga rättigheterna kommer alltid i första rummet för min del och det är därför jag vid flera olika tillfällen i min egen blogg betonat vikten av demokratiuppdraget.

        Frekar06

      • november 29, 2011 12:26 e m

        Jag hävdar att eftersom det är kunskaperna vid kursens slut som är viktiga så är det självklart så att bedömningen kan ändras under kursens gång.

        En del juridiska spetsfundigheter hör inte hemma i skolans värld, de bidrar inte till rättvisa. Det här är inte en bedömning enligt lag med något slags straff utan en kunskapsdeklaration vid en viss tidpunkt. Studera vi vad vi egentligen ska mäta på ett rättsäkert sätt så är det tveksamt om något annat än ett stort slutprov kan betraktas som rättsäkert.

  4. november 29, 2011 11:12 f m

    Jan.

    Jag har tidigare föreslagit en lösning på de knutar som finns i den här debatten och som innebär att läraren behåller rätten att rätta de nationella proven, samtidigt som vi får en ökad kontroll från staten. Det förslaget innebär också att vi skulle få en situation där man ute i skolorna är med och formar den externa examination som staten sedan erbjuder.

    Detta förslag är uppbyggt på att detta ska göras över nätet och det är då viktigt att vi har ordentligt på fötterna eftersom eleverna oundvikligen kommer ha tillgång till annat material, vilket vi inte ska se som ett problem utan som en tillgång i det här fallet, men frågorna måste vara utformade därefter då också.

    Länk: http://frekar06.eu/?p=1743115

    Frekar06

    • november 29, 2011 12:38 e m

      ”men frågorna måste vara utformade därefter då också” gömmer den stora stötestenen. Det finns redan idag professionella provsvarare och fina hjälpsiter så inte ens den duktigaste provkonstruktör kan möta situationen att en högskoleutbildad indier sitter och gör provsvar åt den som betalar bra.

Trackbacks

  1. Nossebro och den allsidiga bedömningen | Frekar06 Blogg
  2. Nationella prov – hur ska de tolkas? | Frekar06 Blogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: