Skip to content

Skolans och omvärldens vägar till lärande!?

november 18, 2011

Monika Ringborg säger följande:

Vi lär oss leva i världen, inte först och främst genom att lära in fakta om världen, utan genom att befinna oss i den. Skolundervisning har en modell som är så långt ifrån detta sätt att leva i någonting.

Jag känner spontant en stor tveksamhet till den här typen av uttalanden.

Vad är det egentligen som sägs? Vad innebär det leva i världen? Kan man inte göra det på sätt som är olika när det gäller lärande? Inte handlar väl vår nuvarande skola om att lära in fakta om omvärlden? Det finns väl inga lärare som har det som mål?

Annonser
15 kommentarer leave one →
  1. november 18, 2011 12:29 e m

    Jan & Monika

    Det är just den här typen av till intet förpliktigande fraser jag har så svårt för – och har reagerat på.

    Visserligen är det sant att det mesta av det vi lär oss i livet inte kommer till oss under skoltid, men ändå.

  2. Göran Tullberg permalink
    november 18, 2011 1:17 e m

    Jag tyder Monika så att skolan dämpar elevens aktivitet. Om det är så, så har jag själv tänkt det ibland. Själv har jag som elev lärt mer och snabbare utanför skolan. För mig var skolan i stort sett tråkig och oändligt långsam – ungefär som militärtiden.

    Mina elever har också lärt bäst och snabbast när de är aktiva. När jag besökte de bästa lärare jag kunde finna i mina tidningar, så var det samma där. Deras elever var aktiva till tusen och gillade att själva jobba hårt. I Afrika fanns ”English Through Activity” som gjorde engelskan till ett mellanting av lek och tävling. Det inspirerade.

    Jag tycker att undervisning skall handla om elevers aktivitet och förstod inte varför J B ville ha mer katederundervisning. Om Monika menar att elever skall få leva ut sin förmåga och sina behov i högre grad, så håller jag med. Elever skall få vara aktiva, inte bara sitta av tråkiga lärare som mässar.

    • november 18, 2011 1:29 e m

      Göran.

      Det håller jag med dig om. Dewey myntade redan på sin tid ”Learning by doing” som har blivit allt mer använt. Det är verkligen något som jag tror på. Man lär sig genom att få en möjlighet att undersöka, testa och experimentera.

  3. november 18, 2011 1:24 e m

    Jan.

    Min tolkning som kan vara helt fel nu är att vi inte har ett arbetssätt i skolan där vi på ett bra sätt tar tillvara de resurser som finns i vår närhet utanför skolan. Om det är det som Monika åsyftar med sin kommentar så håller jag verkligen med henne. Men som sagt jag är osäker på vad Monika egentligen är ute efter.

    Frekar06

  4. november 18, 2011 6:30 e m

    Det lärande jag ser som viktigast är det som sker här-och-nu, i livet, i skolan, inom utbildningen. Om man inte finner någon mening i att lära sig t.ex. vissa saker utantill är det just det man lär sig – att något är meningslöst. Precis på samma sätt som man lär sig att man inte hinner med t-banan om man inte springer då man ser den komma. Precis på samma sätt som man upptäcker lösningen på ett problem – hur skall jag få i den där spiken i väggen om jag måste plugga den och det inte finns någon plugg. Om jag lär mig utantill hur jag skall göra i en undervisningssituation, betyder det inte att jag lär mig att göra det förrän jag skall göra det.

    Det jag lärde mig i skolan var just att så mycket var meningslöst att lära sig utantill. Det är som sagt, den viktigaste kunskapen och lärandet. Det som präglat mycket av min sätt att se på lärande. Jag kunde aldrig förstå meningen i att lära mig massa årtal eller vad kungarna hette utantill, däremot var det hyperintressant att få lära mig på universitetet om hur folk levde förr i tiden, därför det kunde jag identifiera mig med själv och ställa i relation till den tid vi lever inom idag.

    Det var meningslöst, därför det bara är att slå upp årtalet i en bok, när jag behövde. Varför skall jag proppa hjärnan full med sådant som redan finns skrivet i en bok. Skillnaden var förr, då många inte hade råd att köpa böcker, eller om det bara skulle finnas en enda bok i hela världen. Då skulle det vara meningsfullt.

    Mycket har förändrats, jag medger det – men tyvärr är vi på väg tillbaka till den gamla skolan. Och det är oroande. För den traditionella modellen i skolan är att lära ut sådant som inte ingår i elevernas livsvärld här-och-nu. Deras livsvärld är att vara en individ i en skola de är tvungna att gå i och lära sig en massa, som andra bestämt och som om de förutsätts tycka är roligt att lära sig. Det som förhindrar dem att lära sig det dom brinner för.

    Man kan nog få alla att brinna och tycka det är roligt, men då måste man utgå från deras lust, och inte utgå från vad vuxenvärlden, samhället, marknaden mm anser att de skall känna lust inför. Tids nog kommer lusten för att lära sig det dom behöver, om man inte lyckats förstöra den. Allt lärande är inte roligt om det inte ingår i något större som ger lust. Men det måste man få bestämma själv till stor del.

    • november 18, 2011 6:42 e m

      Jag blev otroligt bra på att lösa andragradsekvationer och algebra låg verkligen till för mig. Men jag lärde mig aldrig vad jag skulle använda dem till.

      När jag 2005 satt mig ner och lärde mig helt på egen hand htlm-koder för att konstruera min egen hemsida och jag insåg att dessa koder skapade bilder, färger, länkar – gick jag omkring i ett euforiskt rus i flera veckor. Jag kan fortfarande ta fram känslan. Men då insåg jag något väsentligt och det var noggrannheten, vilket jag inte förstod inom matematiken. Jag förstod att om jag så bara skrev ner ett tecken fel, blev allt fel. Koden skulle vara exakt för att det skulle bli något. Jag lärde mig genom att läsa, och testa mig fram. Det mesta jag läste om var rena grekiskan. All fakta var totalt meningslös, för det var detsamma som att lära sig algebra i matematiken. Nej, det var när jag såg vad koden var till för, som molnen skingrade sig.

      Jag behöver inte veta hur datorn fixar kursivt, men jag vet att utan den koden blir det inget kursivt i i. Bilder på en dataskärm är inget annat än text … helt otroligt! Men jag hade inte förstått det tidigare. Genom att vara i mitt arbete med hemsidan lärde jag mig. Och jag lärde mig troligen detta mycket fortare än om jag gått på kurs och lärt mig dessa koder utantill först. Jag hade iaf fått titta efter, för troligen skulle ja ha glömt någon liten detalj.

      Och det här jag skriver om följer i stort sätt Deweys teori som vi tolkar som ”learning by doing”. Jag är i grunden Dewian! Även om jag anser att han är lite för normativ för min smak.

  5. november 18, 2011 8:09 e m

    Konstruktivismen är den pedagogiska teori som inspirerat mig efter att ha läst om den. Där är Dewey och hans ”Learning by doing” en central del. Sen gillar jag den teori som George Siemens lanserade och som heter Connectivism och som är en teori för lärande i den digitala tidsåldern.

    Denne innebär lite förenklat att man inte ser lärandet som något som sker internt hos varje individ utan externt i de nätverk som vi är en del av oavsett om det handlar om personer eller datorer. Man lär sig genom att koppla samman och se mönster i de kunskaper som finns i nätverket. Men nu åter till Konstruktivismen och Dewey. Det jag gillar med de konstruktivistiska teorierna är att de betonar vikten av samarbete och interaktion. Men de betonar också vikten av att eleven skapar både sina egna åsikter, sin kunskap och sin erfarenhet genom att eleven löser problem och/eller reflekterar över den kunskap som eleven fått med sig.

    Jag är också oroad över att vi är på väg tillbaka till den gamla skolan. För min del vill jag inte ha det så att eleverna förpassas till passiva konsumenter av information och kunskap som läraren ger dem. Eleverna skall vara aktiva konsumenter men också producenter av kunskap. För min del hävdar jag att det som framförs i det Youtubeklipp som jag hänvisar till nedan och som handlar om Second Life i undervisningen är korrekt.

    Det handlar för min del om att eleverna måste få välja så att de kan använda det dem brinner för och deras intresse för att verkligen skapa något snarare än att de bara ska till sig av vad läraren säger åt dem. Det är först då jag tror att vi kommer nå alla elever. Alla är vi bra på något och det handlar om att använda det för att nå de enskilda eleverna.

    Jag har sagt det tidigare och jag säger det igen. Skolan måste anpassa innehåll och form till den vardag som eleverna befinner sig i här och nu. Det är sättet att ta sig ur den här krisen som skolan befinner sig i. Tills dess kommer vi fortsätta ha problem och fortsätta vara på direkt kurs mot isberget.

  6. november 18, 2011 9:04 e m

    Människor kan inte bli passiva konsumenter av kunskap, möjligen passiva mottagare av information. Kunskap är per definition i hjärnan integrerad och sorterad information, som i sin tur är kopplad till annan information i oändliga nätverk.
    Talet om att skolan på något sätt skulle bidra till människors kunskap med utantillinlärning
    enbart är helt felaktig. Däremot kan en individ som är kunnig i historia mycket väl minnas även viktigare årtal på samma sätt som man minns hur slaget vid Poltava avlöpte.
    Jag tror inte det finns någon som från historieundervisningen i skolan bara minns en mängd årtal. Det finns många förvånansvärda myter om lärande och minne.

    Minnena är inte lagrade på ett ställe i hjärnan utan det är s.k. spridd lagring som gäller. Ett årtal kan få en människa att minnas andra detaljer, som i sin tur åter ger andra osv.
    Ingen inlärning är helt bortkastad, inte ens utantilllärandet. Årtalskunskap förbleknar snabbt utan stöd av andra faktat och omständigheter.

  7. november 19, 2011 11:05 f m

    Kommentar till Skolan måste anpassas till elevernas verklighet | Frekar06 Blogg

    En av mina hjärtefrågor är att valfriheten måste ökas markant i grundskolan. Vi måste utnyttja elevernas vilja åt något håll och låta dem inrikta sig mot teknik, estetik, kommunikation eller något annat. Jag är också en förespråkare av att lärare ska möta elever med en variation både i innehåll och undervisningsmetoder för att undervisningen ska passa så många som möjligt.

    Däremot känner jag ibland att talet om frivillighet kan gå över styr och att elever faktiskt önskar vägledning från vuxenvärlden om vad som är nyttigt och bra att lära sig. Det känns viktigt att påpeka att styrning av innehåll inte är något unikt för skolan, pappa lär ut det han håller på med just då och barnet får hänga på. Framför allt vill jag göra upp med myten att elevers motivation ökar när de får välja helt fritt. Det är istället vanligt att helt fritt gör dem helt omotiverade.

  8. november 19, 2011 12:05 e m

    Den fråga jag ställer mig är hur vi ska hitta bra former för elevinflytande, flexibilitet, frihet och valfrihet som numera betonas ännu hårdare i LGY 11 (som kom här i förra veckan) utan att det hela flippar ur (det finns dessvärre exempel på detta). Vi har en stor utmaning framför oss tror jag i att finna formerna för en skola som mer kännetecknas av flexibilitet, elevinflytande, frihet och valfrihet.

    Detta är säkerligen en fråga som kommer diskuteras ännu flitigare ute i verksamheten nu. Inte minst tror jag det kommer uppstå en större diskussion kring vad man egentligen menar med en flexibel organisation, flexibelt kursutbud och flexibla arbetsformer som vi numera ska sträva mot enligt LGY 11.

    Detta är nämligen en av de stora förändringarna som jag tolkar det i LGY 11 jämfört med Läroplanen för de frivilliga skolformerna (1994). Nu ska det dock sägas att jag bara hunnit skumma igenom LGY 11 så jag ska inte säga för mycket än dock!

    Frekar06

  9. Göran Tullberg permalink
    november 20, 2011 9:01 f m

    Citat från Fredriks inlägg:”Den fråga jag ställer mig är hur vi ska hitta bra former för elevinflytande, flexibilitet, frihet och valfrihet som numera betonas ännu hårdare i LGY 11 (som kom här i förra veckan) utan att det hela flippar ur ”

    Det måste ges utrymme för elevinflytande o s v. Ju större intrång politiker, rektorer och andra byråkrater gör i skolan, desto mindre utrymme för frihet, demokrati och utveckling. SKL måste bort från skolan! Rektorer av alla de slag måste bort. Statligt inlytande i lärosalar måste begränsas till mål.

    Då blir fältet fritt för lärare, elever och föräldrar att utöva inflytande. Då får vi förutsättningar (men bara förutsättningar) för en bra skola. Sedan måste vi ha betydligt bättre lärare som både kan samarbeta och leda på ett demokratiskt sätt. Lärare som kan inspirera och tänka nytt.

    • november 20, 2011 9:36 f m

      Göran.

      Vi är överens om att det behövs mer elevinflytande och demokratiska arbetssätt. Oavsett om vi har kommunalt eller statligt huvudmannaskap så skall inte politiker lägga sig i hur undervisningen bedrivs. Mål ska vi ha i skolan och dessa ska sättas upp från våra folkvalda, men därutöver ska dem hålla tassarna borta från skolan.

      Desto mindre politikerna har med skolan att göra desto bättre är det. Man hade enorma problem med styrningen av den svenska skolan från statens sida när staten hade det så kallade huvudmannaskapet och kommunerna har liknande problem nu. Tydligen har man inte förstått varken på kommunal eller statlig nivå att förändring måste komma underifrån och inte ovanifrån. Denna oförståelse hävdar jag var anledningen till varför staten inte kunde styra skolan när de hade huvudmannaskapet och jag hävdar att detta är en stor anledning till varför också kommunerna nu misslyckas.

      Ett radikalt förslag (lite på allvar och lite för att provocera): Lärarna tar över det så kallade huvudmannaskapet själva och sen kör vi ut varenda byråkrat och politiker från skolan. För politikerna och byråkraterna på både statlig och kommunal nivå har visat att de inte klarar av att hantera skolan!

      Frekar06

Trackbacks

  1. Öva och öva på det som erbjuds « Jans Syrliga KaramelLer
  2. Skolan måste anpassas till elevernas verklighet | Frekar06 Blogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: