Skip to content

Thomas Shen om utantillinlärning

november 16, 2011

Min vän Thomas Shen ger en intressant inblick i en aktuell skoldiskussion:

Lyssnar just nu på P1 Vetandets Värld

Det framgår inte av SR:s programinfo http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=412&artikel=4796700

… men det är någon fransk pedagog (kunde inte uppfatta han franska namn) som vill återinföra en del utantillinlärning i franska skolor. Han säger att utantillinlärning har ändå sin plats i den totala inlärningen, där han liknar utantillkunskap vid karossen som man kan sedan fylla med kunskap och förståelse. Utan karossen faller lätt själva kunskapen bort, likt då man inte kan inte kan komma ihåg namnet på en känd politiker, även om känner honom ut- och innanför.

Framgår av programmet att utantillkunskap och förståelse behandlas olika i hjärnan. Kan det finnas synergiska vinster mellan dessa som man hitintills har förbisett?

🙂 / 沈

(mitt kinesiska namn skriven direkt på musplatten på macbooken! )

20111116-151556.jpg

Annonser
22 kommentarer leave one →
  1. Carina Johansson permalink
    november 16, 2011 5:42 e m

    Kanske jag inte svarar på din fråga men jag blev så glad när jag läste det här. Jag tycker nämligen att utantillinlärning har sin givna plats. Rabbelkunskaper är inte bara av ondo. Jag brukar uppmana mina elever att lära sig rabbla de oregelbundna verben först, sedan lära sig att använda dem. Först fastnar de med hjälp av rabblingen i minnet, sen kan du plocka fram dem ur det minnet och jobba med dem.

    En annan sak vi jobbat med är att lära dikter utantill, t ex Rydebergs Tomten där varje elev får lära sig en vers och tillsammans blir det en hel dikt som läses av eleverna till tända ljus inför föräldrar. De blir mäkta stolta över sig själva att de kan hålla så mycket text i minnet.

    I vår teknologiska värld behöver vi ju inte hålla så mycket i minnet, allt finns på nätet och i mobilen. Effekterna av det ser vi inte nu men jag tror att den där delen av hjärnan där rabbelminnet sitter kommer att förtvina.

  2. november 16, 2011 6:19 e m

    Jan och Carina,

    För att uttrycka min syn på det du och Jan tar upp här så väljer jag att framhäva de fyra F:n:

    1. Fakta
    2. Förståelse
    3. Färdighet
    4. Förtrogenhet

    LGR 11 säger: ”Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet.”

    Detta ger bra uttryck för hur jag ser på detta. Inom mina ämnen (Samhälle, Religion och Historia) tänker jag betona åtminstone för att eleven ska kunna få de högre betygen vikten av att de kan diskutera, argumentera och främst utifrån det centrala innehållet i kursen förklara och förstå varför vårt samhälle ser ut som det gör idag eller varför vi till exempel har New Age och nya religiösa rörelser idag.

  3. november 16, 2011 7:50 e m

    Min personliga kommentar med perspektivet matematik är att det finns en mycket stark koppling mellan att känna igen små enkla mönster och formler och att uppnå den riktigt djupa förståelsen som gör det möjligt att vända och vrida på matematiska begrepp. Vissa formler måste man känna igen i så många olika situationer att det är helt omöjligt att uppnå utan att lära sig utantill. Det finns i och för sig de som kan rabbla Pythagoras sats helt utan att kunna använda den men samtidigt så kommer den som verkligen lär sig använda den i alla de situationer den kan komma till kommer inte att kunna undvika att lära sig den utantill.

  4. november 16, 2011 9:22 e m

    Jag kan se att det kan finnas en ide med viss utantilllinlärning, för att träna minnet, men för övrigt ser jag det som slöseri med dyrbar tid om det som finns skrivet i böckerna måste läras in utantill. För i stort sätt är det ju enda man hinner med, om det skall vara det dominerande sättet att lära sig saker och ting på.

    Multiplikationstabellen och trafikregler och skyltar mm. Absolut!

    • november 16, 2011 9:24 e m

      Bra poäng Monika!

      • november 16, 2011 9:32 e m

        Vilken är den viktiga poängen? Att rabbla skulle stjäla tid från något viktigare? Många av de största och mest kreativa vetenskapsmännen har lite utantillinlärning som en rolig bisyssla för att vila hjärnan och tycker inte att det kostar någon tid.

      • november 17, 2011 8:34 f m

        Rolig bisyssla för de största och mest kreativa vetenskapsmännen, jovisst, de kan ju unna sig den lyxen. Dessutom är de ju redan utbildade/bildade. Men för dem som är nybörjare inom ett området, kanske det inte är speciellt lärorikt att lära sig saker och ting utantill som de kanske inte ens vet vad det betyder.

        Som med allt annat, tror jag inte på universella pedagogiska metoder och undervisningssätt… liksom jag tror på att faktiskt se vad det är som skall läras in. Vissa saker behöver man kunna utantill, vissa inte!

    • november 16, 2011 9:27 e m

      Ja, det här är ett ganska vanligt synsätt på utantillinlärning men jag tar upp ytterligare ett exempel på utantillinlärningens viktiga effekter för riktigt svåra förståelseområden. Nu tar jag upp en kurs som heter Floristik och Faunistik vars enda syfte är att lära studenterna att känna igen och kunna utantill mängder av svenska och latinska namn på växter och djur. Tänk det visar sig vara en oerhörd mängd biologiska diskussioner som vinner oerhört mycket på att man har en gemensam referensram med kunnande om olika växter och djur. Utantill behövs ofta för den djupa förståelsen och för att vi ska lyckas ha den kraftfulla teoretiska diskussionen.

      Sen har i och för sig jag aldrig kunnat lära mig något utantill utan att få en massa förståelse på köpet. Under den här rabbelövande kursen så ökade min förståelse för allt från latin till färgbeskrivningar.

  5. Carina Johansson permalink
    november 16, 2011 10:40 e m

    frekar. Jag tycker att jag ger ett exempel där rabbelkunskaper kan vara bra – vid inlärning av oregelbundna verb. De är många och de ska läras in, alla tre tempusformerna. När du väl lärt dig dem kan du med övning tillämpa dem. Du kan inte tala eller skriva en text på engelska i imperfekt om du inte kan böja alla verben. Då kan du heller inte få högre betyg. I det här fallet är rabblet grunden som vi sen bygger vidare på med den andra delen av hjärnan. Ingen annan undervisning sker medelst rabbel, endast de oregelbundna verben.

    Rabbelkunskap var bannlyst i skolans värld under lång tid. Pendeln slog väl över från katekesrabblande och annat rabbel man hållit på med lite för mycket kanske. Men viss rabbelkunskap kan vara till hjälp och jag tror, som den där forskaren sa, att det kan vara bra för vissa delar av hjärnan att hålla igång just den aktiviteten. Fast vad vet jag, jag kanske är helt fel ute. Jag har liksom tänkt ut det själver.

    De fyra f:en är ingen nyhet. Jag känner också till dem.

    • november 17, 2011 9:12 f m

      Carina.

      Jag vänder mig inte emot utantillsinlärning av en del saker. Eleverna behöver till exempel inom mina ämnen (Samhälle, Religion och Historia) lära sig en del termer utantill för att de sedan skall kunna hänga med i resten. Ett konkret exempel är Hinduism och Buddhism där det är helt avgörande att man kan begrepp som Karma, Samsara osv. som ett rinnande vatten. Annars har du inte en chans att förstå och kunna läsa texter om dessa religioner.

      Men det ska finnas en mening med att lära sig saker utantill. Jag kan till exempel nämna att vi hade en tenta på högskolan där vi bland annat skulle lära oss koran citat utantill. Det är sådant som är helt meningslöst och sitta och lära sig utantill. Det man lär sig utantill måste ha substans. Visst, de fyra F:en är ingen nyhet. De fanns också i LPO 94. De är dock en bra utgångspunkt när man lägger upp sin undervisning tror jag för man får bra koll på vilka former av kunskap som eleverna förväntas få med sig.

      • november 17, 2011 10:04 f m

        Håller med dig – det skall finnas en mening med att lära sig saker utantill. Sen om man tycker det är kul att lära sig saker utantill, ja då kan man ju göra det. Men det skall inte vara ett krav och gälla överallt.

        Jag lär mig en hel del utantill då jag läser in kurslitteraturen till en nykurs, men det kommer automatiskt .. och gällande sammanhang, olika perspektiv mm. Men texten kan jag inte utantill. Det vore verkligen ett slöseri med tid. Varför skall jag då som lärare slösa med studenternas tid?

        Det jag undervisar om kan jag utantill, eller rättare sagt, jag plockar fram det. Jag skriver aldrig ner vad jag skall säga och lär mig det utantill. Det skulle bli konstlat. Och vad händer om man glömmer bort något – ja då blir det tankestopp. Nej, det är bättre att förlita sig på tänkandet… än på att lära sig saker och ting utantill.

        När man arbetar med ett kursinnehåll, lär man sig mycket utantill. Därför då finns meningen i att göra det.

      • november 17, 2011 11:55 f m

        Det ska förstås finnas en mening med all utanintillinlärnning och läraren som använder det måste förstås ha en pedagogisk poäng med det. Sen lyfter jag dock återigen vem som ska göra den här bedömningen. Det är experten, läraren som ska göra bedömningen. Eleven som inte känner ämnet har ingen aning vilka strategier som är lämpliga. Vilket mått av utantillinlärning som är nödvändig.

        Det är blir tankestopp när man inte kan de fakta som behövs för att gå vidare med resonemanget. Detta gäller dock rent generellt och inte bara när man inte lärt sig det som skulle memoreras utantill. Tänkandet behöver fakta och utantillkunskap även om det kan kombinera dem på nya sätt.

        Sen är det förstås helt förkastligt att inte direkt börja använda det man lärt sig utantill. Vi människor har så svårt att minnas utan att sätta ihop och se mönster. Att memorera oregelbundna verb kan vara ett väldigt bra pedagogiskt grepp när eleverna sen direkt får använda dem och se hur de passar ihop med resten av språket.

      • november 18, 2011 8:07 f m

        Jag tror man många gånger gör det svårare än vad det här, när man trycker på vikten av att lära sig utantill, som ett moment isolerat från hur vi människor lär oss naturligt. Jag tror att detta dominerande synsätt har lett många av oss på villospår.

        Som jag ser det.

        Vi lär oss leva i världen, inte först och främst genom att lära in fakta om världen, utan genom att befinna oss i den. Skolundervisning har en modell som är så långt ifrån detta sätt att leva i någonting. Och kanske vi behöver släppa det. Lita på människans egen kraft och inte hela tiden försöka kontrollera och styra det. Jag har inga belägg för det här och nu, men jag tror man går en omväg genom att betona betydelsen av fakta framför allt.

        Hur något blir meningsfullt för eleven eller studenten, vet hon eller han också en del om. Om någon anser att det är meningslöst att läsa en bok för att lära sig innehållet, är det en signal till läraren. Metoden, är inte som jag ser det, att då försöka få eleven att inse meningen med det hon eller han anser vara meningslöst, utan snarare att utgå från det eleven anser vara meningsfullt.

        Jag säger inte emot dig i att fakta behövs. Men jag vänder mig mot att utantillinlärning av fakta har den vikten som du vill hävda. Jag tror att tänkandet är mer komplext än så! Att det kombinerar ihop saker och ting i små helheter som ger erfarenheter om hur något är. Och att det kanske sker på lite olika sätt hos oss.

        Jag tror inte bara vi lever i världen, utan också i kunskapen om den. Det är genom att göra kunskapen till sin egen som lärande kan ske. Och kanske är det uppgiften att öppna upp för det, som vi lärare har.

      • november 18, 2011 9:57 f m

        Jan.

        Jag håller med Monika ovan om att det är mer komplext än att bara lära sig utantill och tror att vi är på fel väg när vi betonar utantill inlärning. Det innebär inte att eleverna inte ska få med sig fakta. Men det får inte vara så att de ska sitta och plugga in en massa utantill för att sedan skriva ett mer eller mindre standardiserat test och sedan glömmer de hälften eller mer. De måste få tillämpa sina kunskaper.

        Om man konkret ska kunna tillämpa sin kunskap så krävs det att man har stor förståelse för det ämne som behandlas. Jag är särskilt irriterad över den utveckling som skett inom SO-ämnena. Låt oss ta ett konkret exempel. Inom de samhällsorienterade ämnena har man till och med sänkt kraven. De elever som kunde rabbla mycket fakta som de lärt sig utantill fick i det tidigare systemet ofta Godkänt i Historia. Dessa elever skulle med stor sannolikhet få betyget C (dvs. sannolikt VG i det gamla systemet). Och det beror inte på att lärarna inom Historia sätter för höga betyg utan för att om vi ska följa det som står i ämnesplanen så är vi i stort sätt tvingade att sätta ett C i betyg på dessa elever då de når upp till de kriterierna.

        Man har nämligen i ämnesplanerna valt formuleringar som betonar vikten av att eleven ska kunna redogöra för mer fakta desto högre upp du kommer i betygsstegen istället för att betona vikten av att man på de högre betygsstegen ska kunna förstå, kritiskt granska, tillämpa källkritik i praktiken och så vidare. Det är alltså betoning på mer utantillsinlärning och mindre på förståelse. Desto mer du fakta du kan redogöra för desto bättre betyg får du.

        Jag kan inte tolka ämnesplanerna inom våra ämnen på annat sätt än att kraven för åtminstone Godkänt (eller E i det nya systemet) nu är lägre än vad de var tidigare och de här ämnesplanerna är inte tydligare än vad de förra var. Frekar06

      • november 18, 2011 11:03 f m

        Fredrik. Det var tråkigt att höra att du tycker att ämnesplanerna i dina ämnen blivit otydligare. I mina ämnen har de helt klart blivit både tuffare och tydligare.

        Jag var i och för sig duktig på utantill men när vi fick en fröken i 5:an som inte kunde möta mig alls när det gäller förståelse tröttnade jag också på att lära in utantill och hittade på en ordrik taktik som skulle göra henne förvirrad och missa att jag inte hade lärt mig utantill. Jag känner en stor avsky inför psalmverser och andra utantillsaker från den gamla skolan och det är inte det jag vill ha tillbaka.

        Det som jag upplever som ett problem med den moderna skoldebatten är den grova misstolkningen att i det moderna samhället behöver man inte plugga. Vi behöver alla plugga fakta för att ha något att bygga vår förståelse kring och även saker som att göra riktig källkritik behöver förförståelse och en gedigen faktagrund.

  6. Göran Tullberg permalink
    november 16, 2011 10:42 e m

    Jan! Det finns säkert synnergieffekter. För övrigt lär man sig utantill vare sig man vill eller inte genom att använda fakta. Jag kunde logaritmtabellen utantill bara för att jag använde den så flitigt. Det var innan både räknesticka och dosa (stenåldern).

    Det imponerade på eleverna och när jag sedan läste ”Lelle Karl Johan” (Fröding) utantill, så trodde att jag var ett levande lexikon.

    • november 17, 2011 11:58 f m

      Ja, det är viktigt att utantillinlärningen görs lustfylld och att eleven inser att faktarabblandet ska hänga ihop med den riktiga förståelsen. Lektioner ska förstås i första hand handla om att eleverna ska upptäcka mönster och förstå på djupet men den avsky för fakta som en del debattörer har är bara destruktiv för allt slags lärande.

  7. november 17, 2011 1:07 e m

    Jan.

    Problemet är inte att eleverna inte ska få fakta med sig. För det ska dem. Problemet uppkommer när denna utantillsinlärning i stort sätt innebär att eleverna ska lära sig mer eller mindre på detaljnivå utantill. Ett konkret exempel är Geografi ämnesplanen där det enligt mitt sätt att se på det har flippat ur helt och hållet. För det är enligt Björklund viktigare att kunna placera ut Hallands åar, städer på en blindkarta osv. än att förstå de olika geografiska processerna, globalisering och begrepp som tid och rum.

    Eleverna kan med några enkla knapptryck nå digitala kartor exempelvis i sina mobiler och till och med gå ner och titta på en specifik adress i minsta detalj i 3D-format ofta. De kan också koppla historiska händelser till geografiska platser. Eleverna förstår inte meningen med blindkartor överhuvudtaget och det gör i ärlighetens namn inte jag heller.

    En annan sak är det här med utantillsinlärning av glosor och som Thomas De Ming beskriver så här: ”De lär sig fler engelska ord på en kvart när de vill använda språket till något som de tycker är användbart än vad de lär sig på en månads strukturerad lärarledd undervisning i klassrummet.”

    Varför klarar inte den svenska skolan av att anpassa innehåll och former för undervisning till a) det moderna samhälle vi lever i nu och b) till elevernas verklighet?

  8. november 17, 2011 3:29 e m

    Jag är lite tveksam till vetenskapligheten i påståendet av Thomas de Ming och baserar mig hellre på skillnader i vilken motivation olika språklärare lyckas skapa. Det är absolut en oerhörd skillnad. Sen kan en kinesisk lärare med mycket utantill ha lika stora skillnader som svenska lärare med mindre andel utantill. Det är svårt att dra några slutsatser kring utantillinlärnings effekter på motivation.

  9. november 18, 2011 12:09 e m

    Jan.

    Det stora problemet är inte att de blivit otydligare utan det är ungefär samma nivå överlag som tidigare. Någon kurs har blivit bättre medan någon annan kurs har blivit lite sämre. Det stora problemet är snarare att man starkare betonar att man ska kunna redogöra för mer fakta desto högre upp du kommer i betygsstegen istället för att som man gjorde i de gamla kursplanerna hade en tydlig trappa som jag upplever det där man på G-nivå skulle kunna fakta, på VG-nivå att man skulle ha en större förståelse än på G-nivå och till viss del även kan dra egna slutsatser och att man på MVG-nivå både hade stor förståelse, kunde tillämpa sina kunskaper och ha en förtrogenhet med ämnet.

    Det kan jag sakna lite i de nya ämnesplanerna. Det ska dock sägas att det finns ett annat problem här och det är att man i ämnenas syfte definitivt har lyft nivån ett par snäpp, men dessvärre avspeglas inte detta på ett bra sätt sedan i betygskriterierna. Ett exempel är att man i ämnets syfte talar om att eleverna ska få källkritiskt granska källmaterial. Detta har man alltså valt att ta fasta på i Religionskunskap Specialisering som är den kurs som minst elever sannolikt kommer läsa. I Religion 1 och 2 finns inget om källkritik vad jag kan se alls.

    • november 18, 2011 12:15 e m

      Jag är rejält negativ till att skolverket bestämde sig för att slänga ut Blooms taxanomi och byta till en egentillverkad stege av hur kunskap når högre nivåer. Det är den som nu innebär att fakta ska vara med på alla nivåer. Skolverket hade inga som helst direktiv om att de borde göra det här utan det är ett helt eget initiativ som de i och för sig förankrat hos regeringen men då utnyttjat sitt kunskapsöverläge för att övertyga. Dumt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: