Skip to content

Trenderna mot mer kortsiktig yttre motivation

oktober 31, 2011

Vi lever i ett samhälle där det ska gå snabbt med belöningarna och spel omsätter bara mer och mer bland människor som vill ha belöningar snabbt och utan ansträngning i allt från postkodsmiljonären till den senaste dokussåpan. I det sammanhanget blir det nästan absurt att ifrågasätta uppföljning av flera års studier genom att ha nationella prov så att resultat går att jämföra. Det är ju faktiskt så att vi människor kan internalisera yttre motivation så att den stärker våra långsiktiga ambitioner. Det är ganska ovederhäftigt att jämföra studier av bonusar för mycket korta uppdrag med att följa upp årsvisa studier. Det är absolut så att vi måste vänja våra unga att motstå de kortsiktiga lockelserna för belöningar längre fram.

I kommentarerna till Konsten att göra fel kommer Gertie Hammarberg Tersmeden med många tänkvärda saker i en diskussion kring nationella prov.

Annonser
16 kommentarer leave one →
  1. oktober 31, 2011 9:57 e m

    Snart måste vi börja lära oss skilja mellan yttre och inre motivation. Överlappen är enorma, främst psykologiskt.

    • oktober 31, 2011 10:09 e m

      Jag är ytterst tveksam om de här två stora huvudgrupperna yttre och inre motivation fyller någon som helst funktion. De som tas upp som yttre motivation är oerhört väsenskilt sinsemellan och ska man forska så måste det absolut avgränsas rejält. När det gäller inre motivation så är det ännu rörigare med hur många grupperingar och definitioner som helst. Finns det någon anledning till att behålla begreppen förutom att det blivit trendigt och PK.

  2. november 1, 2011 8:26 f m

    Jan.

    Vi är inte alls överens om varken inre motivation eller nationella prov. För min del tänker jag fortsätta att vara kritisk till de nationella proven. Det är beklagligt att den svenska debatten fortfarande handlar om mer betyg och nationella prov. Det finns inget stöd i varken svensk eller internationell forskning för att mer av betyg och nationella prov skulle öka lusten att lära hos eleverna. Forskare säger till och med att vi bör vara försiktiga med sådant som stärker den yttre motivationen såsom exempelvis nationella prov.

    http://www.lararnasnyheter.se/hushallsvetaren/2011/03/09/stimulera-livslanga-lusten-lara

    Både oppositionen och alliansen driver en skolpolitik som får en att häpna. Det är faktiskt anmärkningsvärt när man börjar titta på det här att stora delar av den skolpolitik som har bedrivits och som bedrivs idag i stort sätt saknar stöd i forskningen. Jag tycker att vi ska kräva av våra politiker att de i varje beslut som rör skolan också presenterar vad de har för stöd för sitt förslag i forskningen.

    Peter Gärdenfors (Professor i Kognitionsvetenskap) säger så här: ”Det finns ingen forskning eller ens någon undersökning som stödjer att det ska se ut som det gör i skolan. Strukturen dämpar eller tar helt bort elevernas motivation”. Det är kanske inte en åsikt jag helt delar, men Gärdenfors pekar faktiskt på en brännande punkt här och det är att den svenska skolpolitiken under minst trettio år och fortfarande inte har mycket med vetenskap att göra.

    Nu är det lag på att skolan ska arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Problemet är bara att vi sitter rejält i skiten eftersom vi å ena sidan ska arbeta utifrån vetenska och beprövad erfarenhet, men å andra sidan har vi en skolpolitik oavsett regering som inte är särskilt vetenskaplig. Då får vi bestämma oss för om vi ska arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet eller om vi ska följa efter den skolpolitik som bedrivs.

    Frekar06

    • november 1, 2011 8:57 f m

      Det som helt saknar vetenskapligt stöd eller ens några observationer om att det är möjligt är iden om att en målstyrd verksamhet inte behöver uppföljning.

  3. november 1, 2011 11:42 f m

    Jan.

    Det stämmer inte. Den svenska och internationella forskningen talar emot det du säger. Det har i England gått så långt nu att många elever och lärare upplever att inspektionerna är kränkande och nu håller man på att försöka göra någonting åt systemet då systemet har slutat i katastrof. Forskarna i England och USA är extremt kritiska till användningen av så mycket inspektioner och nationella prov.

    De har i flera undersökningar kunnat konstatera att den starka provkulturen har lett till att lärarna bara lär ut det som gör att man presterar bra på proven. Eleverna lär sig endast inför proven. Det är konsekvenserna av en starkare statlig styrning med mer av nationella prov och mer av inspektioner. Den skolan vill inte jag ha överhuvudtaget.

    Det stora problemet i svensk skola är att lärarna inte får sköta sitt arbete ordentligt på grund av en inkompetent politisk styrning och kontroll av skolan. Det är mer av administration och dokumentation än vad det är undervisning. Om lärare fick frihet att sköta sitt arbete ordentligt så hade vi snabbt kunnat få upp resultaten i skolan.

    Nu sitter vi en kris därför att det skolpolitiska systemet egentligen har havererat, lärarna får inte ägna sig åt eleverna utan har förvandlats till byråkrater och att skolan inte är anpassad till det globaliserade samhället. Jag vill lägga ett informationsperspektiv på skolan och bygga en kunskapsskola. Det är en väldig skillnad mellan den kunskapsskola jag vill se och den krav skola Jan Björklund står för.

    • november 1, 2011 2:43 e m

      Nu blandar du äpplen och päron. Det finns mycket vetenskaplig kritik av dåliga prov och inspektioner men det jag pekar på är att när det gäller alternativet att låta bli uppföljning så har det gått åt skogen i rask takt. Där finns det vetenskapliga belägg för att det är förkastligt.

      Finns det ingen som uppmärksammar ens resultat så blir resultaten sämre. Typexemplet på ideellt arbete och inre motivation är wikipedia och här lyfts då begreppet ”mastery” (behärskande) fram. Det handlar däremot inte om utebliven uppföljning utan det finns många som uppmärksammar bra och dåliga insatser och gör dem kända. Sen får vi inte glömma att läraryrket är ett låglöneyrke där drivkraften att komplettera med extra inkomster kan vara riktigt stark.

  4. Göran Tullberg permalink
    november 1, 2011 1:11 e m

    Jan! Du tror väl inte på fullt allvar att våra elever har kapacitet att planera sina studier nio år framåt när de börjar vid åtta års ålder.

    Det är tvärtom så att att det BEHÖVS SNABBA BELÖNINGAR! Snabbare ju mindre träning eleverna har. Det går att arbeta något mer långsiktigt efter hand, men aldrig flera år framåt.

    Nationella prov – som syftar till att pröva 100 000 elever på samma gång kan ALDRIG BLI BRA! Det spelar ingen roll hur skolverket försöker. Många mål kan inte utvärderas på så sätt. Det går inte att ha laborationer eller testa tal eller förmåga att planera eller dra slutsatser. Det som blir kvar för nationella prov är mest rena utantillkunskaper.

    Jag har själv varit med i en grupp om tio som var med att göra sådana prov. Vi har diskuterat det många timmar och funnit att denna provfprm är helt otillräcklig. Säg nu inte att lärare måste se till helheten. Det måste de inte alls! De gör som de vill och ingen kan kontrollera det. Det förstår du väl själv.

    • november 1, 2011 2:52 e m

      Nej det handlar förstås inte om att elever ska planera 9 år framåt, det är inte ens rimligt att föräldrar ska klara av att göra åt dem. Lärare måste hela tiden ge återkoppling och se till att hela tiden erbjuda lagom svåra mål att beta av.

      Samhället som betalar för att nästa generation ska kunna något behöver göra en slutkontroll av att de gjort detta. Ett system utan leveranskontroll lockar till sig lycksökare med bred käft som hoppar in i bra verksamheter för att göra karriär och lämnar dem i ruiner.

      En lärare som arbetar i en värld med tydliga kunskapskrav från samhället som följs upp ordentligt vid ett fåtal tillfällen, samarbetar med elever och föräldrar för att hitta deras kunskapsönskemål och kryddar med sitt eget engagemang förbereder eleverna för nationellt prov och livet på effektivaste sätt. Inget småduttande med krav på lärarna men total frihet är ingen frigörare.

  5. november 1, 2011 9:28 e m

    Hmmm Frekar06 din blogg frågar efter lösenord och jag hittar fortfarande inget ställe att mata in lösenord. Jag försökte svara på Kombinationen av statlig kontroll och IKT. Här kommer mitt svar istället:

    Jag tycker att det är viktigt att samhället och politikerna har kontroll på skolan. Vilka andra skulle ha mandatet att bestämma vad eleverna ska lära sig. Sen kanske vi inte är så långt ifrån varandra då jag inte heller vill ha något detaljpillande i skolan av politiker som kan för lite för att lyckas med det.

    Ditt förslag med delvis extern examination känns som oerhört positivt för mig. Jag har heller inget emot att vi använder oss av mer av IT vid examinationer. Det räcker med att politikerna får hjälp att ha uppföljning på slutresultat och håller sig borta från skolan i övrigt. Varför vill du inte bygga vidare och förbättra nationella prov i riktning mot din fina vision istället. Börjar vi om så är risken stor att vi gör om samma misstag som tidigare, en av de vanligaste kritiska synpunkterna på examination mha IT är brister när det gäller att utforma uppgifter som kräver förståelse. Genomförande av IT examination ställer stora krav på kunskaper hos de som utformar dem.

  6. november 1, 2011 10:47 e m

    Jan.

    Jag kollar upp det där med kommentarer på min blogg. Tack för informationen. Efter att ha sett en del lagstiftning införas i det här landet inom det här området så tror jag det bästa är att man tillsätter kompetent folk som får göra en heltäckande utredning som sedan införs. Därefter får ett nytt system tas fram utifrån vad som kommer fram där helt enkelt. I den utredningen borde det då för att den ska vara heltäckande finnas en utvärdering av det system som vi har idag som klart beskriver vad som är bra med dagens system och därmed bör finnas kvar och vad som är dåligt och som inte borde finnas kvar.

    Jag tycker till exempel att man allvarligt ska fundera över om man verkligen ska ha kvar den sekretess som råder kring de nationella proven. Det känns inte rimligt idag med sekretess kring de nationella proven med tanke på att vi är ett land som betonar vikten av öppenhet. Den funkar dessutom inte eftersom proven läcker som ett såll. Man kan inte hålla dessa hemliga längre. Dessutom är det tämligen inkonsekvent att de nationella proven omfattas av sekretess när tentamen på högskolan omfattas av offentlighetsprincipen som vi verkligen måste värna om.

    Den här arkiveringen i tio år känns också som om den borde avskaffas. Med digitala prov blir det lättare visserligen med lagring. Men det känns fortfarande orimligt att de ska lagras i tio år. Låt oss istället bygga en provbank som är öppen för alla lärare och som är möjlig att samarbeta i för att utarbeta framtidens prov och uppgifter. En sådan skulle både elever och lärare tjäna på. Om vi dessutom kan få till publicering av anonymiserade elevlösningar i denna så kan vi komma ännu ett steg på vägen i utvecklingen.

    Jag gillar hemtentamen som form för examination. Min tanke var att istället för att nu säga att vi ska ha det ena eller det andra (vilket jag dessvärre hör ibland) att försöka föra samman dessa båda examinationsformer och försöka integrera dem i varandra. Om det lyckades eller inte vet jag inte, men det var i alla fall tanken bakom mitt förslag. Det blir en form av provsituation samtidigt som eleven kan sitta hemma och arbeta med detta och inte behöver sitta i skolan och göra det hela. Man skulle därmed också kunna använda mer av förståelse frågor än idag.

    Det här med att vi integrerar olika saker i varandra är något som man redan har hittat former för inom ramen för Open Source och Internet. Integrering av Facebook är nog det vanligaste. Men Moodle som jag kör en del har till exempel integrering med Second Life. Sen finns det visa freak som under en tid har arbetat med att hela Open Office ska integreras i Moodle. Om det där lyckas eller inte får vi se. Det är ett enormt projekt. Men jag tror att vi även i skolan kanske bör tänka i termer av att mer se på hur vi ska integrera de verktyg vi har tillgängliga med varandra.

    • november 1, 2011 10:59 e m

      Ett kort förtydligande bara. Det kan inte komma på tal att det är politiker som ska utreda det här. De ska tillsätta utredningen. Men sen ska de hålla sina tassar borta. Det ska vara kunnigt folk inom informationsteknik och skolans värld som ska utreda det här. Vi ska inte ha något nytt haveri likt den här lagen om att användare måste godkänna cookies där man inte hade en aning om vad man höll på med.

      Vi ska inte tillåta att det begås några misstag nu med införandet av informationsteknik i skolan och en-till-en som en del av detta. Detta med Lärande och IT ska inte förstöras av det politiska apspel som vi har sett de senaste trettio åren kring skolan. Det ska heller inte förstöras av de som försöker ta billiga poänger på skolan genom att hålla propaganda föreställningar runt om i landet. Införandet av Lärande och IT ska ske lugnt och metodiskt. Det blir så mycket lättare om vi slipper få hela havets stormar som vi har haft under ungefär trettio till fyrtio år och som vi fortfarande har till viss del inom skolans område på politisk nivå.

  7. november 2, 2011 6:56 f m

    Hemtentamen….! Aldrig.
    Ska någon form av hemarbete gynnas bör det vara så att studenten (eleven) får sina uppgifter, förbereder svar hemma men redovisar i skrivsal utan hjälpmedel. Rena hemskrivningr, om något, uppmuntrar till snabbtitt i böcker och ytligt lärande.

    • november 2, 2011 8:03 f m

      Hemtentamen kan vara bra för djup inlärning om förståelsen är av i första hand strukturell art. Utmaningen är dock stor för den som ska göra provet då stoffet måste vara mycket stort och frågorna helt nyskapade.

      För många områden där förståelsen handlar om att kunna härleda saker och genomföra komplexa resonemang ser jag inte hur det ska finnas en chans att skapa något annat än ytinlärning och håller med dig.

    • november 2, 2011 8:39 f m

      Bertil.

      Där har du och jag helt olika uppfattningar. Under de kurser vi har haft hemtentamen har åtminstone jag känt att jag har lärt mig avsevärt mycket mer än de vi haft salstentamen på. Sån tur var så har det varit fåtalet kurser som vi har haft salstentamen på lärarutbildningen.

      Det har varit mer av hemtentamen och framförallt seminarier. Det har passat mig bra. Om det är något jag har kritiserat under min lärarutbildning så är det just några av de här så kallade salstentamen. Kritiken har konkret gått ut på att det är tämligen meningslöst att sitta och plugga in koran citat eller lära sig vissa källor till vissa delar av fornnordisk religion utantill som det har varit frågan om på någon kurs vi läst.

      //Frekar06

Trackbacks

  1. Kombinationen av statlig kontroll och IKT – My Blog

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: