Hoppa till innehåll

Vilka elever är skolan bra för?

oktober 15, 2011

Mats Öhlin är en skolchef med många intressanta och väl genomtänkta åsikter nu tar han på sig det svåra uppdraget att försöka minska polariseringen i skolan i Är skolan bra eller dålig? Eller både-och? och jag ger honom en applåd men kan förstås inte låta bli att angripa honom:
en sådan härlig samling av gemensam kraft och skönhet

Jag håller inte alls med dig om att skolan lyckas bättre med eleverna som får fullständiga betyg, denna majoritet av eleverna har mött alldeles för lite utmaningar och är ofta mycket längre från att uppnå sin potential.

Annonser
8 kommentarer leave one →
  1. Göran Tullberg permalink
    oktober 15, 2011 11:10 f m

    Skolan är dålig! Den är urkass! Det är inte bara dåliga eller halvbra resultat, det är mobbing, skolk, droger. Det är inte bara elevernas kval, det är lärarnas.

    Men det som verkligen avslöja hur dålig skolan är – det är medvetenheten om att den kan bli så mycket bättre. Skillnaden mellan skolorna är stora och växande. Det finns i huvudsak ett skäl till det. De sämsta skolorna sköts verkligt, verkligt uruselt! En del stängs.

    Jag har rest runt på skolor. Det finns riktigt illa skötta skolor. Det finns bättre skötta, men även de bäst skötta skolorna kan utvecklas att bli åtskilligt bättre.

    Förbättrarivern saknas helt. Zaremba pekade på en del skavanker, men även han missade en hel del. För att se hur dålig skolan är måste man förstå hur bra den kan bli.

    Min bild är helt klar. Svensk skola måste ryckas upp via främst bättre lärare med större makt, via bättre organisation, via klart uttryckta mål, via uppföljning av arbete och resultat, via satsningar på trivsel och effektivitet i skolan.

  2. Göran Tullberg permalink
    oktober 15, 2011 11:16 f m

    Skolan skall vara bra för alla elever. Det fordras ökad individualisering. Pratet om jämlikhet måste försvinna. Skolan skall utveckla alla elever till sin absolut högsta nivå. Den nivån blir aldrig lika ty elever har olika kapacitet. Vi får varken bromsa elever – som nu, eller tvinga dem över dess förmåga tills de stressas sönder. Det är vad jämlikhetsivrarna gör nu.

  3. oktober 15, 2011 8:01 e m

    När det gäller elever med eller utan fullständiga betyg har jag endast konstaterat att skolan varit bättre för elever med fullständiga betyg. Är det tillräckligt bra? Vore det bättre om eleverna nådde ännu längre, blev mer utmanade? Självklart!

    • oktober 15, 2011 8:58 e m

      Tack för besöket Mats och jag hoppas att du inte misstycker att jag spetsar till dina kloka ord. Den poäng jag gör är att de som får fullständiga i och för sig klarar sig bättre än de som inte gör det men hur långt når de i förhållande till sin potential. Är det så att svensk skola bromsar utvecklingen hos en majoritet av eleverna?

  4. oktober 16, 2011 8:34 f m

    Detta är något som bekymrat mig på sistone. Det tycks som om många lärare tolkat betygssystemet som att man först ska leda eleverna till godkänt för att sedan gå vidare till högre betyg för den som vill eller orkar. Det betyder att man låter eleverna välja betyg.
    En sådan valfrihet får en social slagsida. Den leder dessutom till låga ambitioner för alla.

    • oktober 16, 2011 8:00 e m

      Det finns många budskap från skolledningar och föredragshållare om att lärare ska prioritera att eleverna får godkänt som leder precis till de effekter du nämner på lärarna och jag håller med om att duktiga elever från hem med låg studievana väljer för lätta vägar så att det blir en social slagsida även om det inte är enda effekten. Det leder fel om vi tror att det är en missuppfattning av några lärare, det här är ett felaktigt budskap som genomsyrar hela skolsystemet.

      Det finns hos många en misstolkning av särskilt stöd som en prioritering gentemot andra elevers behov som är helt felaktig. Särskilt stöd handlar om att skolan ska tillföra tillräckliga resurser och kompetens för att ge extra tid till de elever som behöver det, inte att andra elever ska drabbas av försämringar.

  5. oktober 19, 2011 6:29 e m

    Det är intressant att fundera över varifrån olika budskap kommer. Jag är medveten om att det finns de som sänt ut dessa budskap. Men på vilka grunder har de gjort det? Det behöver man tänka över.

    Jag kan inte se att det i några styrdokument (skollag, läroplaner, kursplaner) funnits några antydningar om att undervisningen ska formas kronologiskt så att eleverna först ska föras till godkänt och därefter till väl godkänt eller mycket väl godkänt för dem som orkar eller vill. Eller att eleverna själva ska få välja sin ambitionsnivå eller betyg.

    Varifrån har vissa skolledningar eller föredragshållare fått det? Och, vilka är de?

    • oktober 19, 2011 7:05 e m

      Jag har inte förstått varifrån det här bygga underifrån sättet att tänka härstammar eftersom jag bara mött det ett antal gånger med representanter från skilda sektorer: skolverksföreläsare, speciallärare och lärarutbildare. Det är troligen inget nätverk utan ett feltänk som det är förhållandevis lätt att halka in på. Det har kombinerats med tankar av kompensatoriskt slag och jämlikhetsskapande ambitioner men samtidigt känns det som i en oerhörd motsats till ”kunskap är makt” och ”från var och en efter var och ens förmåga”.

      Ibland funderar jag på om det odlas av någon slags revanshism hos de som var mindre lyckosamma själva som elever men det är bara ett tankesprång som jag har svårt att belägga med tydliga argument.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: