Skip to content

Lärare aktiva i forskningsdebatten

oktober 3, 2011

Så oändligt många nyanser och olikheter som samverkarDet talas mycket om att lärare ska vara med och forska och nog är jag positiv till det men några erfarenheter av så kallad ”forskning” som inte ens var i närheten av en industriell undersökning får mig att känna vissa skepsis. När jag läser Leif Elinder ger replik om forskningen så tänker jag däremot på att lärare borde vara duktiga på att ta till sig ny information och de är dessutom specialister inom en mängd områden. Här är en debatt om forskningsfusk som dessutom är mycket aktuell och skulle kunna användas i undervisningen. Lärare bör se som tjänare i Sveriges stora kunskapsbygge och engagera sig i att forskning tas fram på korrekt sätt. Läraryrket har två stycken ben dvs. kunskap och elever och vi får inte tappa fokuset på den kunskap som ska föras vidare. Det behövs fler lärare som är engagerade i forskningsfrågor.

Annonser
25 kommentarer leave one →
  1. oktober 3, 2011 5:11 e m

    Tyvärr är undervisningen och kunskaper i forskningsmetodik (inklusive statistiskt tänkande) dåligt utvecklade i landet. Det är inte ens alla akademiska utbildningar som har en gedigen
    forskarutbildning, Bland de sämsta utbildningar i detta avseende finns främst humanistiska inriktningar och lärarutbildningar. Forskningstänkande är en svår sak som man inte lätt kan tillägna sig. Det är därför jag är så skeptisk till användandet av ordet forskning i alla möjlöiga och omöjliga sammanhang.

  2. oktober 3, 2011 5:25 e m

    Forskarutbildningen på f.d. Lärarhögskolan var gedigen. Vi blev examinerade vid Stockholms universitet, så om vi inte anses ha en gedigen utbildning faller skulden på SU.
    Däremot saknar lärarutbildningarna kurser motsvarande magisterprogrammet i vetenskapsteori och forskningsmetodik som är obligatorisk. Något jag efterlyst i tolv år. Och jag har inte fått något svar på varför … jag tror att det inte finns med i uppdraget från regeringen.

  3. oktober 3, 2011 5:57 e m

    Som jag sagt förut så är förmodad kunskap inte detsamma som verklig kunskap. Lärarutbildningens kunskapskrav låg på en låg nivå. Från magisternivå ansåg man inte ens sådana kunskaper nödvändiga alls.

    • oktober 3, 2011 11:07 e m

      Vet inte vilken lärarutbildning du talar om … På Lärarhögskolan undervisade jag själv i dessa kurser på magisternivå och vi hade då inga låga krav.

    • oktober 3, 2011 11:08 e m

      Vad är verklig kunskap?

  4. oktober 3, 2011 6:02 e m

    #Monika

    Se särskilt kommentar #3 under artkeln

    http://www.newsmill.se/artikel/2011/09/30/forskningen-om-skolan-r-v-rldsfr-nv-nd

    • oktober 3, 2011 11:10 e m

      Du bygger dina slutsatser på en kommentar? Det är inte speciellt vetenskapligt?

      • oktober 4, 2011 6:01 f m

        Kommentaren dök upp just då och är högeligen representativ. På magisternivå fanns inga obligatoriska kurser. Det måste ha varit Lärarhögksolans beslut. Så detaljerat är inte regreringens uppdrag.

      • oktober 4, 2011 7:59 f m

        Bertil
        Vilket år då? Var?
        Så länge jag kan minnas har det funnit obligatoriska vetenskapsteori och forskningsmetodkurser på f.d. Lärarhögskolan och nu på SU. Jag gick på SU från 91 och framåt och undervisade sen på Lärarhögskolan i elva år på dessa kurser på den nivån. Jag vet inte varifrån du får din information.

        Däremot på själva lärarutbildningen är det nog lite si och så!

    • oktober 4, 2011 5:48 f m

      Bertil.

      Jag kan bara tala för den lärarutbildning där jag läser och där ställer man rätt tuffa krav på det här med vetenskaplig metod och teori. Vi läser bland annat vetenskaplig teori och metod på Utbildningsvetenskap 61-90 hp och vi har läst en hel del under utbildningen. Man kan sedan tycka vad man vill om att vi läser så mycket vetenskaplig teori och metod på lärarutbildningen. Men just vetenskapsteorin ser jag som en viktig del, inte minst för mig som blivande lärare i Samhällskunskap där man numera i Samhälle 3 ställer krav på att vi ska undervisa om vetenskaplig teori och metod.

  5. Göran Tullberg permalink
    oktober 4, 2011 7:15 f m

    Bertil har rätt i att grundutbildningen vid universitet (de fyra första åren) normalt inte omfattar forskning. Men i USA finns ett stort antal universitet och colleges som bedriver forskning även under grundutbildningen.

    De är förenade under namnet ”Council on Undergraduate Research” och antalet växer. Jag fick ett forskningsanslag från dem för att bedriva ”Forskningsinriktade laborationer styrda av studenter.” Senare besökta jag de främsta av dessa research-centra och blev mycket imponerad.

    Forskning är att uträtta saker, inte att läsa om forskning. Så lyder ingressen: ”The council on Undergraduate research aimes to provide students .. to learn science by doing it …”. Det bör nog gälla all forskning. Om vi skall forska fram nya metoder att undervisa måste vi göra det – inte läsa om det. Vi måste undervisa på nya sätt – handgripligt och reellt.

    Jan skriver ”men några erfarenheter av så kallad ”forskning” som inte ens var i närheten av en industriell undersökning får mig att känna vissa skepsis.” Riktig forskning är att göra, inte läsa om.

    • oktober 4, 2011 8:10 f m

      Jag hävdar att riktig forskning kräver gedigna förkunskaper om det man ska forska kring och att det är ett av problemen med mycket så kallad ”forskning”. Någon med i och för sig hyfsad pedagogisk grundutbildning ger sig på ett forskningsuppdrag som skulle kräva minst lika gedigen utbildning i sociologi, statistik etc. och resultatet blir lek med forskningsmetoder utan avstamp i vetenskapens ståndpunkt.

      Fysiklaborationer är ett utmärkt tillfälle att öva eleverna på vetenskapliga metoder av många slag men de kommer fram till resultat som var väl kända för 100 år sedan och som man kan hitta genom en snabb sökning på internet. Jag undrar om det går att helt öva förmågan att ge sig ut i det för mänskligheten okända utan oerhört mycket förkunskaper.

  6. oktober 4, 2011 3:09 e m

    Jag har själv undervisat blivande lärarstudenter i psykologi och då var kraven mycket höga i metodik
    .
    Att som du undervisa alldeles efter avslutad egen utbildning låter modigt.

    Det är ju lärarutbildningen jag talar om!

  7. Göran Tullberg permalink
    oktober 4, 2011 7:30 e m

    Forskningens många ansikten.

    Det finns en mängd olika typer av forskning. Grundforskning och tillämpad forskning av olika slag. Forskningsstegen kan vara olika stora och komma in tidigare eller senare i ett projekt. En stor forskning som den Astra-Zeneca gjorde för tt få fram magsårsmedicinen losec innefattar en stor mängd mindre forskningssteg.

    Jag hade förmånen att få vara med under en dag då forskarna från A-Z berättade om sin forskning i ett mindre sällskap. Det gällde frågan om vilken utbildning forskare-specialister borde ha för att kunna samarbeta med varandra, Men många av de små forskningsstegen belystes. Det var otroligt intressant.

    Forskning i liten skala ingick i den stora forskningen. Den kunde göras utan stora förberedelser. Denna miniforskning tror jag passar lärare utmärkt. Jag har själv ofta gjort sådan miniforskning för att utveckla nya pedagogiska metoder.

    Ställer vi för stora krav, så kommer vi just ingen vart. Det finns lärare i matematik som fått belöningar för nya typer av laborativ matematik. Jag och mina kollegor forskade alla och hade forskningsanslag. Så sätt igång! Sök eventuellt forskningsanslag!

  8. oktober 4, 2011 7:37 e m

    Det är bra om det är höga krav på metodik. Det behövs verkligen för att man ska kunna förstå sina ämnen. Det hade varit katastrof om vi inte hade haft de höga kraven på oss när det gäller att kunna religionsvetenskaplig teori och metod som vi hade när jag läste in Religionsvetenskapen inom lärarutbildningen.

    Det talas en del om att man ska kunna få ett lugnare tempo under introduktionsåret. Detta är oerhört farligt tror jag även om man gör det i all välmening. Kraven på oss som kommer ut som nyutexaminerade får inte vara lägre än på andra lärare. Förväntningarna på oss som kommer ut som nyutexaminerade är helt avgörande för hur vi kommer att utvecklas under vår första tid i yrket.

    Det bästa man kan göra är att ha höga förväntningar och låta oss som kommer ut få hitta vårt sätt att undervisa genom att vi får ta våra timmar lektioner. Det är mitt sätt att se på det här i alla fall.

    Frekar06

    • oktober 4, 2011 7:55 e m

      Ja, jag vill kunna ha höga förväntningar på nyutexaminerade kollegor även om jag känner viss oro inför att det kommer ut vissa som har väldigt långt till att bli bra lärare om de någonsin blir det. Vi lärare drabbas ju allt som oftast av krav från rektorer att vi ska täcka upp för en felrekrytering som inte är mogen uppgiften och det är verkligen inte roligt.

      Sen tror jag förstås att en majoritet av er unga är de som kommer att skapa bra skolor när vi äldre inte längre drar lasset. Framtidens duktiga lärare. Det kommer att vara roligt att ha höga förväntningar på er och det kommer kännas skönt att låta er ta helhetsansvar för undervisning. En liten varningsflagga till dig Fredrik. Jag fick en hel del avlastning när det gäller kringuppgifter och breddat ansvar mina första år och jag hade en hel del äldre kollegor som var väldigt generösa med undervisningsmaterial. Jag var nära att gå in i väggen ändå, det är mycket ansvar och arbetsuppgifter och det är ovant med så mycket. Du kommer garanterat få ta mer timmar lektioner än du har lätt att orka med. Är man en lärare som brinner för att alla elever ska få sina behov tillfredställda och att de ska växa maximalt erbjuder skolan en härlig utmaning.

  9. Göran Tullberg permalink
    oktober 5, 2011 7:39 f m

    Jan! Du skrev i ingressen: ”Det behövs fler lärare som är engagerade i forskningsfrågor.”

    Det som verkligen behövs är att lärare forskar själva, ensamma eller i grupp. Det är min åsikt. Men vad menar du med engagerad i? Är det att en lärare läser om andras forskning? För mig är det inte mycket till engagemang.

    Egen forskning på vår nivå är superenkelt och ger stora resultat. Jag fick forskningsanslag och runt tio andra fick det också, det var inga konstigheter. I USA följde jag en forskning som utfördes i regi av American Chemical Society och som då hade ett forskningsstöd på runt 40 miljoner kronor i vår valuta. Det rörde sig om forskningsliknande laborationer i årskurs 4-8. Det togs senare upp i andra länder t ex Danmark.

    Så varför konstra till forskningen? Den kan ske på vår nivå?

    Jan och Bertil! Vad säger ni om det?

    • oktober 5, 2011 10:59 f m

      Jag är kanske lika överkänslig när det gäller begreppet forskning som lärare när det gäller
      ordet behörighet.

      • oktober 5, 2011 11:55 f m

        Behörighet och forskning är begrepp som ska behandlas med stor respekt. När de missbrukas får det stora konsekvenser för förutsättningarna för andra saker rycks undan.

        Jag tycker att det som Göran Beskriver liknar den typ av industriella undersökningar jag gjorde som ingenjör. Viktigt arbete som leder fram till nytänkande och förbättrade metoder, patent mm men fortfarande skulle ingen drömma om att kalla det forskning.

  10. Göran Tullberg permalink
    oktober 5, 2011 1:49 e m

    Jag fick forskninsanslag samtidigt som etablerade forskare från svenska universitet fick det och från samma källa. Jag träffade i USA lärare som arbetade som jag.

    Den forskning jag utförde låg på det pedagogiska området. Det gällde att få fram ingenjörer som lärt grunderna i forskningsarbete. Det lyckades. Något liknande fanns då inte i Sverige fast det var utbrett i USA. Där fanns både universitet som faktiskt bedrev forskning redan ”at primary undergraduate institutions” och sådana som tränade med forskningsinriktad träning som jag. En del elever fick in sin forskning i de stora journalerna som t ex Lancet.

    Det arbete som initierades av American Chemical Society (ACS) för att träna elever i klass 4 till 8 var självklart av typen forskningsinriktat arbete. Det tränade initiativförmåga, och ökade intresset för kemi och forskning redan på lågt stadium. ACS satsade stora pengar på det och ansåg denna typ av utbildning növändig om USA skulle bibehålla det stora försprång de har inom forskning.

    Jan och Bertil! Med er inställning tror jag det är svårt att få fram de forskare vi måste få fram om landet på nytt skall bli dominant inom teknisk utveckling. De universitet som tog upp min idé tyckte detta arbete var värdefullt. Om ni tänker efter, så tror jag nog ni inser att förmågan att forska bör byggas upp genom hela utbildningen.

    Ni bör försöka få era elever forskningsinriktade genom praktiskt arbete. Citat: ”to learn science by doing it”.

    • oktober 5, 2011 2:01 e m

      Jag vill ha kraftfullt undersökande arbete som en del av de teoretiska program på gymnasiet. När jag tar upp detta på teknikprogrammet så drar jag dock hellre paralleller till kraftfulla industriella undersökningar som det mål eleverna ska sträva mot. Användning av begreppet ”forskning” för små arbetsuppgifter på lågstadiet har gett mig en varaktig skräck för att urvattna begreppet.

      Jag kommer allt närmare en rejäl diskussion med rejäl kritik av svensk skolforskning. Jag läser på en mängd olika saker för att ha torrt på fötterna den dag jag fullt ut går ut och hävdar och ger exempel på svenska skolforskning som är undermålig när det gäller definitioner, stringens och utnyttjande av vetenskapens ståndpunkt. Då vill jag inte svepas med av glädjen och det positiva i spännande undersökningar om skolmetoder och alltför lättvindigt kalla saker vetenskap. Det finns en mycket värdefull mellannivå där elever måste ta hänsyn till mycket av samma saker som forskare och kanske lyckas bättre med det än vissa med fina titlar. Ett undersökande och logiskt arbetssätt borde ha en mycket större plats i svenska skolan.

  11. Göran Tullberg permalink
    oktober 5, 2011 4:03 e m

    Men nog låter forskning mer spännande och hur vi drar gränserna i olika fall bör vara beroende på vad vi vill uppnå. Jag tror ”forskning” på lägre nivå i många fall kan ge större resultat en ett fåfängt sökande efter ingenting även om det är aldrig så väl underbyggt.

    För mig är sökande efter lösningar på problem forskning – i liten eller stor skala. Jag berättade för dig om forskningen som ledde fram till Losec. Det var riktig forskning, men den bestod av hundratals mindre forskningar.

  12. Göran Tullberg permalink
    oktober 5, 2011 8:32 e m

    För mig har praktiska resultat prioritet. Att utveckla nytt och bättre lärande går före defenitioner och stringens. Vi tycker olika!

    • oktober 5, 2011 9:32 e m

      Jag har upplevt industriell undersökningar som leder fram till patent och banbrytande produkter så de kan absolut vara minst lika spännande som forskning.

      Jag tycker att nytt och bättre lärande känns minst lika viktigt som definitioner och stringens men framför allt ser jag de som kompletterande varandra. Precis som naturvetenskaplig forskning och tekniska utredningar kompletterar varandra.

Trackbacks

  1. Forskning och avskaffande av betygen | Frekar06

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: