Skip to content

Kunskap är kumulativ

september 7, 2011

Ett ständigt pågående bygge med strävan efter stor skönhetJag hävdar baserat på gedigen erfarenhet att kunskap bygger på kunskap för mina ämnen (Ma, NO, Teknik), dvs. det är nödvändigt att ta hänsyn till ämnenas progression om man ska kunna möta eleverna där de är och lyfta eleverna till djupare förståelse. Jag har fått en hel del stöd för detta men framför allt från lärare med samma ämnen som jag. Det känns ändå som att det här borde kunna generaliseras till fler ämnen och att progression även där är centralt för ett riktigt bra lärande. Jag läser därför med stort intresse på bokus blogg om En SO-lärares vedermödor och citerar följande:

För att kunna lära sig hur ett samhälle fungerar behöver eleverna veta vad demokrati innebär, alltså ha grundkunskaper. Kunskap är kumulativ, det vill säga kunskap bygger på kunskap.

Är det kanske så att kunskap är kumulativ för alla ämnen och att det är nödvändigt att fundera på vilken förståelse som lägger grunden för annan förståelse.

PS. Johan Kant har ett djupt engagemang i att alla ska med, insikt om progression är minst lika viktigt när skolan ska stötta de med en lång kunskapsresa framför sig.

Annonser
29 kommentarer leave one →
  1. Göran Tullberg permalink
    september 8, 2011 7:08 f m

    Jag citerar ur boken: ”SO-ämnena är teoretiska ämnen som ställer krav på läskapacitet och grundkunskaper.” (Slut citat)

    Detta att ”kunskap bygger på kunskap”, måste innebära att en elev INTE får gå från en lägre nivå till en högre utan att behärska den lägre. Låroplanens mål måste STYRA utbildningen.

    Utbildningsministeriet påstår att skolans verksamhet faktiskt är målstyrd, men det stämmer absolut inte. Hade det gjort det, så hade lärarna inte haft bekymmer med elever som kommer från lägre klasser och inte kan läsa, skriva och räkna.

    INGEN DJ-L ÖVER BRON!

    Vi måste verkligen låta målen styra. En elev som klarat mål 1 får gå vidare till mål 2, men om eleven inte klarar mål 1, så får han/hon jobba vidare på mål 1.

    Elever måste få gå fram i sin takt och klara det ena målet efter det andra. En del klarar 20 eller 30 mål om året andra 10 eller 11. En del klarar sina 12 år på 8 eller 9 år, andra behöver 13 och en del måste gå på en snabb jobbutbildning och slopa tanken på akademisk utbildning.

    Jag önskar att skolornas ledning förstod hur en skola fungerar – att kunskap bygger på kunskap. Att de blir realister och slutade med politiska floskler som en skola för alla och ökad jämlikhet.

    En skola för alla är en skola som formar sig efter olika individer, inte en som är exakt likadan för alla elever. Jämlikt kunnande och jämlik förmåga existerar inte. Elever är olika, de behöver olika mycket tid och olika sätt att lära. Och kunskap måste KONTROLLERAS. Det gäller från ettan till tolvan. Svårt att förstå?

    • september 8, 2011 12:19 e m

      Göran.

      En skola för alla är en skola som inte ägnar sig åt den typen av rena nivågrupperingar som du talar om. Att eleverna ska ha en undervisning som är anpassad till dem är helt klart. Det innebär dock inte att elever inte ska få följa med sina vänner upp i årskurserna. Då får vi en extremt segregerad verksamhet och risken för mobbning och kränkande behandling ökar markant då det riskerar att bli en situation där man endast umgås med de som är på ens egna nivå så att säga.

      Jag tror på en inkluderande skola där alla får delta i klassrummet och i den sociala miljö som klassen utgör. Om jag hade varit elev så hade jag upplevt det som oerhört kränkande att inte få följa med sina kompisar upp i årskurserna.

      Jan,

      Jag köper inte ditt resonemang kring att detta skulle ge stöd för dina tankar om progression i undervisningen. Det är fortfarande ingen som kan förklara hur det här är tänkt att fungera i praktiken då vi inte längre kan veta i förväg på vilken nivå eleven befinner sig. Det innebär att förutsättningarna för progressionen faller.

      • september 8, 2011 6:55 e m

        Varför ska vi förutsäga progressionen, det handlar väl istället om att vi hela tiden måste veta var eleven ligger på sin kunskapsväg och kunna förutsäga de närmaste lektionernas utmaningar i någorlunda hyfsad utsträckning. Sen har vi en svår skolfråga kring när skiljer utmaningarna sig så mycket åt att det blir ineffektivt att ta sig an dem i samma grupp.

        Ifall förutsättningar för progression faller, så fallerar även lärandet, eftersom hur kunskap bygger på kunskap är inget vi i skolan kan bestämma. Det kommer inbyggt i alla kunskap som det är vårt uppdrag att hjälpa eleverna att ta sig an. I vårt uppdrag att möta eleven på elevens nivå och att göra bra formativa bedömningar, så ligger förstås en kunskap om kunskapens väsen, en kunskap om möjlig progression.

        Det handlar inte om ett val det handlar om att anpassa sig efter verkligheten.

  2. LR radicals permalink
    september 8, 2011 10:50 f m

    Jämlikt är att alla får likvärdig chans, inte att alla når samma mål. Att alla ska få likvärdig chans kan innebära ojämn resurstilldelning(exempelvis).

    Ett litet problem(med GTs målstyrning ovan) beskrivs i en Larsonteckning jag såg för länge sedan: En klass med cromagnonbarn(6 år) och en neanderthalare(35 år) sitter i klassrummet, varvid fröken säger ”-Nästa år ska ni börja i tvåan allihopa utom Grog!”
    Alltså alla system har en extrem som måste behandlas därefter.

  3. september 8, 2011 11:23 f m

    Jag tycker att kommentarerna ovan visar både att det är ohållbart med en skola som nonchalerar att behovet av progression ställer krav på hur undervisningen organiseras och med en skola som nonchalerar behoven av att gå tillsammans med de vänner man redan har skaffat sig.

  4. Göran Tullberg permalink
    september 8, 2011 12:18 e m

    LR! Alla skall få de bästa chanser de kan få för att nå samma mål. Alla lär vad de skall kunna – läsa, skriva, räkna och annat.

    Vad menar du med att alla inte når samma mål?

    Det är kristallklart att de skall göra det! Alla skall lära sig skriva! Självklart!

    Problemet är att det kommer små elever till ettan som redan skriver perfekt och det kommer samtidigt andra som är analfabeter och inte kan bokstäverna. Jag menar att den som uppfyller alla fordringar på skrivkunnighet skall kunna gå vidare som skrivkunnig. Men den som inte ens kan bokstäver får god hjälp att lära sig skriva. Det kan ta ett år eller två, men han/hon lär sig skriva lika bra som den som kunde från början.

    Det är en rättighet att ALLA SKALL LÄRA, men det skall inte vara en rättighet att göra det lika snabbt! Det skulle innebära att de långsamma stressas sönder, misslyckas och aldrig lär vad de måste kunna. SÅ SOM SKER NU!

  5. Göran Tullberg permalink
    september 8, 2011 12:30 e m

    Jan! Elever tvingas inte vidare, de väljer att gå vidare från ett mål till nästa. Jag skrev om det i den nya bloggen. Jag är missförstådd! Eleven bestämmer själv att gå vidare.

    Han säger till magistern eller frökon: ”Nu kan jag klara mål ett – lätt som en plätt.” Frökon säger: ”Det får vi se. Här har du din tenta.” Hon trycker på några knappar på datorn och genast kommer tentan fram i datorn. Elever sitter ner framför datorn och visar att han kan.

    Det är principen. Allt kan inte testas vid datorn, det kan behövas komplettering av lärare som då har att följa instruktioner hon får via datorn.

    Men kamrater behöver inte skiljas om de inte vill. Om någon arbetar oerhört snabbt och den andre bedröligt långsamt, så kanske de skiljs i skolan, men håller ihop utanför.

    Ingen enda av mina kompissar gick någonsin i min klass. Vi var kompissar för att vi hade samma intressen.

  6. LRradicals permalink
    september 8, 2011 3:34 e m

    @GT: Eh, va? Tycker du att alla ska nå samma mål? Försök tänk lite högre upp i utbildningsväsendet än ”lära sig läsa”. Ska alla bil ingenjörer(vilka du verkar vurma för), ska alla bli jurister, ska alla bli professorer?
    Klart det finns mål som en del aldrig kommer att nå, eller vilja nå! Naivt att tro ngt annat.
    Det verkliga problemet som du antagligen inte förstår(för att du aldrig tangerar det i dina svar) är den ekonomiska kostnaden för att individualisera hela vägen. Det är ingen slump att skolan är organiserad i 30-grupper. Sedan kan vi tycka vad vi vill om det och ha aldrig så fina visioner om utveckling och ”hur vi borde göra”. Finns inte förutsättningarna så går det inte att genomföra. Börja i rätt ände!

    Men men, Jan kommer väl och gripa in och säga att jag använt en ”hård” ton, så kommer debatten att handla om ngt annat ett tag. Tills jag återigen orkar påpeka var det brister i problemformuleringarna! Inte ens mitt eget förbund behärskar denna fråga!
    LRradicals

    • september 8, 2011 6:46 e m

      Intressanta invändningar mot Görans resonemang. Är det verkligen bra att driva på progressionen så att tonåringar börjar tangera vetenskaplighet, riktigt så bråttom behöver de flesta inte ha, bättre att de blir lite mer generalister först? De flesta elever kommer ju dessutom att välja yrken där de inte behöver arbeta vetenskapligt och det är väl ganska sunt, Att 30 grupper har använts länge får verkligen inte vara ett argument för att söka sig till något annat, vi behöver bygga skolan på beprövad erfarenhet.

      När det gäller problemformuleringar tror jag inte på en enda problemformulering som sen ska lösas på samma sätt som gordiska knuten. Det här tankearbetet kring att möta alla elever där de är på bästa sätt och fundera igenom vilken progression man kan uppnå är något jag tror vi behöver göra. Slutresultat kommer troligen inte alls vara likt Göran Tullbergs förslag men många av de idéer han har kan ändå få kraftfulla inverkan.

      Bra invändningar och intressanta problemformuleringar men sen är då frågan om det räcker med att få bort kommunernas klåparaktighet och NPM för att skolan ska bli riktigt bra? Jag tror på en skola med ökad variation och ökad valfrihet där Görans tankar får mycket genomslag i vissa nischer.

  7. LRradicals permalink
    september 8, 2011 7:28 e m

    Jag ger dig rätt i att det inte finns endast ett problem i skolan. Det jag försöker säga är att vi måste lösa ett av problemen först innan vi mäktar med att vara kreativa. Att ställa ”krav” på utveckling och förbättrad måluppfyllelse samtidigt som förutsättningarna de senaste 5 åren varit utsatt för en slimning av aldrig skådat slag, är ogörligt.

    Det är ett mkt större problem än vad ni tycks tro. Dagens högstadielärare går på knäna under mängden arbetsuppgifter, vilket är en direkt konsekvens av huvudmannens minskade omkostnader för verksamheten. Att de ska finna nya arbetssätt, som vi mer eller mindre är eniga om är ytterligare resurskrävande, för att individanpassa utbildningstakt och progression för eleverna är utopiskt!
    Även på gymnasienivå känns denna ökade arbetsbörda igen.
    Att påstå att annan huvudman/fri aktörer skulle innebära en förbättring anser jag motbevisas av dagens fria aktörer på skolområdet, det är knappast lärarens arbetsvillkor som är deras drivkraft. Frågan är om det ens är kvalitet på undervisningen, då lärarbehörighet och undervisningstid tyder på annat. Ett högre betygssnitt är inte ett bevis på bättre undervisning eller bättre resultat(Hoppas jag alla vet vid det här laget!)

    Det måste till villkorsförändringar för lärare oavsett huvudman, det är det första ultimata kvalitativa insatsen. Som kan leda till att alla utopier och visioner ni vill ha kan utvecklas och skapas av behöriga duktiga lärare.
    Ett upprättande av integrerad forskning utförd av lärare med en för kollegiet stark koppling till resultat och rön, är grunden för denna utveckling.
    LRradicals

  8. Göran Tullberg permalink
    september 9, 2011 7:33 f m

    LR skriver: ”Ska alla bil ingenjörer(vilka du verkar vurma för), ska alla bli jurister, ska alla bli professorer?”

    Jag vet inte om du verkligen missförstått mig eller om du låtsas göra det.

    Alla får gå fram i SIN TAKT! Så säger jag. Jag har aldrig påstått att alla kommer lika långt. Vad jag reagerar mot är att elever, som inte lär grunderna på riktigt, pressas fram så att de till slut går ut skolan utan att ens kunna läsa. Att de berövas sin framtid i skolan!

    Det skulle du förstått om du läst mig korrekt. Gör det nu!

    Elever skall lära sig läsa, skriva och räkna (grunderna) lika bra. För dem som kan det vid 7 á 8 års ålder, så finns goda chanser att bli professorer eller domare – det hinner de med. För dem som kommer hit som analfabeter vid 16 åra ålder, så blir chansen till hög utbildning sämre, men de måste LÄRA GRUNDERNA FULLT UT. Där måste de ha lika bra utbildning som de snabba.

    Kunskap bygger på kunskap. Är grunden trasig, så rasar allt – precis allt. Det finns många elever som undervisats under 9 år utan att lära någonting – för att de aldrig lärt grunderna.

    LR! Förstod du aldrig det? Missförstod du mig så grovt?

  9. Göran Tullberg permalink
    september 9, 2011 7:46 f m

    Högre upp skrev jag:”Det är en rättighet att ALLA SKALL LÄRA, men det skall inte vara en rättighet att göra det lika snabbt!” Det innebär – sluta fuska bort undervisningen för dem som är långsamma. De skall få full utbildning, men de KAN INTE komma fram lika snabbt som de snabbaste.

    De hinner inte bli professorer på 22 års studier, men får de 32 år på sig, så skulle de kunna bli det – trots att de lär långsamt. Nu går det inte så i verkligheten. De blir afärsbiträden och är JÄTTEBRA på att läsa, skriva och räkna, men har inte hunnit med juristutbildning. ALLA SKALL LÄRA, men inte lika snabbt!

  10. Göran Tullberg permalink
    september 9, 2011 8:08 f m

    LR skrev:”Det verkliga problemet som du antagligen inte förstår(för att du aldrig tangerar det i dina svar) är den ekonomiska kostnaden för att individualisera hela vägen.”

    (1) Det som verkligen kostar är att låta elever gå igenom 9 år utan att lära sig läsa och skriva. Att de inte platsar på arbetsmarknaden. Att de kostar utan att producera, att de bara kan få inkomster genom brottslighet. DET KOSTAR!

    (2) Individualisering fordrar bättre organisation och bättre lärare. Det är svårt att individualisera på 30 minuter och av lärare som tvingas undervisa i ämnen de inte är utbildade för. Under ideala förhållanden blir det lätt. Med rätt organisation blir det inga ökade kostnader.

    Sedan var det du eller någon annan som tyckte att en elev som inte hunnit lära sig läsa ändå skulle följa sin årskurs. Han skulle bli LYCKLIGARE så.

    Det blir han inte. Han kan inte följa med och blir hånad för det. Det är det som vållar tragedi – att elever går ut 9år utan att kunna läsa – utan jobb och framtid, någonsin.

    Är det svårt att förstå?

  11. LRradicals permalink
    september 9, 2011 3:12 e m

    Alltså @GT: vilken ände vill du att jag ska börja?
    Börjar med citat!
    ”-Det skulle du förstått om du läst mig korrekt. Gör det nu!”
    Det du skrev som jag skulle ha missförstått:
    ”-Vad menar du med att alla inte når samma mål?”
    ”-Det är kristallklart att de skall göra det!”
    Jag tycker inte du(GT) ska avgöra om jag missförstått då det är uppenbart att du menar ngt annat än vad du faktiskt har skrivit. Så vi låter allmänheten avgöra(dvs. de andra två på denna blogg: frekar och Jan). Har jag missförstått eller är GT ”bråksugen”?

  12. Göran Tullberg permalink
    september 10, 2011 7:23 f m

    LR! Jag vill ha kvalitét i skolan inte hafs. Nu pressas alla fram i samma takt, många hinner inte med i den takten. De får underbetyg eller motsvarande. Vad har de – eller någon annan – för glädje av att de underkänns.

    De har samma rätt till god utbildning som alla andra. Ingen enda elev skall kunna få underkänt! Det får inte förekomma! Det är en skam för skolan att den struntar i elevers rätt att få bra undervisning.

    Du och andra försvarar att elever pressas fram i årskullar. Ni försvarar att elever inte får sin undervisning anpassad just för individen. Värst av allt ni kallar det för jämlikhet för att lura folk. Det finns ingen jämlikhet i att offra de svagaste eleverna och hindra intresserade och begåvade elever i deras studier.

    Vad har du för försvar för din inställning att alla elever skall pressas fram i samma takt?

  13. LRradicals permalink
    september 10, 2011 11:27 f m

    Var har du sett mig säga att alla ska pressas fram i samma takt?
    Det är ju du som säger att alla ska nå samma mål!

    Jag säger att:
    – elever har rätt till likvärdig utbildning
    – vilket inte betyder att de kommer att nå samma mål, utan att de får lika möjligheter
    – det innebär att resurser kommer att snedförskjutas utifrån det

    Årskullar är en ekonomisk oranisering av verksamheten, som ngn annan står för. Den brukar alltsomoftast kritiseras av mig, mer sällan(aldrig) av dig.

    Du däremot har väldigt svårt att lyfta blicken utanför din lilla verkstad, som du utgår från hela tiden. Där har du tydligen fått resurs och förtroende att experimentera fritt med gruppstorlekar och didaktik. I den verkliga världen har lärare inte den möjligheten utan är tyngda arbetsbörda en masse, varför dina ”krav” på utvecklingsvilja och förändring av läraren och rollen är smått naiva.

    Först måste du se hindren, sedan undanröja dessa, för att kunna förändra.
    Du har en lång bit kvar!

  14. Göran Tullberg permalink
    september 10, 2011 11:56 f m

    Det vi diskuterar är att kunskap är KUMULATIV.

    Därför måste alla nå samma grundläggande kunskapsmål den ena efter den andra, det går inte att hoppa över något mål. Om någon tvingas hoppa över ett mål för att ”hänga med”, så lär han/hon i fortsättningen ingenting. Därför är tvånget att hänga med i årskurser förrödande.

    Det är vad denna diskussion handlar om. Kunskap byggs på kunskap.

    Kan vi vara överens där och sluta tjatet.

  15. LRradicals permalink
    september 10, 2011 12:21 e m

    Jag tror att du blir hjälpt av att tänka dig kunskap som byggklossar i ett torn/pyramid. Det går inte att ta bort en baskloss för då rasar hela bygget.
    Jag har inga problem med detta, du däremot envisas med att alla ska torn ska vara lika höga(”nå samma mål”) vilket är naivt. Om du inte menade det du sagt, ta avstånd från det istället för att försöka hitta fel oss mig!

    Utöver det är det en aning förnumstigt att ta på sig diskussionsledarrollen och säga åt andra vad som får sägas och inte.

    En sant intellektuell diskussion har inga ramar!

    Har vi några problem där, eller?

  16. september 10, 2011 12:48 e m

    Det var väldigt vilket högt tonläge det var i debatten här. Intressant debatt dock. Det vore nog lämpligt om vi faktiskt höll oss till hur vår vardag ser ut som lärare åtminstone samt att vi fokuserar på det som vi faktiskt kan påverka som lärare i form av vår egen undervisning.

    Vi kan inte experimentera med didaktik och så vidare som Göran vill få det att framstå som. Åtminstone inte i den omfattningen. Däremot är det bra att ha ambitioner att förändra den svenska skolan. Alla lärare måste ha ambitioner. Annars kommer vi inte komma framåt i vår undervisning. //Frekar06

  17. Göran Tullberg permalink
    september 10, 2011 3:41 e m

    Fredrik! Lärarna har förlorat lön och frihet. Skolan har fått sämre lärare. De bästa eleverna söker sig bort från yrket. De gamla kunniga söker sig bort. Det du kan göra är att protestera och ställa upp bakom LR och bakom oss som råskäller på SKL.

    Du har inte den frihet att agera som jag haft när lärarna fortfarande hade inflytande och respekt. Ni lärare bör få samma möjligheter som jag hade. Nu försämras skolan snabbt. Politikerna har upptäckt det. Passa på – kämpa för större inflytande och högre lön.

    Det går inte att vara nöjd och mesig – kämpa på. Jag kan inte göra annat än tala om hur fruktansvärd dålig skolan blivit, hur ni lärare trampas i skiten. Ni måste ryta till! Det är inte bara jag som skall ha ambitioner att förbättra svensk skola. Vakna upp!

  18. september 10, 2011 4:45 e m

    Göran.

    Du har rätt i att vi måste ryta till kring den svenska skolan. Däremot håller jag inte med dig om att jag behöver ställa mig bakom Lärarnas Riksförbund. LR är dessvärre en del av det här problemet. De verkar förespråka att katederundervisning är den enda metoden som är användbar i skolan. De försöker få det att se ut som att de värnar lärarnas frihet, men de visar i praktiken att de vill att alla lärare ska undervisa på det sätt förbundet vill. Det köper inte jag. Det är en sak att tala om frihet och det är en helt annan sak att praktisera frihet.

    Sveriges kommuner och landsting har till skillnad från LR åtminstone en politik som går i riktningen mot mer av kreativt tänkande och uppmaningar om att tänka annorlunda om eleverna inte når målen. Sen är det en helt annan sak om denna verkligen genomförs fullt ut eller om man bara kommer en bit på vägen.

    Jag tror på den enskilde individens förmåga att lära och undervisa beroende på om det handlar om elever eller lärare. För min egen del tror jag på demokratiska arbetssätt, de mänskliga rättigheterna, rätten till privatliv i skolan, allas lika värde och rättigheter samt flexibilitet.

    Det handlar om en mer human skola än den vi har nu. Jag tror på att vi skall inkludera alla elever i gemenskapen och låta dem delta efter sina förutsättningar och behov. Det är en skola där vi tar vara på människors olikheter och ser dem som en tillgång oavsett om det till exempel rör nivå på kunskap eller om det rör olika funktionshinder. Det är en skola där vi fostrar demokratiska och kritiskt tänkande samhällsmedborgare.

    Det som har hänt i Norge och det som händer i Mellanöstern och Nordafrika där människor med livet som insats kämpar för demokrati och mänskliga rättigheter har gjort mig ännu mer motiverad att kämpa för dessa värden. Demokratin och våra mänskliga rättigheter är vårt främsta medel för en bättre skola. Det är inte jag som ska vakna utan förespråkarna för mer av ordning och reda, mer av kontroller, studentexamen, katederundervisning och så vidare och inse att vi också på skolans område är på väg mot ett katastrofalt kontroll samhälle där staten i stort sätt bestämmer allt.

    Björklunds ovetenskapliga experiment, som LR stödjer, är på väg att föra oss över kanten till stupet. Sen är det fritt fall. Jag köper inte propagandan från LR och Björklund och tänker inte liera mig med dessa bakåtsträvare (Björklund och LR). Ett annat exempel på detta bakåtsträvande är att man säger nej till distansundervisning något som gör att vi hamnar ännu längre efter kring den tekniska utvecklingen och användningen av teknik i skolan. Högskolorna har redan sprungit ifrån oss här. Jag tänker använda IT i stor utsträckning i min undervisning och ha en flexibel undervisning. Sen kan Björklund och LR fortsätta måla in sig i ett hörn som är teknikfientligt.

    Frekar06

    • september 10, 2011 9:11 e m

      Det är ingen bra sak att förespråka nya grepp om det är orealistiska saker och där man själv inte bidrar till att skapa förutsättningar utan tvingar andra till misslyckanden. SKL har pratat mycket om datorer men några pengar till dem … Nej. SKL har pratat om samarbete men några arbetsrum för det….Nej. SKL har pratat …. Nej några förutsättningar har de inte gett.

      • september 11, 2011 5:42 f m

        Jan,

        Sveriges kommuner och landsting har åtminstone en vision om att satsa på informationsteknik och gör det också till viss del via en-till-en projekt i en hel del kommuner, något som säkerligen kommer bli allt vanligare oavsett om det är friskolor eller kommunala skolor. Det är åtminstone den trend som vi har för närvarande.

        Det sker i lite olika former dock. En del skolor har valt att satsa på bärbara datorer medan vissa skolor istället har valt att satsa på surfplattor. Det beror nog på skolans behov och till viss del också på vad som föredras av såväl lärare som elever. Men oavsett om det är surfplattor eller datorer så är det ungefär samma princip i alla fall i en-till-en projektet.

        Det är faktiskt inte Sveriges kommuner och landsting som håller emot när det gäller lärande och informationsteknik. SKL förklarar i sitt remissvar till regeringen att man ställer sig positiva till distansundervisning. Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet är kraftigt negativa till distansundervisning på grundskolans senare år och gymnasiet.

        Jag delar till fullo den positiva syn på distansundervisning som SKL har framfört till regeringen och beklagar djupt att detta inte redan finns i den svenska skolan. Vi är många som har sett den fantastiska utvecklingen på högskolorna och universiteten inom detta område. Vi skulle kunna få samma fina utveckling inom grundskolans senare år och gymnasiet. Bara på Högskolan Dalarna sitter 12 000 studenter i 63 länder och studerar på distans online. Det är ett par hundra studenter om dagen som träffas och samtalar online. För mig är det fullständigt obegripligt varför regeringen och våra fackförbund håller emot här. Så kom inte och påstå att det är SKL som är problemet här, för det är det inte, utan det är den teknikfientliga Björklund och våra fackförbund. Frekar06

  19. september 10, 2011 4:51 e m

    ”Ett annat exempel”

    Det ska stå ”ett exempel”

  20. LRradicals permalink
    september 10, 2011 7:30 e m

    @frekar: Nu är ju alternativet etter värre, så det får nog bli LR ändå!

  21. september 10, 2011 8:14 e m

    LRradicals:

    Jag har redan lämnat LF och kommer sannolikt lämna också LR så småningom när mitt medlemskap som student går ut. De representerar inte mina åsikter om skolan och jag vet inte riktigt varför jag ska vara med i ett förbund som inte arbetar för mig som individ. Om jag ska vara medlem någon annanstans än i Piratpartiet så ska de stå upp för mina frågor och då ligger väl människorättsrörelsen närmast till hands.

  22. september 10, 2011 9:16 e m

    LRradicals och Göran Tullberg det är intressant att följa era inlägg men jag undrar över det höga tonläget. Är ni egentligen inte ganska överens om att vi bör ta hänsyn till progression mer i svensk skola och att SKL är ett av de största problemen när det gäller att skapa en bättre skola? Har jag tolkat fel?

  23. Göran Tullberg permalink
    september 11, 2011 6:42 f m

    Jan! Jag är med på det. SKL är problemet, skolan måste fungera bättre. Det behövs inget högt tonläge och framför allt inga personliga angrepp.

  24. LRradicals permalink
    september 11, 2011 9:21 f m

    I´m with!
    Göran säger ibland saker som jag håller med om, ibland blir det dock fel. Antar att från hans synvinkel är det ungefär samma sak med mina inlägg!-)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: