Skip to content

Det finns inte pengar till mycket annat?

september 7, 2011

Ifall vi räknar efter: En timmes lärarledd helklassundervisning med 30 elever skulle kunna bytas ut mot 2 minuter handledartid/elev. När traditionell undervisning kritiseras tycker jag att det blundas för den oerhört ökade kostnaden om eleverna ska få samma tid som individuell handledning.

När olika former för eget arbete lanseras så tycker jag det blundas för vilka höga krav på förutsättningar som krävs för att det ska lyckas. Samma personer som kritisera läxor för att de lämnar för mycket upp till eleven kan vara för eget arbete. Det är mycket som ska vara på plats om eleven ska klara av att arbeta på egen hand.

Annonser
11 kommentarer leave one →
  1. september 7, 2011 11:54 f m

    Det här med att eleverna själva ska söka kunskap på olika vägar är i stort sett bortkastad tid. Gör de det i grupp är det alltid någon som tar kommandot och ska de göra det ensamma
    så är metoderna att hitta information och utvärdera den så komplexa att ingen inlärning av det stoff de söker blir tillräcklig.

  2. Göran Tullberg permalink
    september 7, 2011 12:35 e m

    Bertil! Så här går det till att lyckas med med elevers eget arbete.

    (1) Det ges ett uppdrag till en eller två elever. Han/hon/de skall lyckas utföra uppdraget ensam eller genom att leda en grupp.

    (2) Resultatet redovisas och kritseras i konstruktiv anda, så att det blir bättre nästa gång. Denna kritik med sikte på bättre resultat är ett absolut måste. Anledningen till att egna arbeten inte leder någonstans är just att de inte får konstruktiv kritik. Lärandet i enskilt arbete ligger i lärarens kritik – inte preliminärt i elevens arbete.

    När jag träffat mina elever efter många år, då de prövat sin utbildning i verkligheten, så säger alla: ”Jag lärde mest av mina misslyckanden”. Att offentligt få kritik för sina misslyckanden och därefter en andra gång göra ett bättre arbete är all LÄRA. Den lärdomen sitter i.

    Så för min del är det just elevens(ernas) egna arbeten som det VERKLIGT EFFEKTIVA lärandet. TRY ERROR AND SUCCESS. Att försöka – misslyckas, försöka igen – lyckas, det lärandet sitter djupt och det för till ett nytt tänkande: ”Jag försöker! Vad kan gå fel? Hur kan jag gardera mig? Jag kör, men om något ändå går fel, så vet jag vad och kan göra rätt.

    Mina elever fick en ”framsyn” (ett slags kritiskt tänkande) så att de undgick att göra misstag – de tänkte: ”Vad kan rimligtvis bli fel”? De rättade till redan innan misstaget begåtts. De som lär sig vara förutseende har ändå lärt något.

    • september 7, 2011 12:54 e m

      Den beskrivna formen för eget arbete innebär oftast någon typ av väldigt aktiv handledning som tar en hel del tid. Jag använder mig av den då jag precis som du upplever den som ytterst värdefull men jag har en stark invändning i att hur får vi tiden att hinna med mycket av det här?

      Jag kombinerar nästan alltid den här typen av eget arbete med diskussioner och instruktioner i stor grupp för att inte behöva säga samma sak flera gånger och för att få fler elever som bidrar med idéer till de andras tänkande.

      Kraven från arbetsgivaren om mindre tid för förberedelse och efterabete känns som ett allvarligt hot mot att orka med att skapa förutsättningar för eget arbete.

    • september 7, 2011 12:55 e m

      Jag tror säkert att dina elever lärde sig mycket.
      Men du TROR att det sätt du beskriver är effektivt. Självbeprövad erfarenhet mao!
      Varför inte låta pedagoger utvärdera sådant här? Var och en kan bli salig på sin tro, men eleverna ska ju också få en del av saligheten.

  3. Göran Tullberg permalink
    september 7, 2011 1:01 e m

    Jan! 40 minuter delat på 30 elever blir mindre än 2 minuter. Men det finns mångasätt att ge individuell handledning utan att lämna klassen vind för våg. Jag påpekade just ett för Bertil.

    Om en elev har redovisat ett eget arbete inför klassen, så ger du honom/henne en individuell handledning hur arbetet och redovisningen kan göras bättre. Klassen som hör på vet att nya elever kommer att få nya uppdrag och lyssnar och lär för att slippa samma kritik när de redovisat.

    En annan metod är att ge individuell handledning utanför skoltid. Ni träffas en kväll och går igenom hur hans arbete skall utformas eller han redovisar sin lösning och du hjälper honom till en bättre lösning.

    En tredle metod är att låta eleverna arbeta själva så att du får tid med en enda eller två eller tre som du ger individuell handledning. Anything goes!

    Men det fungerar bäst om elever lärt sig jobba själva och om du har ett eget tjänsterum där du kan ta emot ostört. Då sysslar du till slut mest med individuell handledning utan att klassen blir lidande. Du skådar över böjda nackar och flitiga elever. Någon kommer försynt fram och viskar: ”Jo – magistern …”. Då är du en framgångsrik lärare.

    • september 7, 2011 1:17 e m

      Apropå dina tre metoder:

      1. Den här förutsätter någon typ av ramverk med undervisning i helklass och jag håller med om att då kan eget arbete vara bra men det är inte istället för helklassundervisning.

      2. Med alla extra uppdrag som ligger på lärare just nu så avskriver jag alla idéer som ens luktar gratis övertid.

      3. Den här metoden bygger på långsiktigt uppbyggd vana vid eget arbete och där får den enskilde läraren aldrig möjlighet att skörda frukterna av att ha vant eleverna vid detta. Väldigt ofta slarvar istället någon skolprofet bort den möjligheten genom dumt resonemang kring det negativa med läxor ….

      Eget arbete kan vara en bra undervisningsmetod men jag är ytterst pessimistisk till möjligheten att få förutsättningar att lyckas med den i någon större utsträckning. Eget tjänsterum, vilken utopi!

    • september 7, 2011 1:23 e m

      Det här låter som uppsatshandledning på universitetsnivå. Där fick vi för kandidatuppsatser
      på gamla 20 poäng tio lektorstimmar (= ca 30 arbetstimmar) per uppsats.

      Tidskrävande och en aning slöseri med tid på lägre nivåer, tycker jag.

  4. Göran Tullberg permalink
    september 7, 2011 1:33 e m

    Ni svarade så snabbt, så jag han inte skriva mitt andra inlägg.

    Det är riktigt som ni skriver. Att få klasser att arbeta självt fordrar planering, klara regler, inträning o s v. Det ger sig inte själv, men när belöningen kommer, så är det skönt.

    Det är just därför jag tycker att läraren skall få tid att ”arbeta upp” en klass så att den kan arbeta självständigt, men med kritik och ledning av läraren.

    Bertil! Mina elever lärde mycket och de lärde det själva med litet ledning av mig. Jag kan ta åt mig 20% av vad de lärde, men 80% lärde de själva genom att jobba på.

    Jag vet att det är effektivt. Mina elever utvärderar. Andra lärare som ser vad jag sysslar med är också positiva, men eleverna vet mest.

    Jag fick ett stort forskningsanslag för: ”Elevledda forskningsinriktade laborationer.” och ett pris som högskolans bästa lärare det året. Jag besökte USAs bästa kemilärare och de hade samma idéer om att elever skulle leda förskningsinriktat arbete.

    De universitet och colleges som medverkar i liknande aktiviteter har bildat ”Council on Undergraduate Research och de är bra många. 514 ”departments” enligt deras medlemsregister på 356 sidor.

    Så att eget arbete (grupparbete) är utbrett i USA. Inte bara i universitet, utan även gymnasier och American Chemical Society har gjort forskningslaborationer för klass 4-8.

    Bli inte arga på mig. Det är inte min förtjänst att eget arbete gått bra. Jag har alltid haft superbra elever och tur med mig. Men visst går det att låta elever lära själv om man jobbar hårt på det i början och har den sammanhängande tid som behövs.

    • september 7, 2011 1:38 e m

      Alla är inte lika bra som du, Göran.
      För att vara lite kitslig….dina elever kan ju inte veta om de lärt sig mycket eller inte…eller hur?

    • september 7, 2011 2:11 e m

      Jag tror också att eget arbete kan vara bra men ifall det ska användas mycket tror jag att alla krav på förutsättningar kommer göra det till en utopi. Elevattityder, förkunskaper, långsiktig organisation ….. Hmm mm

  5. Göran Tullberg permalink
    september 7, 2011 2:12 e m

    Bertil! Mina elever är ingenjörer. Arbetsgivarna sa ”Ni har de bästa ingengörerna”. De själva säger: ”vi får visa andra ingenjörer även civilingenjörer hur de skall göra”.

    Jag fruktade just en sådan eftersläng ”Alla är inte lika bra som du, Göran”. Jag har haft bättre utgångsläge, men är inte bättre. Du måste ha klart för dig att om elever som VILL BLI ingengörer kommer till oss, så är de sugna på utbildning. Du kanske har elever som inte vet vad de vill eller inte vill något alls. TÄNK EFTER! Gör det skillnad?

    Jag har fått arbeta mycket självständigt och oftast haft den tid jag behöver. Ni har fått springa från klas till lass från ett ämne till ett annat och jämt haft en rektor som lägger sig i.

    Det är därför jag lyckas – bra elever och gott om tid. Det borde ni också få. Det är därför jag säger ”Rektorer, bypolitiker och byråkrater måste bort. Skickliga lärare måste ta över och de måste få koncentrationsläsa (= ha gott om tid med sina elever). Lärarna måste få riktiga löner och bli utbildningsledare.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: