Hoppa till innehåll

Ska lärare välja innehåll?

augusti 18, 2011

Jag lyssnar på föreläsning av skolverket och det betonas att det finns 30% friutrymme i centralt innehåll och lärarmöjlighet att vikta fokus mellan olika delar av centralt innehåll. Ingrid Carlgren hävdar att lärarna får för lite friutrymme kring innehåll med de nya reformerna och det har kraftigt influerat Skolverkets detaljarbete. Jag är förespråkare av stor frihet för lärarna att utforma undervisningen men ganska nöjd med att få bestämma hur jag gör.

Bland mina elevminnen finns en svensklärare med oerhört fokus på några enskilda författare och ett antal socialrealistiska stilformer båda urvalen på politisk grund. Som elev skulle jag inte önska mig alltför stor frihet kring innehåll för lärarna.

För stor frihet kring innehåll innebär dessutom att uppföljning av resultat blir totalt omöjligt.

18 kommentarer leave one →
  1. augusti 18, 2011 7:49 f m

    Större frihet för lärare när de har en mycket fördjupad utbildning. Disputerade lektorer i skolan!

    • augusti 18, 2011 10:09 f m

      Under min gymnasietid hade vi en nästan professor med oerhört lång akademiska bakgrund som lärare i filosofi. Vi fick en oerhörd mängd inblickar och anekdoter från hur man bedriver religionsvetenskaplig/historisk forskning medan förståelsen av olika filosofiska utgångspunkter blev löjligt rudimentär. Jag ser inte utbildningslängd som en garanti för bra undervisning när läraren har för stor frihet. Med längre utbildning kan säkert målen formuleras på ett mer övergripande sätt och brytas ner av läraren själv men det får fortfarande inte vara så att enda kriteriet är att läraren tycker att det är roligt. Varudeklaration tack!

      • augusti 18, 2011 10:32 f m

        Jag menar generellt. Ett anekdotisk bevis i motsatt riktning säger inget. Djup i kunskaper betyder mycket att ösa ur.

    • augusti 18, 2011 11:42 f m

      Jag håller egentligen med dig men anekdotisk evidens räcker för att demonstrera att en princip inte har 100%-ig giltighet. Jag tror inte att höjd utbildningsbakgrund kan vara enda sättet att styra undervisningen mot rätt mål.

      • augusti 18, 2011 12:01 e m

        Nej, inte enda. Men kanske det viktigaste. Vad hjälper stora skopor utan en djupt brunn?

  2. Göran Tullberg permalink
    augusti 18, 2011 7:57 f m

    Frihet är det bästa ting
    som sökas kan all världen kring
    den frihet rätt kan bära. (Biskop Tomas frihetssång)

    Vi skall ha full frihet för lärare inom de mål och regler som gäller. Men vi skall också ha så bra lärare att de kan bära friheten och samarbeta med elever och kollegor.

    För svenska och liknande ”tyckarämnen” kan det vara problem. Jag utbildade kemister och vi samarbetade med elever och de industrier som tog emot dem. Inga konstigheter.

    • augusti 18, 2011 10:15 f m

      ”full frihet för lärare inom de mål” får mig då att tänka att definitionen av innehåll är ett sätt att beskriva mål och det betyder att din kommentar leder till att du är emot friutrymmet som ursprungliga blogginlägget talar om.

      Kompetens och samarbete kan sen avgöra hur detaljerade och nedbrutna målen behöver vara. För en fysiklärare med bra kontakter med de som använder fysikkunskaperna på sina företag kan förstås målet att lära ut fysik räcka men i de flesta fall behövs en större detaljrikedom.

  3. augusti 18, 2011 11:25 f m

    Som lärare ser jag hur kursplaner idag kan vara ett hinder för pedagogiska uppläggen. Kanske är det för att kursplanerna inte är tillräckligt genomtänkta eller för att jag är för flummig? Med rådande system så bestäms det vad som ska läras och i vilken ordning det ska läras i. De är skrivna efter individers(sk experters) egna visioner om en bra kurs. Som inte nödvändigtvis kompatibel med vad som motiverar elever. Kurserna är väldigt packade i gymnasiet, vad man ska lära sig i introduktionskurser på universitetet på 5*40 timmar läser man i gymnasiet på mindre än 100timmar. Utrymmet för egna tillägg är litet för både lärare och elever. Utrymmet att lägga upp kurser i vad man anser är en mer pedagogisk ordning är ännu mindre. Innehåller A kursen vad A kursen innehåller och saker som man annars kunnat börja med är förskjutna till en senare kurs även om det skulle vara lättare för den klassen eller den eleven att börja i andra änden.

    Tydliga kursplaner kan vara ett försvar mot dåliga lärare som du skriver. Men jag tror att både elever och lärare skulle må bättre med andra motstockar. Jag hoppas det finns bättre sätt att ta hand om lärare som tar med sina politiska åsikter in i klassrummet och inte lämnar utrymme för andras.

    Samtidigt är kursplaner idag det enda verktyget för att göra en likvärdig bedömning mellan olika skolor, även om de där är bristfälliga på grund av sina otydlighet och sitt tolkningsutrymmer. Till nuvarande systems fördel kan man säga att kursplaner och betygen vara en motivation för folk som är ointresserade av ämnet och söker godkänt snarare än kunskap.

    • augusti 18, 2011 11:51 f m

      Att ta in sina egna politiska åsikter är bara en liten del av problematiken och jag inser att jag har ett annat område som jag upplever mycket större. Lärare som pga bristande kompetens undviker viktigt innehåll. Fysikläraren som kan för lite mekanik och fokuserar på värmelära förbereder inte eleverna väl.

      • augusti 18, 2011 6:13 e m

        Svårt att tänka mig att en behörig lärare inte har kompetensen för sitt ämne. Kraven på ämneskunskaper är överdrivna för de flesta ämnen. många lärarna har läst långt mycket mer än vad de behöver i sina ämnen.

      • augusti 19, 2011 6:00 f m

        Mina erfarenheter pekar entydigt på att brister i ämneskompetensen är ett av de allvarligare problemen och hävdar att en förutsättning för att kunna skapa motivation för nya saker är en riktig djupförståelse. Ifall citronsyracykeln bara är kemiska formler är den trist, när olika perspektiv och förklaringar av den förklarar vikten av den för allt mänskligt liv så börjar den bli spännande.

  4. Göran Tullberg permalink
    augusti 18, 2011 1:48 e m

    Så kommer vi tillbaka till det absolut VIKTIGASTE! Lärarens kompetens. Den behöver ökas i många fall. Det finns tre vägar:

    (1) En bättre lärarutbildning. Det finns för många årtal och namn. Jag hade en tenta i pedagogik som var 106 frågor – alla skulle besvaras med årtal eller namn. Bättre vore kontakter med verkligheten. Att jobba med en verkligt kunnig lärare.

    (2) Samarbete mellan lärare i samma ämnen. De arbetar samman sida vid sida.

    (3) Kontakter med lärare i ämnet i Sverige eller utomlands.

    Sedan måste skolan arbeta med koncentrationsläsning – annars blir det bara en röra av allt.

  5. LRradicals permalink
    augusti 18, 2011 6:29 e m

    Anledningen till att vår ”frihet” har blivit beskuren, hoppas jag ni är medvetna om när ni frimodigt önskar den och den möjligheten till pedagogisk frihet och utveckling av era undervisningsområden. Det är nämligen så att organisation och arbetsform är medel i en successiv ekonomisk ”slimning” av verksamheten. Alla eventuella friheter och utveckling av verksamheten kommer vi att få betala med egen tid, utan ersättning!
    Vi måste enligt mig vänta ut moraset tills omgivningen märker att huvudmännen har kört kvaliteten i botten. Inte rädda Titanic med gratisarbete och självutplåning!

    Beware of the wolf!

    • augusti 19, 2011 6:38 f m

      Ja, jag håller med om att mängder av budskap handlar om hur mycket bättre skolan skulle bli om lärare hade mindre frihet och det hänger direkt ihop med någon dröm om slimmade skola. Genomlyst och billigare. Man undrar när de styrande ska vakna upp inför att slimmningen är grundorsaken till att eleverna får med sig allt sämre kunskaper.

      Just det här inlägget handlade dock mer om vilken frihet vi lärare egentligen vill ha och ska ha utifrån just att eleverna ska få kunskaper som de har riktigt mycket nytta av.

  6. augusti 18, 2011 7:33 e m

    @Patrik

    Det var inte så klokt sagt, Patrik.
    Men med din syn på ämneskunskaper så gillar väl du elevernas dåliga resultat också?

  7. Göran Tullberg permalink
    augusti 19, 2011 7:08 f m

    Vem påstår att utbildningen blir slimmad av att få en massa dyr och hindrande byråkrrati.
    Jag vill slimma på andra sätt:
    (1) Skär bort nästan all byråkrati – inklusive SKL och rektorer av alla slag.
    (2) Överlåt administrationen åt en central med kunnigt folk för alla skolor
    (3) Koncentrera ämnesundervisningen så att vi slipper röran av småstumpar på 40 min.
    (4) Låt 3-5 lärare jobba samman, så att de kan stöda varandra och rycka in för varandra
    (5) Låt all service i form av speciallärare, psykologer, gymnasik, sport, musik, konst ligga centralt för alla skolor. Så att inte de som verkligen behöver blir utan och så att åtgärder kan sättas in pronto, och så att elever får exakt vad de behöver. Uppenbarligen kan det finnas elever som behöver sjukgymnastik i samma klass som det finns toppatleter.
    (6) Framför allt! Låt elever gå fram i sin takt på sitt sätt.

    DET ÄR ATT SLIMMA!

Lämna ett svar till Göran Tullberg Avbryt svar