Hoppa till innehåll

De som är duktiga i skolan är viktiga för våra kvalificerade jobb

april 30, 2012

Vi vill ju alla ge människor en andra chans, och en till osv. men ibland drivs ambitionen alldeles för långt. Jag har mött många människor inom skolvärlden som försöker tona ned värdet av tidigare prestationer så att en andra chans för de svagpresterande ska kännas mer möjlig Tyvärr leder detta helt fel och jag citerar från Johan Kants blogg och inlägget Teach for Sweden – kan man locka toppstudenter och en kommentar av Hans-Gunnar Liljenvall  som belyser min ståndpunkt:

Det du lite föraktfullt avfärdar som ”skolkunskaper” är hela den kunskapsbas som studenten ska bygga såväl sitt fortsatta liv som sina fortsatta studier på. Du definierar ”skolkunskap” som citat ” att läsa in böcker utantill och sen ge rätt svar eller rätt resonemang under en saltentamen eller prov på gymnasiet”. Har du läst skolverkets målbeskrivningar i t.ex. något av ämnena svenska, engelska, matematik, fysik, kemi, …etc. I så fall hade du upptäckt att det är stor skillnad i krav mellan betyget G och betyget MVG. I matematik exempelvis rör det sig om skillnaden mellan procedurell kunskap och konceptuell kunskap. För betyget MVG ska kunskapen kunna användas för att lösa problem i nya situationer. Har detta ingen betydelse?

Det är det du kallar ”skolkunskaper” dina lärarstudenter ska förmedla till sina blivande elever. Berättar du för lärarstudenterna att det inte spelar någon roll om de lyckas hjälpa eleverna till ett G eller ett MVG – det är andra saker som är viktigare.

Lärarutbildningen utgörs till ungefär 70% av ämnesteori och ämnesdidaktik. Denna ämnesteori ska bygga vidare på gymnasiets kurser. Tycker du inte själv att det verkar lite absurt att det inte skulle finnas en korrelation mellan hur man kan tillgodogöra sig och verkligen förstå ämnesteori i gymnasiet och vid en högskola. Eller är det så att du räknar den gemensamma kärnan som den enda delen som betyder något i lärarutbildningen? I så fall kan jag förstå att du anser att betygen inte spelar någon roll.

About these ads
22 kommentarer leave one →
  1. Göran Tullberg permalänk
    april 30, 2012 10:08 f m

    Jan!

    Citat:”Du definierar ”skolkunskap” som citat ” att läsa in böcker utantill och sen ge rätt svar eller rätt resonemang under en saltentamen eller prov på gymnasiet”.(Slut citat)

    Jag tror det finns både ämnen som läses in utantill och andra som fordrar förmåga att analysera och ibland en hård vilja för att betvinga. Att läsa in namn och årtal är något helt annat än att lösa svåra matematiska, fysikaliska eller kemiska problem.

    Själv har jag lätt för mig och läste in hela gymnasiekursen i matte på ett par veckor, redan innan jag började gymnasiet. Det var ett plötsligt intresse efter att ha läst ”Matematik för miljoner” av Hogben.

    Men ibland har jag stångats med problem som ställt mycket stora krav. Ett utav dem brottades jag med en dryg vecka. Jag löste det aldrig i vaket tillstånd, men en natt gick jag upp och löste det i halvvaket tillstånd – då hade hämningarna släppt. Nu skulle jag aldrig kunna lösa det på nytt. (Fråga om du vill veta problemet!)

    En lärare i matematik, fysik eller kemi kan aldrig fungera utan analysförmåga och stark vilja, men jag tror inte det ställs de kraven på historielärare.

    • april 30, 2012 10:52 f m

      Göran.

      Först hävdade du hos Johan Kant att de samhällsvetenskapliga ämnena och humanistiska ämnena inte hade någon betydelse för lärare. Du skrev så här:

      ”Höga betyg i historia och religion betyder ingenting för en lärarkarriär, medan höga betyg i matte, fysik och kemi pekar på förmågor som blir betydelsefulla för en lärare i naturvetenskap som att analysera och vilja.”

      Nu hävdar du att det inte krävs en stark vilja och analysförmåga för att arbeta med historia som lärare i skolan. En av de viktigaste kompetenserna för lärare inom samhälle, religion och historia är den källkritiska kompetensen. Källkritiken ställer stora krav på förmågan att kunna analysera och dra slutsatser utifrån sitt material. Ditt uttalande visar på ett förakt mot de samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnena som är häpnadsväckande faktiskt. Vi ska inte ägna oss åt sådana här frontal angrepp på andra vetenskapliga discipliner än den vi själva tillhör. /Fredrik

  2. april 30, 2012 10:55 f m

    När argumenten tryter så är det lätt att ge sig på personen istället och försöka skapa misstänksamhet för dennes sätt att utöva sitt yrke. Har svarat hos Johan Kant.

    • april 30, 2012 1:05 e m

      Vad jag förstår av texten längre ner så har du känt dig personligt påhoppad av det här inlägget och beklagar det. Kommentaren har jag tagit upp helt och hållet för att den har en principiella betydelse och den avslutande formuleringen är alldeles för personlig riktad vilket jag kommenterat hos Johan Kant.

      Däremot skulle jag vilja rikta mig till alla de som är så mycket emot betyg att de också utsträcker sin kritik till värdet av de förkunskaper som tidigare skolgång skapat hos eleverna. Du får själv säga om du tycker att du tillhör denna grupp. Här är min uppmaning: Ifall ni är verksamma med undervisning får ni se till så att inte er kritiska inställning till förkunskaper och värdet av tidigare kollegors arbete, hämmar era möjligheter att skapa effektivaste lärande.

      • april 30, 2012 1:18 e m

        Om man läser det jag skriver hos Johan Kant utan att lägga in sina egna tolkningar i det jag skriver, så kan man se att jag ser ett värde i tidigare förkunskaper. Jag talar om betygen och inget annat. En elev eller student kan ha förkunskaper och tillägna sig en mängd kunskaper utan att detta syns i betygen, men som är av värde när de studerar på universitetet.

        Betygen är inte någon bedömning av elevens förkunskaper, utan om ett valt kunskapsstoff som vi vill att alla skall få ett grepp om och i bästa fall nå en förståelse om. Det är ett stoff som vi vill att alla skall få med sig ut i livet.
        Betygen visar också hur fort en elev har tillgodogjort sig detta innehåll, samt i vilken form eleven var när proven gjordes, osv.

      • april 30, 2012 2:33 e m

        Hela den tidigare skolgången har väl som syfte att ge eleverna förkunskaper för allt det som de kan tycka är viktigt att gå vidare med. Det är verkligen väldigt lätt att tolka dig som att vi inte ska bry oss om det vi vet om elevernas förkunskaper. Betygen har massor med svagheter men det är absolut så att den som i genomsnitt har ett tydligt bättre betyg också har betydligt bättre förkunskaper för alla högskoleinriktningar och yrken.

      • april 30, 2012 4:47 e m

        Vem har sagt att ni inte skall bry er om det ni vet om elevernas förkunskaper. Det är din tolkning och ingenting jag har sagt överhuvudtaget. Jag talar om BETYGEN … och inte lärarna som bedömer dem eller vad ni vet eller inte vet.

      • april 30, 2012 9:47 e m

        Jag påstår inte att du är motståndare till att vi ska bedöma förkunskaper, utan vet att du egentligen har insikt om att det finns en nödvändig progression att ta hänsyn till. I linje med en tidigare diskussion om att ett budskap kan ge sidoeffekter kring hur en annan åsikt upplevs är jag nyfiken på hur du egentligen vill formulera dig när något ställs mot varandra tydligare.

        När din negativa syn på betyg som urvalsinstrument gör att du blir skeptisk till att sortera bort elever med svagast förkunskaper eller förutsättningar så att undervisningen kan bedrivas snabbare och effektivare. När din syn på betyg gör att när elever gått 9 år i skolan och kommer till gymnasiet ska vi inte ens kunna använda betygen för att bedöma deras förkunskaper från så många viktiga års studier. När du skriver något så drastiskt som att det ”inte säger något om en students förmåga att utbilda sig till lärare om hon eller han har MVG eller G i alla ämnen från gymnasiet”.

        Då kommer du farlig nära att upplevas som negativ till att vi ska utnyttja bra förkunskaper och bra förutsättningar för att samhället ska kunna fylla viktiga yrkesroller på ett effektivt sätt. Då kommer du farligt nära att säga att elevernas resultat inte spelar någon roll och att de lär sig fel saker under sina skoltid. Säkert inget du vill säga men det är lätt hänt att en liten miss i formuleringarna skapar just dessa upplevelser hos många som läser det du skriver.

      • april 30, 2012 10:15 e m

        Jan.

        Jag köper inte ditt resonemang om att höga betyg skulle vara ett tecken på hur man bra förutsättningar man har för att klara lärarutbildningen och sedan arbetet som lärare. För arbetet som lärare handlar om så oerhört mycket mer än ämneskunskaper. Det handlar till exempel om ditt sätt att förhålla dig till andra människor. Det handlar om sådant som solidaritet, medmänsklighet osv. Ditt sätt att kunna ta människor och värden som solidaritet, medmänsklighet osv. visas inte av betygen.

      • maj 1, 2012 6:15 f m

        Betyg säger förstås bara något om ett mycket avgränsat område men jag är helt övertygad om att vi har med ämnen som religion, historia och samhällskunskap i läroplanen just för att påverka förhållningssätt till andra människor och för att lägga en kunskapsgrund kring människors olikheter så att eleverna ska kunna möta andra på ett bra sätt och förstå dem.

        Solidaritet och medmänsklighet syns inte i betygen men det finns mycket som talar för att det har samvariation med betygen.

        Skulle studenten med höga betyg ändå inte ha de där andra egenskaperna i större utsträckning så är det i alla fall en stor effektivisering om utbildningen kan starta på en högre verbal och logisk nivå och bra förkunskaper när det gäller ämneskompetensen. Har vi ett söktryck så kan vi dessutom komplettera med intervjuer etc.

      • maj 1, 2012 2:12 e m

        Jan
        Vet inte hur jag skall säga det på annat sätt än jag gjort – om man bara kan se det jag skriver på ett enda sätt är det väl för att det jag säger upplevs som hotande av en del, som verkligen tror att betygen motsvarar något verkligt och allomfattande hos en individ. Och att om man bara är bra på det samhället och staten vill att vi skall lära oss, passar man också för alla typer av yrken. Är inte det en ganska absurd tanke.

        Jag tror vi är på fel väg om vi endast ser betygen som ett mått på duktighet, intelligens, praktisk färdighet och social förmåga och sist men inte minst en förmåga att konkretisera teorier mm. Och ser det som lösningen på allt. Om vi bara får in de som har MVG i alla ämnen så får vi duktiga och bra lärare. Så enkelt är det inte. Lika lite som att det garanterar att läkare blir duktiga och bra eller att jurister blir det bara för att det är svårt att komma in på utbildningen.

        Jag är lärare men också lärarutbildare, vilket innebär att jag ser det här kanske på ett annat sätt än när man inte är det. Jag möter ju ständigt lärarstudenter, läser deras texter och diskuterar med dem och tar del av deras tankar. Jag möter dessutom yrkesverksamma lärare på en del av mina kurser. Kanske jag kommer dem närmare än vad ni gör.

        Det finns vissa saker man inte kan mäta … och det kan naturligtvis vara jobbigt att ta till sig för någon som är utbildad inom ett område där man kan mäta allt. Och då menar jag inte dig, utan rent allmänt.

      • maj 1, 2012 2:56 e m

        Monika, du måste vara medveten om att jag inte är riktigt nöjd med att bara förstå hur du resonerar och letar efter att du lyckas förklara tillräckligt bra. Jag har ambitionen att övertyga, kanske inte just dig personligen utan andra som på samma sätt som du inte vill ge betygen någon som helst betydelse.

        Du ska vara medveten om att jag är fysiklärare vilket gör att jag kunnat filosofera kring Heisenbergs osäkerhetsrelation som bland annat visar att allting inte är mätbart. Det betyder också en vana vid att kunna förutsäga saker utan att ha mätt allt.

        Antar att du är medveten om att du ibland och även just här sätter på dig en lärarutbildarroll, en roll av någon som vet bättre om hur det här med lärande fungerar. Det är väl helt ok att du väljer det men jag hoppas att du inser att jag har en hel del erfarenheter av ledarskap och lärande i yrkeslivet som gör att jag möter det med att hävda att jag vet bättre.

        Jag påpekar att det jag försöker övertyga om är att betygen är en viktig grundsten men inte ”ser det som lösningen på allt”. Jag lyfter hur viktigt är att man begränsar betygens omfång och giltighet och inte ser dem som en personbedömning men samtidigt använder dem som vårt bästa verktyg för att bedöma förkunskaper och prognosticera studieframgång. Jag försöker övertyga om att betygen är något som ger information som vi kan bygga vidare på med anlagstester och annat för att hitta dem som passar för världens viktigaste yrke och samtidigt lärarutbildningen så effektiv som möjligt.

  3. april 30, 2012 11:08 f m

    Göran,

    Så här står det redan i Syfte texten till LGR 11:s kursplan för Historia (åk 7-9):

    ”Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de
    utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt
    källmaterial och möten med platser och människors berättelser. Eleverna ska genom
    undervisningen även ges förutsättningar att utveckla förmågan att ställa frågor till och
    värdera källor som ligger till grund för historisk kunskap.

    Undervisningen ska vidare bidra till att eleverna utvecklar förståelse för att varje tids människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och värderingar. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur historiska berättelser används i samhället och i vardagslivet. Därigenom ska eleverna få olika perspektiv på sina egna och andras identiteter, värderingar och föreställningar.”

    Tycker du det låter som att eleverna ska sitta och plugga in en massa årtal och kungar?

    Fredrik

  4. Göran Tullberg permalänk
    april 30, 2012 11:33 f m

    Nej Fredrik det låter inte så, men vågar du påstå att det fordras källkitik för att klara historietentor. Tentamen i historia har för mig alltid varit årtal och namn.

    LGRs kursplan låter spännande, men handen på hjärtat Fredrik: ”Hur tror du verkligheten ser ut?”

    Jag tror inte att historietentorna nu innehåller några analyser eller ifrågasättande, det är fortfarende årtal och namn. Är du säker på att det är anorlunda nu? Var uppriktig!

    Monika! Vilken PERSON skulle jag gett mig på? Jag har talat om mina erfarenheter av historieundervisning och historieprov. Det har alltid handlat om en massa årtal och namn. Jag tror inte det har ändrats.

    Men ge exempel på uppgifter i historieprov som fordrar analys! Jag väntar. Tala om vilken person jag angripit!

    • april 30, 2012 11:43 f m

      Göran: När jag läst historia har vi i stort sätt aldrig haft en enda fråga som handlat om att lära sig årtal eller kungar utantill. Detta oavsett om vi haft prov, hemtentamen eller olika former av uppgifter som ska lämnas in. Detta gäller från grundskolan till högskolan. Utan det har hela tiden ställts ganska höga krav på analys och framförallt förmågan att kritiskt kunna granska olika former av material. Det kan vara allt från Internet källor till arkiv material. Jag tror knappast det finns någon lärare som har fokus bara på namn och årtal. Men skulle det finnas så vill jag vara noga med att framhäva att den eller de individerna försummar sig grovt då de inte följer den kursplan som finns och framförallt tar de inte sitt läraruppdrag på allvar. Fredrik

    • april 30, 2012 12:47 e m

      Jag svarar inte dig Göran … utan Jan på hans inlägg och hänvisar till den blogg som han tagit det HG skrev till mig.

  5. Göran Tullberg permalänk
    april 30, 2012 12:03 e m

    Fredrik! Säger du att det är så, så tror jag självklart på det. Men jag är nyfiken på hur en sådan tentamensuppgift ser ut. Hur ser den ut i åttan eller nian? Hur ser den ut på gymnasiet?

    Det har ändrats väldigt mycket sen jag läste historia för 65 år sedan, men något har väl skett på 65 år.

    • april 30, 2012 12:51 e m

      På min andra blogg Lärare är bra att ha och inlägget Formativ bedömning så diskuterar en lärare (trkmgstrn) för de lägre åldrarna hur man kan formulera flervalsfrågor för att testa förståelse på ett bättre sätt. En förståelse av vilka drivkrafter som fanns i gamla samhällen är en viktig form av förståelse för vår historia. Lärare är medvetna om behovet att examinera förståelse oavsett ämnesområdet.

  6. Göran Tullberg permalänk
    april 30, 2012 1:02 e m

    Jan! Flervalsfrågor innebär inte att man analyserar. Det är utantilluppgifter. Formulera en uppgift i historia som innebär en analys! Så får jag äntligen se hur den ser ut.

    ”Hur påverkar klimatet den kulturella utvecklingen?” Innebär en enkel analys. När klimatet blir varmare stiger skördeutbytet och fler människor frigöres för kulturell utveckling. Lätt som en plätt. Men har du sett en enda liknande uppgift på historieprov?

    • april 30, 2012 1:40 e m

      Undersök målen med saker lite djupare. Jag reagerade som du, flervalsfrågor ger inte något utrymme till analys och inte heller någon indikation på förståelse men tråkmagistern demonstrerar att när han diskuterar och analyserar det romerska samhället med sina elever så förstår en del att analysen leder till ägande och mark som en pensionsförsäkring för soldaterna och inte de andra flervalsfrågorna. En faktafråga kan kontrollera analys och förståelse.

  7. Göran Tullberg permalänk
    april 30, 2012 1:07 e m

    Trkmgistr skrev: ”Bedömning är en svår fråga. Själv har jag till hösten tänkt börja med prov där svaren är flervalsfrågor eller ett ord. Jag hoppas att det går att göra. I vart fall blir det snabbt att rätta.” (Slut citat)

    Det har ingenting med analys att göra.

    • april 30, 2012 2:46 e m

      Fast det kan vara så att just det kan vara ett utslag av den ironi som tråkmagistern ofta använder sig av.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

%d bloggers like this: