Vilket stöd av kollegor är rimligt?
september 30, 2011
Ibland möter vi ”kollegor” som inte har i skolans värld att göra. De har inte kunskaperna i ”sina” ämnen och har inte ens förstått de grundstenar som är deras huvuduppgift att förmedla. Fysiklärare som inte förstått kraftbegreppet, kemilärare som inte förstått periodiska systemet,… är som mattelärare som inte räkna. När en obehörig ”lärare” inte kan ens sådant är arbetet med att stötta större än att ta lektionerna själv och om det dessutom är någon med lite självinsikt så är uppgiften helt omöjlig.
Den gamle teknikläraren var en underbar mentor men den obehörige läraren utan erfarenhet av teknik var ändå omöjlig att hjälpa. Eleverna kunde redan göra kaststjärnor så det lät han dem göra.
34 kommentarer
lämna en →
Omigen en väsentlig fråga med utlöpare åt många håll. T ex ”Hur uppståt dessa problem och hur kan de lösas?”
Du vet mina synpunkter redan. De har jag framfört. I en sådan situation måste vi ha en verkligt kunnig lärare som tar över allt och sätts att leda och lära upp de svaga. Det är den enda åtgärden att rädda undervisningen åt eleverna.
Men hur kan man få denna situation?
Genom att den kunniga läraren absolut nekar att hjälpa tills han blir utsedd att ta över problemen helt mot (1) fördubblad lön (2) egna lokaler (3) han lägger egena scheman för ämnet (4) Han utses formellt till ledare för ämnesgruppens ledare.
Det kommer inte att ske. Men då ser den duktige läraren till att de okunniga inte får någon hjälp. Om han tillfrågas, så talar han om att ledarna – bypolitiker och rektor – har misslyckats, De har sänkt lönerna och nu har vi allt färre kompetenta lärare. De kan inte lösa skolans problem.
Du bör ständigt angripa problemets kärna – dåliga löner ger dåliga lärare!
Ni andra Bertil, Fredrik o s v. Ställ upp och stryk under att bra lärarare ger bra skolor – dåliga lärare ger dåliga skolor. TYCK TILL!
Göran,
Jag kan inte ställa upp på ditt förhållningssätt till de som behöver hjälp. Det är min absoluta åsikt att vi ska försöka bidra till att till exempel hjälpa en kollega om denne har problem. Annars tar vi ännu ett steg mot ett kallare klimat i samhället.
Det vore inte alls bra. För min del som tror på att vi behöver mer av de humanistiska värdena och medmänsklighet i vårt samhälle och i skolan så vore det helt främmande att inte bidra till att hjälpa en kollega om denne ber om min hjälp och jag faktiskt kan göra skillnad. År 1993 släppte musikgruppen R.E.M en sång vid namn Everybody Hurts som singel. Budskapet i den låten är fortfarande aktuellt idag och verkligen något som vi borde ta till oss av.
Att ställa upp med det OBETYDLIGA du kan göra ger ingen hjälp. Hela situationen är ohållbar. du kan inte rycka in och ta över hans/hennes lektioner. Du kan inte ha genomgångar före och efter det han gör sin insats.
Det du kangöra utan att få helt ta över är INGENTNG VÄRT. Med den växande skara av okunniga lärare vi har finns bara en metod som verkligen ger resultat. Grupper av lärare med en verkligt skicklig lärare i spetsen måste ta över. Först då kan vi vända nedgången.
Jan! Vad tror du dig kunna åstadkomma när du har lektioner i en klass och han i en annan?
Kom gärna med fler och diskutera! Det enda som kan göras är att ställa stat och kommun inför faktom. Nu vill staren satsa 2 600 miljoner på att förbättra matteundervisningen. De använder pengarna till veckokurser för dem som inte har någon utbildning från början.
Vad ger det? Vad för avgörande insatser kan du göra utan bemyndigande. Klappa honom/henne på skulten -eller vad?
Jag är helt medveten om hur lite jag kan göra när en kollega har för lite kompetens och jag redan har fullt ansvar för andra elever. Jag har provat att ta på mig en mängd extra och det var inte lyckat. Din tuffa linje är verkligen lockande ibland när vår arbetsgivare behandlar oss riktigt illa men jag måste nog ändå välja att göra som Frekar06 och hjälpa det jag kan och orkar när mottagaren vill ta emot hjälpen eller ber om den. Hans argument om att bidra till att varmare samhällsklimat är starkt.
Jag har mött samma situation i Afria. Där lösten den genom att experter tog över och instruerade de svaga lärarna innan de gick på och diskuterade förbättringar efteråt – dag för dag, vecka för vecka. De infödda lärarna kunde se experterna göra sitt jobb innan de själva tog över exakt samma lektion.
Det lyfte undervisningen GENAST och sedan BÄTTRE för varje dag.
Självklart ställer man upp på sina kollegor. De har ju blivit anställda och ansvaret för att de eventuellt inte kan vissa saker måste ligga på arbetsgivaren i första hand – kompetensutveckling är självklart som betalas av arbetsgivaren. Sen åligger det varje lärare att se till att han eller hon har de kunskaper som behövs.
Kollegor skall inte ta över – inte ens den man ser som den bästa läraren. Det skapar ett olustigt klimat, samt lägger över ansvaret på en lärare – inte rätt. I så fall skall den lärare bli befordrad till pedagogisk ledare.
Sen är det naturligtvis en värdering vilken lärare som är bra eller inte. Men om det gäller ämneskunskaper som du Jan tar upp, så handlar det väl om kompetensutveckling i detta. En lärare kan ju fungera för övrigt, men saknar viss kunskap. Värt att satsa på, som jag ser det.
Jag ser en motstridighet i din argumentation som gör mug nyfiken. Det har för mig varit självlart att hjälpa kollegor av medmänskliga skäl men jag har ibland känt tveksamhet när det känts som ett stöd för en rekryteringspolitik som varit helt felaktig. Vi är överens om arbetsgivarens ansvar både för rekrytering och kompetensutveckling men hur ska vi hantera den så vanliga situationen att detta missköts grovt?
De exempel på brister i ämneskunskaper jag lyfter handlar om sådant som kräver flera års hårda studier och är inte så självklart något värt att satsa på. Det blir för dyrt!
Ja, jag anser inte att kollegorna skall ”städa upp” efter rekryteringspolitiken, om det nu är så att det verkligen behövs.
För mig råder ingen tvekan om att rekryteringspolitiken har skapat oerhörda mängder problem som andra lärare hela tiden blir tvungna att gå in och städa upp i.
Göran.
Det där är en allt för hård attityd och visst kan det vara svårt ibland att faktiskt hjälpa till då man känner sig otillräcklig. Men det är faktiskt inget skäl till att inte hjälpa till om man kan. Vi befinner oss på ett sluttade plan som är på väg att föra oss ner i ett kallt samhälle. Det här allt råare klimatet i samhället är skrämmande och farligt. Det är nu hög tid att vi försöker vända trenden så att den istället går mot ett varmare samhällsklimat.
Det är säkert som Jan är inne på en lockande väg att vandra att neka de som vill ha hjälp att få hjälp. Men den kommer oundvikligen att leda till konflikter. Konflikter mellan oss som arbetar i skolan är det sista den svenska skolan behöver för närvarande.
Destruktiva konflikter kommer leda till att lärarkåren får ännu sämre status och en lärarkår som är kraftigt försvagad av konflikter inom kåren är som en dröm för arbetsgivaren. Vi står idag pall mot alla lobbyister och populister som tror sig kunna styra över vårt sätt att arbeta med elever. Det gör vi därför att vi i stor utsträckning fortfarande håller ihop som yrkeskår kring vissa grundläggande värden och att vi i stort sätt har en gemensam värdegrund som bygger på demokratin, de mänskliga rättigheterna och på solidaritet och medmänsklighet.
Om vi tar bort solidariteten och medmänskligheten genom att ha den hårda linje som du här argumenterar för så kommer den sista utposten (vi lärare) att falla. Då vet ingen vad som kommer hända och vi riskerar en populistisk skola. Då befinner vi oss i en situation där vi sitter på ett tåg som i högsta hastighet bara väntar på att spåra ur. Det får inte inträffa.
Monika skriver: ”Kollegor skall inte ta över – inte ens den man ser som den bästa läraren. Det skapar ett olustigt klimat, samt lägger över ansvaret på en lärare – inte rätt. I så fall skall den lärare bli befordrad till pedagogisk ledare.” (Slut citat)
Jag menar att i dessa ämnen där det finns några få dugliga lärare kvar och resten är sådana som Jan beskriver är ENDA lösningen att de få dugliga lärare som finns kvar just blir pedagogiska ledare med fördubblad lön. De tar allt på sina skuldror. Läs vad jag skrev tidigare – många av er gör inte det!
De lärare som beskrivs i ingressen: ”Ibland möter vi ”kollegor” som inte har i skolans värld att göra. De har inte kunskaperna i ”sina” ämnen och har inte ens förstått de grundstenar som är deras huvuduppgift att förmedla. Fysiklärare som inte förstått kraftbegreppet, kemilärare som inte förstått periodiska systemet,… är som mattelärare som inte räkna.”
Det har gått för långt nu. Om tio-femton år är det slut, då finns bara de som ”inte har i skolans värld att göra”. Det måste ta slut nu. Svensk industri gör sig beredd att flytta härifrån. TÄNK EFTER!!! De flyttar till Kina, Indien där det finns gott om dugliga ingenjörer. Här finns snart allt för få. Det finns inte lärare i matte, kemi, fysik.
Det gäller inte religionslärare eller poesilärare. Det gäller de ämnen där lärarna inte har i skolan att göra. De som kan välja forskningsjobb eller ingenjörsjobb.
DET GÄLLER VÅR FRAMTID! HA KVAR INDUSTRIN ELLER INTE!
Det verkar ju som om jag läst vad du har skrivit! Befordrats till pedagogiska ledare! Okey, jag sa inte fördubblad lön.
Sen vet jag inte om det är den ENDA lösningen – allt är inte svart och vitt som det ofta framställs som.
Historia ur verkliga livet: Jag har stöttat och hjälpt en behörig lärare som kanske inte har i skolans värld att göra. Jag har varit stödlärare på hennes lektioner, jag har haft samtal före och efter, jag har svarat på frågor, jag har visat, berättat, inspirerat, tipsat, föreslagit i det oändliga….och ingen utveckling skedde. Varför? Därför att de ämnen den här läraren hade valt i sin utbildning inte var de bästa för henne. Det är svårt att undervisa om litteratur om man aldrig läser själv. Det är svårt att analysera om man inte vet hur man analyserar. Det är svårt att undervisa om film om man aldrig analyserar film själv. Om man inte har intresset själv blir det inte lätt att ge eleverna det de förväntar sig. Hos denna lärare fanns inte det genuina intresse för ämnet som hon hade behövt.
Hur gick det då? Hon har bytt ämne och pluggar igen så att hon kan undervisa i det i stället. Mycket slöseri med tid och resurs för min och skolans del, tycker jag.
Det är viktigt att påpeka ämneskompetens är något mer än att bara vara behörig. Jag ser sorgligt många exempel på att lärare valt ämnen inte efter vad de är duktiga på utan efter vad som är lätt att hitta jobb i. Det finns en stark koppling mellan kompetens och engagemang och en lärare behöver därför vara duktig och engagerad i eleverna och det som de ska undervisa i.
De bör på ett trevligt sätt uppmuntras att studera vidare, utbilda sig och sedan eventuellt bli lärare.
Att ”hjälpa” en outbildad ”kollega” – som varken har ämneskunskap eller formell behörighet – att försöka leka lärare, är i långa loppet cyniskt både gentemot personen ifråga och gentemot eleverna.
Men man ska aldrig vara otrevlig eller oförskämd.
Ni har förstått mig bättre men inte i det mest väsentliga. Det gäller inte en lärare eller två lärare – det gäller tusentals lärare inom några få ämnen som ”saknas”. Det gäller matte, fysik, kemi, teknik speciellt där kanske 80% av tjänsterna upprätthålles av lärare som inte tillnärmelsevis är kompetenta.
Sverige har tappat nästan all naturvetenskaplig-teknisk utbildning, i synnerhet på låg och mellanstadiet, men också i hög grad i högstadiet där MER ÄN HÄLFTEN av lärarna i matte saknar kompetens enligt skolverket. Mer än hälften kan vara 70%. Det innebär att elever inte blir intresserade av naturvetenskap och inte klarar av studier högre upp.
På universitet har man förberedande kurser för elever i dessa ämnen, innan man kan starta på riktigt. Där har blivit ett växande glapp.
Samtidigt har efterfrågan på ingenjörer inom industrin vuxit. En ingenjör kan stå bakom jobben för 10 eller fler arbetare och arbetarna ger jobb åt folk i butiker. Nu saknas ingenjörer. Det finns 20%, men inom 10-15 år blir det 50%. Då flyttar våra industrier ut ur landet med minst 100 000 förlorade arbetstillfällen förmodligen fler.
Där är problemet. Det gäller mer än ett fåtal lärare. Det gäller en stor del av vår utbildning och i förlängningen gäller det landets hela ekonomi som hotas! Börjar ni se hur stort det är?
Hur löser DU det problemet?
FEL! Det står: ”Det finns 20% ..” Skall stå ”Det saknas 20% …”
Jag blir för involverad i det hemska som blivit följden av sänkta lärarlöner och växande förtryck. Politikerna har sugit ut skolan under 50 år och nu slår det hårt.
Det är viktigt här att verkligen precisera vilken kompetens man efterlyser. Men det låter sig inte göras då exempel behövs, inte svävande påståenden att den och den inte kan det och det.
Jag t.ex. tillhör en lärare som inte anser att man skall behöva komma ihåg allt det som står i böckerna, eftersom det går att slå upp när man behöver det. Viktigare ser jag vara sammanhang, relationer, teorier och vilka metoder resp perspektiv man t.ex. kan använda för att få fram ny kunskap. Vad som är möjligt.
Ibland kan man tro att andra inte vet något, fast det gör det på ett annorlunda sätt. Och då kanske de också undervisar annorlunda. Jag säger inte att ni har fel, bara att det är svårt att bara ta emot det som sanningar.
Om ni lägger ut en fallbeskrivning i detalj, otolkad, endast observerad är det enklare att dra slutsatser. Men inte ens det räcker för att säga att andra inte kan de som förväntas. Och det finns hela tiden en sak som tyvärr aldrig tas upp (inte i någon större utsträckning) – Vad kan jag lära av andra, t.o.m. den som jag inte tror kan det jag kan. Det kan ju vara något jag själv har missat.
Jag har sett så många exempel på att man förväxlar utantillinlärning med de nödvändiga kunskapsstrukturer som behövs för att kunna behärska ett ämne. Jag har förstås mött utantillpluggare som tagit sig hela vägen fram till att undervisa i ett ämne de inte behärskar men jag upplever att det är mycket vanligare med de som svept omkring på ytan för ämnen de inte behärskar och inte kan förmedla strukturerna som eleverna behöver för att lära sig.
Monika! Utbildningen skall frigöra, den skall vara för livet. Du har helt rätt.
När jag utbildade ingenjörer, så var det för att de skulle klara sig själva i yrkeslivet. Det var det stora målet. Arbetsgivarna sa ”Ni utbildar de bästa ingenjörerna” eller ”Vi har fått en ny ingenjör som skapar trivsel och samarbete och ökar effektiviteten”. Jo visst, hon hade just gått ut ur vår kurs.
Jag kan tänka mig att utantillkunnande av predikotexter som förekom på medeltiden var ett sätt av kyrkan att förtrycka, att göra folket lättstyrt.
Men det jag nu för fram är att de bra lärarna som kan intressera elever för naturvetenskap och teknik har försvunnit. Vi har i Sverige kanske 50 000 inkompetenta lärare i ämnen som naturvetenskap, matematik, fysik och kemi mot kanske 10 000 kompetenta. Jag menar att vi får hoppas att lärare och föräldrar upptäcker det och reagerar.
De 10 000 skall inte dölja fakta genom att gripa in. Ju förr skandalen blir uppenbar för alla, desto förr kan skadan börja repareras om det nu ens är möjligt. Att dölja fakta gör att skadan aldrig kan åtgärdas. Humant för ett år, men inhumant i längden. Det påminner om lärare som inte ställer krav utan släpper vidare. Det lindrar för stunden, men förstör i längden.
”Vi har i Sverige kanske 50 000 inkompetenta lärare i ämnen som naturvetenskap, matematik, fysik och kemi mot kanske 10 000 kompetenta.”
Hur får fram denna siffra och vad är inkompetent. Har man verkligen utrett 50 000 lärares verkliga kompetens? Det är inte en liten sak att göra.
Skulle man fråga erfarna lärare om hur stor andel av de som undervisar som har chockerande brister i de uppräknade ämnena så skulle man få obehagligt höga andelar. Jag tror inte Göran kan prestera vare sig definitioner eller statistiska undersökningar, eller? men jag tror att vi får vara beredda på att problemen han lyfter nått en alarmerande nivå!
Du har helt rätt Monica. De siffrorna kan vara för små. De kan vara tre eller fyra gånger större. Men jag vill inpränta att denna inkompetens i matte, fysik och kemi berör många tusen lärare inte några få. Det är en verklig fara för Sveriges framtid.
Att mer än hälften av alla mattelärare på högstadiet är inkompetenta har jag fått från webbens officiella meddelanden. Jag skall hitta det åt dig.
Hur inkompetenta lärare är har jag lärt från mina besök på skolor. Jag återkommer om det.
Monika! Här är jag tillbaka. Jag hänvisar till:
http://www.vf.se/asikter/ledare/plus-och-minus-i-skolan
Citat: ”Svenska elevers kunskap i matematik har sjunkit i mer än tio års tid. Färre undervisningstimmar och många obehöriga lärare är två förklaringar till den negativa utvecklingen.
På högstadiet har inte ens hälften av matematiklärarna rätt utbildning, visar Skolverkets utredning. Var tredje gymnasielärare vet inte vad eleverna ska lära sig, utan svävar på målet.” (Slut citat)
Skolverket skriver att: ”På högstadiet har Inte ens hälften av matematiklärarna rätt utbildning”. Det betyder att de inte är kompetenta att undervisa.
Hur svaga lärarna på låg och mellanstadiet är upptäckte jag när jag som länskolkonsulent besökte skolor. Lärare som undervisade i naturvetenskap undervisade inte i de delar som handlade om fysik, kemi och biologi. de undervisade bara i geografi. När jag frågade varför sa de att de inte kunde de ämnena utan bara geografi.
På lågstadiet hade jag vid några tillfällen grupper på runt femton lågstadielärare som jag skulle informera om nya laborativa metoder i deras naturvetenskapsundervisning. De berättade för mig att naturvetenskap skulle deras små elever inte utsättas för. De skulle lära genom lek. Naturvetenskap behövdes inte för dem.
Så dålig är utbildning i naturvetenskap på låg- och mellanstadium att den inte finns alls.
På högstadiet är mindre än hälften av lärarna kapabla att undervisa i matte och förmodligen färre än så i fysik och kemi. På gymnasiet visste en tredjedel inte vad de skulle undervisa om. Så är det Monika.
Monica! Jag sökte vidare efter siffror. Skolverket anger siffran 40 000 lärare som bör fortbildas i matte. Men de vet inte om den stämmer. De säger också att det bara är behöriga lärare som räknats in.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/storsatsning-pa-matematik-foreslas_6423274.svd
Citat; ”Alla behöriga matematiklärare i grund- och gymnasieskolan och vuxenutbildningen berörs. Dessutom ska förskollärare erbjudas att delta”.
Citat: ”Men, påpekar Skolverket, siffrorna bör läsas med försiktighet då det råder viss osäkerhet om hur många lärare som i dag undervisar i matematik. Stämmer statistiken handlar det om nästan 40 000 mattelärare som ska fortbildas. ”Om regeringen avser erbjuda även förskollärare denna fortbildning tillkommer ytterligare cirka 52 000 personer”, skriver Skolverket.”(Slut citat)
Lärarna, men bara de behöriga, skall erbjudas utbildning och sedan genom att arbeta tillsamman lära av varandra. Det är OK så långt, men då saknas många lärare, ty de som är helt utan utbildning i matte har inte räknats in.
Gymnastiklärare, sekreterare och andra som inte har någon utbildning i matte (DE FLESTA SOM UNDERVISAR NU I DAG!), men ändå undervisar i matte måste ledas av kunniga lärare. Där räcker det inte med samarbete.
Där har du mitt krav på ren ledning av HELT okunniga mattelärare som Jan beskriver i ingressen.
De som inte har någon utbildning i matte är inte inkompetenta lärare – de saknar behörighet i det dom skall undervisa i. Och det är illa!
Jag måste nog säga att jag gärna vill ta tillräckligt starka ord för att beskriva de som undervisar utanför sin kompetens. De som har huvuddelen av sitt uppdrag inom områden de kan alltför lite om, de är sannerligen inkompetenta i sin yrkesroll. De kan rota omkring med de matematiska begreppen på ett sätt som får en treårings sockerkaksbak att framstå som mycket mer kompetent.
Jag tycker nog bara att man skall vara lite återhållsam med att konstatera att andra är inkompetenta, även om vissa kanske är det.
Jag säger inte att dessa siffror är fel, men det är skillnad på att ge en viss grupp medel för fortbildning och att konstatera att dessa är inkompetenta. Jag tvivlar starkt på att Skolverket har utfört undersökningar med allt vad dessa innebär på 40 000 lärare för att kunna säga att de är inkompetenta.
Att ge medel för kompetensutveckling är inte detsamma som att säga att någon är inkompetent. Vi behöver alla tids nog under vår lärarkarriär kompetensutvecklas, inte för att vi är inkompetenta, utan för att saker och ting förändras.
Så, vad har man utgått från – resultaten?! Men resultaten säger inte att läraren är inkompetent. Det kan finnas många anledningar, faktorer, skäl – vad du vill – till varför resultaten har sjunkit.
Att säga att någon är inkompetent är en allvarlig anklagelse, speciellt om man inte har gjort det som behövs göras för att konstatera det. Och man måste ha mycket på fötterna. Det räcker alltså inte med någons utsaga från en eller flera personer eller med sjunkande resultat.
Jag kan därför köpa att så många lärare kan behöva kompetensutveckling, men inte att de är inkompetenta lärare för att de behöver det. Vem behöver inte kompetensutveckling – tror säkerligen de värsta kritikerna mot sina egna kollegor också kan behöva det.
Monika! Du får böja dig för verkligheten. Det finns inte längra mattelärare att få. Rektor tvingar slöjdlärare och sekreterare att undervisa i Matte. De avskyr det, De förstår inte ett dyft, men tvingas låtsas att de undervisar. De ÄR dåliga lärare.
Du tycker illa om att medge det, men om du förnekar det, så accepterar du förfallet. det är värre Monika. Mycket värre. Då kan vi inte längre få en fungerande skola.
Min lösning att ha duktiga lärare som undervisar delvis genom helt okunniga lärare som instrueras hur de skall göras och blir bedömda efteråt är det ENDA sättet att utnyttja helt okunniga lärare. Tänk om du TVINGAS undervisa i ett ämne du avskyr och inte behärskar. Då kanske du var tacksam för att någon visade hur du skulle göra, så att du bara behövde göra likadant.
De 40 000 lärarna var formellt kompetenta. De som hade andra ämnen, men tvingades undervisa – de som var dåliga mattelärare, dem blundade skolverket för. De fick inte ens vara med i utbildningen. De var många fler än 40 000. Du får läsa noggrannare!
Nu är jag ju forskarutbildad, så självklart kan jag inte köpa det baserad på utsagor och annan information …. Återigen, säger inte att du har fel, bara att det inte kan beläggas här och nu att så många är inkompetenta av skäl som jag tagit upp tidigare.
Vad gäller att läsa noggrannare, gäller det nog även dig!
Siffrorna om inkompetenta, inte tillräckligt kunniga, etc. viner här ovan och de är förstås oerhört svåra att verifiera med någon exakthet. Jag hoppas att målet med diskussionen kan vara att vi ska få en indikation om storleksordningen på problemen med ämneskompetensen och att fundera kring vilka effekter det får på elevernas kunskaper. Jag är rejält oroad över att Sverige riskerar att falla tillbaka rejält som industrination och i välstånd.
Med någorlunda samstämighet i formulering av problemet så kanske det blir riktig intressant att fundera kring lösningar?